Kategoriarkiv: Djurrätt

.. när jag läser Djurens rätts medlemstidning så känner jag mig aktivistisk. För det första så borde jag verkligen sluta äta ost och utforska dagens veganostar istället. Det ska ju finnas smältbara ostar numera, förutom osten så lever jag ju nästan veganskt. Jag väljer havremjölk och grädden iMat från Oatley eller sojamjölk och margarin från Carlshamns, ägg låter jag bli. Men det var ju osten då..

Men det var inte den aspekten jag tänkte skriva om utan hur vi blir grundlurade hela tiden av media, reklam, lärare, you name it. Till exempel, vem har inte hört att mjölk ger starka barn? Vi har en stark tradition att dricka mjölk här i Sverige och jag tror det är Valios reklam som säger att en av de djupaste, mest grundläggande mänskliga rättigheterna är just ett glas god mjölk. Jag tycker det är lite märkligt eftersom jag naivt nog trodde att det var kalvens, inte människans, grundläggande rättighet att få kons mjölk, att det liksom var därför kon har mjölk från första början. Men så är det tydligen inte.

Tillbaka till det där att mjölk ger starka barn. Det är ett påstående som jag tycker är lite skumt. Vi dricker väldigt mycket mjölk i Sverige. Samtidigt så är Sverige ett av de hårdast drabbade länderna i världen när det gäller benskörhet. Till och med så hårt drabbat att det är en fråga som tagits upp som motion av Alf Svensson. Hur går det ihop sig liksom? Borde vi inte, när vi dricker så mycket mjölk, vara förskonade mot just benskörhet? Ett av råden för att undvika benskörhet är att äta mycket mejeriprdukter, samtidigt så finns det tydligen mindre benskörhet i utomnordiska länder där man dricker mindre mjölk? Hur går det ihop sig egentligen? Det finns faktiskt en bok som behandlar ämnet. Den heter Whitewash – the disturbing truth about cow’s milk and your health och är skriven av Joseph Keon. Det verkar faktiskt vara så att vi är lurade. Mjölk ger inte alls starka barn, eller ben för den delen. Iaf inte i kombination med en massa animaliskt protein (aminosyror) som liksom följer med mjölken (och allt kött vi äter) på köpet och som försurar våra kroppar. För att buffra drar då kroppen kalcium från skelettet och vi drabbas av benskörhet. Vill man ha starka ben så ska man alltså, förutom att motionera, äta en mer vegetabilisk föda, inte dricka mer mjölk. Alltså, grundlurade svenskar.

En annan aspekt är vårt djurskydd i Sverige. Det som oantastligt är bäst, för även om det dyker upp utredningar och avslöjanden om att det brister i djurhållningen så står ändå faktum kvar; det svenska djurskyddet är bäst i världen. Det är till och med så att Citygross har gjort en reklam om en gris som rymmer från något hemskt okänt land någonstans ända till Sverige för att bli dödad och uppäten av svenskar, bara för att vår djurhållning är så bra. Överlever gör grisen självklart inte (fast det visar förstås inte filmen), men det är ändå värt att springa många många mil för att bli dödad i ett svenskt slakteri och såld på Citygross vill reklamen få oss att tro. 

Alltså för att förtydliga, jag tycker att det är bra att Citygross bara säljer svenskt kött och att de betalar mer till grisuppfödarna. Men att grisarna har det så som det visas i filmen är ju inte sant! Djurens rätt anmälde reklamen och om det går det att läsa här. Om vi hela tiden hävdar att svenskt är bäst så kan vi ju utan dåligt samvete äta kött, utan tanke på vad just vår egen köttkonsumtion gör för miljön eller för just den grisen. Grisar i Sverige mår faktiskt inte bra (även om det säkert finns grisar som har det bättre än andra). De får inte, som reklamen visar, ligga på halm eller springa över gröna ängar.  Djurrättsalliansen fejkade inte filmerna som spreds och som de nu står åtalade för (medan de som ägde grisarna som kalasade på sina artfränder befriades från åtal), det hände och händer och kommer att förekomma så länge pengar är viktigare än djurens behov. Många många djur har magsår när de kommer till slakterierna för att dö en död som inte är så barmhärtig som medierna vill få den till. Hur kul kan det liksom vara på en skala att kvävas till döds av koldioxid? Tror ni inte att de känner panik när de inte får luft?

