I rörelse

Jag gillar verkligen fikarasterna på mitt jobb. Det kan handla om högt och lågt, ingenting och allting. Idag kom vi in på Karin Boyes dikt I rörelse. Den talar direkt till mig, vartenda ord medan en kollega inte förstod den alls. Så olika det kan vara. Jag tror många av er känner igen den?

i rörelse

Jag älskar den här dikten! Jag får rysningar längs ryggraden och pirr i kroppen. Den är så härlig! Karin Boye skrev den som en socialistisk kampdikt men jag gillar den i ett större perspektiv. Känslan att påbörja något nytt, att välja en ny väg, ta sig an en ny utmaning. Eller rentav ett äventyr? Känslan när jag gång på gång satte mig på en buss och ensam åkte till en ny stad när jag var backpacker i Australien. Hur jag lämnade något bakom mig (men vad lämnade jag? Sydney väl? Nån norsk tjej som jag inte förstod. Och den där heta, superreligiösa kanadensaren jag var lite tänd på. Vad hette han? John? Joe? Josh? Joshua? Han gjorde 10 solhälsningar varje morgon på balkongen innan läste bibeln. Jag var fascinerad med det hade ju aldrig funkat, ens om han varit intresserad av mig. Undrar vad han gör idag?) för att landa i en ny stad, nytt hostel och nya vänner. Nya äventyr! Kanske ett nytt jobb och nya utmaningar? Pirr i magen och ovetskap om vad som väntar härnäst. Och äventyr var det många gånger. Som den gången jag skulle åka och plocka frukt i Nyah West och åkte buss söderut från Sidney och skulle byta buss i nån håla som jag inte minns namnet på. Bussen släppte av mig vid en mack mitt i natten. Som tur var så var det nattöppet och jag kunde gå in och värma mig. Jag hade 4 australiska dollar på mig, bankkortet var tomt och dessutom gick nästa buss från stationen och den hade jag inte en aning om vart den låg. Detta var före smartphonens tid och jag hade bara min Lonely Planet där denna stad var för liten för att vara med. Personalen på macken sa att jag kanske kunde få skjuts med mjölkbilen som levererade varor mitt i natten och det visade sig stämma! En äldre man skjutsade mig vid 4-tiden på morgonen till stationen och gav mig en islatte gratis som jag tacksamt tog emot. Sen satt jag i nattkylan med alla kläder jag hade på mig på en hård trappa utanför det stängda stationshuset och frös i ett par timmar innan nästa buss gick. Jag kom fram till Grand Hotel i Nyah West till slut och där hade hotellägaren George som jag varit i kontakt med glömt att jag skulle komma. Tills slut ordnade det sig och jag fick både husrum och jobb med att plocka paprikor. Men vilket hotell det var. Duvor i köket, ödlor i duschen och katter i kylskåpet.. Jag bodde där till slut i någon månad, träffade många intressanta människor och fann en pojkvän! Men det är en annan historia.

Ett annat äventyr på resande fot var när pappa och jag anlände till Hua Hin med buss en septembernatt. Klockan var närmare 2 och jag hade ringt och bokat rum på ett guesthouse. Ett gäng killar på moped raggade kunder att skjutsa till lämpliga hotell och vi bestämde oss för att åka med två av dem. ”I can take your bag, miss” erbjöd sig den ena och tog min ryggsäck som jag vant svingat upp på ryggen. Jag släppte ner den och killen, som var helt oförberedd på tyngden, vacklade till och tappade den på trottoaren. Han skrattade generat och bogserade med mycken möda bort den till sin moped. Vi hoppade upp på bönpallen och for iväg i den varma natten. Framme vid hotellet hittade vi rummet kvinnan i receptionen hade lovat att lämna öppet åt oss. Men, det var låst och vi såg genom fönstret att folk sov där inne. Vi knackade på i receptionen där någon sov och till slut tittade en sömndrucken ung kvinna upp. Hon hade då hyrt ut rummet åt lovat oss till någon annan gäst… Vi gick genom Hua Hin efter kvinnan på jakt efter att annat rum, men icke. Vartenda rum var upptaget, förutom möjligen dem vi gick förbi eftersom tjejen sa ”No good place, bad hotel”. Vi gav upp och gick tillbaka till guesthouset, tjejen ställde upp solbäddar och myggspiraler på soldäcket och vi sov utomhus! På morgonen vaknade vi mitt i ett stort gäng frukostätande turister som förvånat tittade på oss..