Nej, det farligt att hela tiden hävda att man är bäst för det invaggar oss konsumenter, men även producenterna, i en falsk trygghet. Vi går där och tror och tänker att hur illa det än är så är det bättre än någon annanstans och då tappar vi motivet och motivationen att bättra oss. Varför ska vi ändra oss, när det är alla andra som borde komma ifatt?

Det här kan egentligen bli hur långt som helst men jag väljer att stoppa nu. Dels för att det är trevligare att läsa flera lite kortare texter än en jättelång, dels för att mina sötnosar behöver gå ut. Mina sötnosar, som skyddas rätt så bra av lagen ändå, de har minimimått på de burar som de inte får sitta i mer än begränsad tid och de får inte lämnas ensamma mer än 6 timmar i sträck. De som har helt andra livsbetingelser och villkor än till exempel grisar trots att de är ungefär lika smarta. Trots att de förmodligen har ungefär samma förmåga att både känna smärta om de kanske skulle bli bitna eller glädje om de får springa fort fort över en sommaräng. Det är väl märkligt, eller hur?

Ni som läser min blogg har säkert inte missat att jag är vegetarian och har varit vegan? Jag väljer fortfarande gärna vegan-produkter i fom av yoghurt och margarin. MEN jag gillar också ekologiskt och produkter med så kort innehållsförteckning som möjligt. Tyvärr krockar de här båda alldeles för ofta. Om man vill ha en kort innehållsförteckning så är det oftast bättre att välja mjölkprodukter, men det tar emot eftersom jag inte är så förtjust i att 50 % av kornas kalvar (som ju är nödvändiga för mjölkproduktionen) säljs till köttproduktion, inte alltid under trevliga förhållanden. De kossor som (tack och lov färre och färre) står uppbundna i 9 månader om året har inte heller ett så kul liv, bättre är det ju om de får gå i lösdrift. Men man kan inte välja om man vill köpa mjölk från kor som gått i lösdrift, inte ens KRAV säger något om det.

Innehållsförteckningarna på vegan-produkter är ofta ganska långa och innehåller fortjockningsmedel och allt möjligt som jag inte vet vad det är. Samma ämnen kan man hitta i till exempel vanlig smaksatt yoghurt, men om man vill slippa dem så får man välja naturell yoghurt. Det känns ju lite konstigt att en produkt som ändå är ”naturlig” och har funnits länge ska behöva ha tillsatser som jag inte vet vad det är?

Vissa märken är ändå riktigt bra när det gäller mer ”köttiga” produkter. Vegideli har massor med supergoda grejer (korv, skinka, schnitzel mm) OCH det är en kort innehållsförteckning (finns på Coop Ladan i Linkan!!)! Men de är ganska dyra.. Förhoppningsvis kanske de kan bli billigare om fler äter dem så att butikerna kan köpa in större partier?

Jag har enkel ingen lösning på det här problemet tyvärr. Jag vill äta mycket veganskt, men jag har svårt att tolerera tillsatserna. Just nu väljer jag som jag känner för just då så det kan variera vad jag får med mig hem. Jag drömmer om vegan-produkter med få tillsatser och där alla tillsatser är helt naturliga, om än djurfria, till ett riktigt bra pris…

Rätten att försvara sig

Häromdagen åkte några pojkar skidor rakt över en björn. Björnen blev lätt upprörd och försvarade sig genom att bita en av pojkarna. Det slutade med att pojkarna skrämde bort björnen och att den bitna pojken fick föras till sjukhus, dock inte med livshotande skador. Nu ska björnen skjutas. Jag undrar varför?

Det är inte björnen på bilden som är med i artikeln

Min fråga är om ett djur aldrig får försvara sig? Om någon åker rakt in i ett björnide, är det då björnens fel, är det ett så fruktansvärt brott att försvara sig mot en människa som åkt skidor rakt på en när man ligger där i allsköns ro i sitt bo och sover så att man har förverkat sin rätt att leva?

Det är samma sak med ”farliga” hundar som kanske bitit bara för att försvara sig.  Vad vi än gör mot djur, vilda som tama tydligen, så ska de finna sig i det. Om en hund säger ifrån till ett barn som skadat hunden på något sätt, då är det hundens fel och då ska den kanske avlivas? Vad är det för magisk sekt som vi ingår i som ger oss alla rättigheter att skada och som dessutom ger oss rätten att döda allt som skadar oss oavsett om vi har skuld i det eller inte?

Rätten att inte bli utnyttjad sexuellt

Min syster hade en diskussion om tidelag på sin fb häromdagen. Själva diskussionen är rätt så intressant för det finns många aspekter i det hela. En aspekt är att det är svårt att dra gränsen för sexuellt utnyttjande av djur. Är det till exempel okej att inseminera djur? Då för man ju in en kroppsdel (hand, arm, hjälpmedel) i ett djurs könsöppning, men inte i ett sexuellt syfte. Är det okej att ta spermaprov på hund trots att det innebär att man runkar av hunden, bokstavligt talat? Är det okej att sätta språnglinor på ett sto för att hon inte ska sparka hingsten, trots att sparkandet i sig indikerar att hon inte vill? Att hålla fast en tik som inte vill para sig? Det finns ju faktiskt ganska många gråzoner för vad som är okej eller inte.  Om man ska ha en lag mot tidelag så kanske det måste finnas någon form av uppsåt med? Att det är syftet med handlingen som avgör brottet, är syftet veterinärt (eg för djurets skull i någon mening) så är det ok, är det sexuellt (eg för människans personliga lust) så är det inte ok.

En annan aspekt är att trots att det vänder sig väldigt mycket i mig att djur används för att tillfredställa (enligt mig sjuka) människors lustar, så kan man ju hävda att så länge djuret inte skadas eller far illa av behandlingen så utnyttjar vi ju djuren till så många andra saker så frågan är om detta egentligen är värre? Är det till exempel moraliskt försvarbart av en person att propagera för att det ska vara förbjudet för en bonde att förlusta sig med sin brunstiga ko, när samma person utan betänkligheter köper kött från djur som aldrig sett dagsljus och är födda av en sugga som stått fixerad (=suttit fast utan att kunna röra sig)? Är det värre om en person låter en hund slicka på sina könsdelar än att låta djur leva hela sina liv fastbundna eller i trånga boxar där de bli hackade på eller ätna på av sina boxkompisar? Vi dödar redan djuren i förtid för att äta dom och medan de lever så lever de dessutom ett högst otillfredställande liv. Vilken handling är värst att utsätta djuren för egentligen?

De som inte vill ha en lag mot tidelag hävdar att djurskyddslagen redan täcker utnyttjande av djur. Det man kan hävda om man är för en lag mot tidelag är att det är svårt att täcka in djurets psykiska skador eller smärtor som kanske inte går att påvisa. Att få en snopp i sig kan ju förstås göra ont även om det kanske inte syns några tydliga skador? Om man dessutom har en husse eller matte som gör obehagliga saker med en så tappar man förmodligen förtroendet före sin ägare, uppvisar ängslighet eller kanske aggressioner mot omgivningen. Jag hittade en bra artikel som reder ut begreppen.

Jag tycker att det är viktigt att vi får en lag som säger att djur inte ska utnyttjas för vår egen sexuella vinning. Relationen mellan ett djur och dess ägare ska präglas av respekt och kärlek och att genuint vilja sina djur väl! Djur har integritet och kan många gånger välja vem dom vill para sig med och det ska vi respektera genom att inte tvinga djur till sexuella handlingar! Genom att lagstadga mot tidelag så gör vi en tydlig markering att djur inte är till för att utnyttjas sexuellt och jag tror att det faktiskt behövs.

Rätten att få bete sig naturligt

I vår djurskyddslag så står  det att alla djur ska få möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. För en gris är det till exempel att böka och bygga bo

Gladare höns

innan grisning, för en mink är det att få jaga, simma och klättra i träd, för en häst att få springa och röra sig och att äta grovt foder under lång tid. Det säger sig självt att djur i fångenskap faktiskt ganska sällan får göra det som de faktiskt har behov av. Minkar sitter i minimala burar i sina egna bajshögar, kor står uppbundna 9 månader som året, trots att det säkert är helt okej att vara ko de tre månader om året som de får vara ute (då Bregottreklamerna spelas in f ö..), grisar har inget annat att roa sig med förutom sina kompisars svansar. Hästar som inte får gå ut och umgås med andra hästar börjar väva eller krubbita (för det är ju inte bara lantbrukets djur som inte får utöva sina naturliga beteenden). ¨

Kan de här utföra sina naturliga beteenden?

Trots att det står i lagen så efterlevs den tydligen väldigt dåligt. Trots att det gång på gång berättas om grisar som äter på sina döda kompisar, grisar som skållas levande, kycklingar med missbildade fötter osv osv osv så händer ingenting. Det som framför allt händer är att de som berättar om hur djuren har det blir stämda! Vad är de de vill säga, grisuppfödarna? Berättar ni hur det är så stämmer vi skiten ur er?

Det är alltså inte bara så att vi har en lag som inte efterlevs. Det är dessutom så att de som berättar om hur verkligenheten ser ut, de blir stämda samtidigt som de som faktiskt brutit mot lagen inte får något straff alls. För det är ju bara djur som drabbats.

Sammanfattningsvis så får vi alltså ha sex med djuren när vi vill så länge vi inte gör dem så illa så att det syns, vi får behandla djuren hur vi vill eftersom de lagar som finns ändå inte efterlevs. Eftersom de flesta konsumenter låter plånboken styra när de köper kött så är det absolut mer lönsamt att inte bry sig om hur djuren egentligen har det och satsa på att föda upp storskaligt billigt kött. Vi får dessutom döda djuren när vi vill, om det är ett husdjur ska de inte lida, men om det är en gris så gör det ingenting ifall de lider för det blir bara ett par rubriker om någon upptäcker det men folk köper ju ändå köttet. Vi får också göra experiment på djuren, spruta saker i ögonen och utsätta dem för kemikalier och gifter med motiveringen att de kanske kan rädda människor. Många djurs är tydligen ett litet pris för att räda några människor.

Om nu något djur faktiskt säger ifrån och blir arg om någon misshandlar det eller kanske  kör in i ens bo med skidor då ska de dö. Eller om det är köttdjur man föder upp, då ska de dö. Eller om det är rovdjur som tar våra husdjur, då ska de dö.

Djuren är i sanning rättslösa i vårt samhälle.

Jag har ganska länge gått och funderat på vad jag ska skriva om minkarna. Det är ju på något sätt självklart för den som känner mig vad jag tycker i frågan ändå. Jag var ju faktiskt till och med i radio i programmet ”Hallå P3” och diskuterade pälsdjursuppfödningen i höstas även om jag var väldigt nervös och borde förberett mig med några nedskrivna stolpar. Så vad ska jag skriva som inte är skrivet redan? Det är ju självklart djurplågeri att ha djur i så små burar att de knappt ens i drömmens värld kan spritta med tassarna över gröna ängder. Djur har självklart känslor och djur kan självklart lida, trots Descartes korkade maskinidé på 1600-talet (och seriöst, HAR vi verkligen inte kommit längre???) Det är självklart inte okej att föda upp djur i minimala burar ENBART för att några rikemansbrats vill ha en päls att glänsa i på Stureplan (eller möjligtvis i Ryssland), eftersom det förstås inte är okej att föda upp djur i för små burar under några som helst omständigheter! Själv tror jag inte att jag känner nån som har päls (och har DU en päls så säg det inte till mig om du inte vill att jag ska med mig en sax och hälsa på ) och det känns helt enkelt väldigt väldigt ute att ha döda djur på sig. Nä, det som är intressant här är kanske inte vad JAG tycker utan vad som händer i Sverige i frågan och sen tycker jag man faktiskt kan fråga sig hur man tänker om man är minkuppfödare i Sverige idag?

Det finns faktiskt väldigt bra bloggar för den som vill ha koll på vad som händer i politiken och jag tänker inte gå in djupare på det utan bara hänvisa till Djurens rättbloggen! Det finns också en rent politisk blogg, Allians för djuren som handlar om valet i höst!  Och vill ni se det omdebatterade filmen Sveket mot minkarna så finns den här. Men visst är det lite galet att vi har kvar minkuppfödningen när det är så många andra länder som har förbjudit den? Vi som så ofta skryter om vilket föregångsland vi är? Eller argumentet som kära Eskil Erlandsson (den sämsta jordbruksministern i Sveriges historia, har han gjort någonting rätt egentligen??) körde med, ”det är bättre att uppfödningen sker här i Sverige där vi har koll”. För koll är det ju uppenbart att vi har. Eller?

Men det jag är mest nyfiken på i den här frågan och i liknande fall är HUR man hamnar i den situationen? Alltså, hur det kommer sig att man behandlar sina djur illa och sen inte ens verkar se det? Som Stefan i minkdebatten, först dömde han ut sina fellow minkuppfödare, sen kommer TV4 dit och filmar och hittar djur i samma pytteburar som traskar omkring på en bajshög som når upp till halva takhöjden av buren. Hur tänkte han liksom? Hade han bara otur när han tänkte, eller reflekterade han överhuvudtaget inte över att det kan ses illa med minkar som bor på sitt eget bajs? Och hur tänker man om man har djur som äter upp sina döda kompisar, om det nu må vara minkar eller grisar eller kannibaliska höns? När slutar man reagera på att saker kanske inte funkar så bra längre? Eller är det självklart att det finns missförhållanden, blir dom normaliserade?

Jag tänker så här, att om man jobbar med djur, föder upp grisar eller minkar eller vad som helst så har man ett intresse för djur. Man går väl inte naturbruksgymnasium eller köper hem en massa minkar om man inte bryr sig alls, eller? Om man har massor av kor så bryr man sig väl om korna och klappar om dom emellanåt och känner igen individerna? Och om vi nu utgår att man som djurägare bryr sig om djur, hur kan det gå så illa på så många ställen som det gör? Djurägarna är ju beroende av sina djur rent ekonomiskt, så att om djuren inte mår bra så borde ju det drabba djurägaren rent ekonomiskt också, men det verkar ju tyvärr som att det ofta inte är tillräckligt. Det verkar gå hyfsat bra även där djuren inte mår bra, eller är det när gården börjar gå dåligt som förfallet börjar?

Snälla hjälp mig, hur tänkte Stefan egentligen? Hur tänker de som ägde grisarna som åts av sina kamrater? När blir det normen att djuren mår dåligt, och hur stoppar man det i tid? Är det en viss typ av människa som missköter sina djur eller är det vanliga Svenssons? Om vi ska slippa fler avslöjanden om hur det ser ut i djurens Sverige så behöver vi nog faktiskt ta en allvarlig funderare på hur det kan gå så illa upprepade gånger. För jag vill ha ett stopp, jag vill slippa se flera avslöjanden, äckliga filmer och bilder. Jag vill bara att djuren ska ha det bra…

Kommer ni ha glömt bort grisarna lagom tills det är dags för julskinkan? Eller kommer ni att mot Ella Nilsson, VD på Svensk köttinformation, påstånden klara utmaningen och skippa julskinkan?

Läs vidare här!

Jag har skrivit det förr och jag kommer säkert göra det igen. Men nu orkar jag faktiskt inte gå riktigt på djupet även om jag inte kan vara helt tyst heller.

Kort: Djurrättsalliansen har filmat i svenska grisstall och hittat grisar som äter på döda grisar, grisar med avbitna svansar, grisar med sin egen skit över hela kroppen, grisar med sår och bölder… På P3s nyheter kunde man idag höra att anledningen till att det låg en död gris som andra grisar åt på var för att det fanns ”särskilda omständigheter” och att det var en söndag kväll. Är det alltså okej att grisarna är kannibaler på helgerna? Dessutom, ägaren av ”kannibalgrisarna” och deras döda kompis är Swedish meats ordförande och tillika en av Sveriges största producenter av fläskkött, Lars Hultström. Han har uppdrag hos till exempel LRF och Svenska djurhälsovården. Så ironiskt va? Lars Hultström har i skrivande stund tagit en ”time-out”. Det är ju tråkigt för grisarna på hans gård att dom inte kan göra likadant, men det är ju en mänsklig rättighet att sticka och gömma sig när det blir jobbigt, eller?

Man kunde på nyheterna också höra att detta inte skulle påverka svenskarnas konsumtion av griskött eftersom det ”snabbt blåser över” och att detta är ”enstaka händelser”. Jag vet inte om jag vill kalla alla larmrapporter för enstaka, djur som doppas levande i skållkaren, stereotypa beteenden, svansbitning, det faktum att man FORTFARANDE år 2010 kastrerar smågrisar utan bedömning etc etc. Det är snarare ett flöde av larmrapporter tycker jag.

Kolla här för att se det korta reportaget från TTs nyheter.

Kom igen nu, visa att sådana här händelser faktiskt påverkar svenskarnas konsumtion! REAGERA med något som har en långsiktig effekt! SLUTA rättfärdiga misshandeln och vanvården av grisar! Jag VET att jag tjatar, men så länge ingenting blir bättre så måste jag, det gör faktiskt ont att sitta overksam!

Och OM du inte vill utesluta kött helt ur ditt liv, gör såhär:

1) Ät vilt hellre än uppfödda djur
2) Ät naturbetande djur som samtidigt gör något för att hålla landskapet öppet, dvs lamm eller naturbetande nötkreatur
3) Skippa fläsket helt om det inte är djur som går ute
4) Ät vegetariskt några gånger i veckan.

Så lätt och så mycket skönare för samvetet, klimatet och djuren…