Ja vem vet vilka äventyr som väntar runt hörnet? Vilka motgångar och utmaningar kommer möta en nästa dag? Att göra något nytt är alltid läskigt, men samtidigt härligt! En nystart, en ny utbildning, en ny stad, ett nytt hus? Eller att få barn och följa dess uppväxt och utveckling? Att bryta upp behöver ju inte betyda att resa rent fysiskt utan också att inte stagnera. Att utmana sig kan ju vara att utveckla sig själv, att fortsätta vara nyfiken och lära sig nya saker. Att vilja förändra, bygga något nytt eller försöka göra samhället mer humant?

Ja oändliga möjligheter finns och kanske väntar äventyret bara precis runt hörnet? Ett hemligt uppdrag och en mystisk vän i mörk hatt och mantel kanske dyker upp med en extra häst åt dig, en snabb ritt genom en tyst skog sånär på hästarnas andedräkt. En vila vid eldens knaster där ni delar bröd och vin innan färden fortsätter i rask trav på stigen mot soluppgångens röda horisont.

Vem vet vad som väntar?

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

Annonser

Andra små miljövänliga trix och tips

En hel del saker för att minska både sopberget och miljöpåverkan gör vi ju faktiskt redan. Den som följt mig ett tag vet att jag är ett stort fan av både babypottning och tygblöjor. Det gjorde enormt mycket för mängden sopor! Första månaderna efter Arvids födelse fyllde vi plötsligt vår soptunna! När jag en natt låg och vänta på att Arvid skulle bajsa i blöjan så jag kunde gå och byta på honom insåg jag det absurda och gick upp och höll honom över toan och sen kunde vi sova lugnt igen. Genialt! Lugnare bebis och mer sömn till mamman. Och färre blöjor! Sen gick vi över till tyg och sopornas storlek var tillbaka till det normala igen. Att ha en bebis är ett ypperligt tillfälle att gå över till flergångsgrejer istället för att bara följa normen och använda våtservetter och engångsblöjor. Jag tycker faktiskt att när man väl ramlat in på att använda grejer som är till för att användas fler gånger, då vill man bara byta ut mer och mer!

  1. Vi kör väl på tygblöjor som tips nr 1. De är miljövänligare, smidiga, bättre för huden än plastblöjor, de luktar inget till skillnad från plastblöjor som ju verkligen stinker oavsett om bebisen bajsat i dem eller inte. Dessutom är de supersöta!IMG_4603
  2. Tvättlappar i tyg. Så himla mycket fräschare, sötare och mindre kemikalier. Enkelt är det också att bara ha med ett par fuktade med vatten och olja i en påse. Och de tar aldrig slut! Bara att tvätta när de börjar bli på upphällningen. Enkla att göra själv också, det är bara att ta ett lakan eller en gammal handduk eller köpa en bit flanell.
  3. Servetter i tyg. Detta är något jag själv nyligen börjat med eftersom vi haft rätt många servetter på lager. Men det är ju mycket lyxigare känsla att torka av munnen med tyg!
  4. Plastfolie skrev jag om i förra inlägget. Numera använder jag bivaxduk både om jag ska ta med mig en matsäcksmacka eller om jag ska täcka över en skål i kylen. Antibakteriellt är det också! Jag hittade mina på julmarknaden på Verklighetens gård!
  5. Alternativa mensskydd. Jag älskar verkligen tanken på menskopp men har inte lärt mig använda den. Eller så är min kropp inte gjort för dem helt enkelt. Jag köpte min första redan för typ 10 år sen och har provat ett par till men det går bara inte. Men om det funkar så är det ju genialt! För andra snippor finns andra alternativa lösningar. Till exempel tygbindor och trosskydd i tyg. För mig har de inte funkat perfekt heller men nu tror jag att jag vet varför. Ska köpa knappar och göra dem smalare i grenen helt enkelt. Vad som revolutionerat mitt mensande är en bubblare som inte är så känd, nämligen menssvampen! Det är naturlig svamp som är en flergångstampong. Funkar faktiskt riktigt bra och det är min absoluta favorit bland mensskydd!67906432
  6. Tygpåsar att handla i! Jag har fått ett par av mina mostrar, så fina och bra att ha med sig i bilen eller i handväskan när man ska handla!

 

Har du några bra tips där man kan byta ut engångsgrejer till flergångs?

Inte ett nyårslöfte men… kanske ett klimatmål?

Jag gillar verkligen inte nyårslöften. Jag har nog snarare känt nån slags stolthet i att inte göra löften som ändå är gjorda för att brytas, kanske redan innan januari är slut. En hälsosammare livsstil, börja träna och annat. Istället har jag satt upp mål. Vad är skillnaden kanske den skarpsynte undrar? Ja, vad är skillnaden? Kanske att ett mål är mer något som man jobbar emot och ett löfte mer är upplagt för att brytas? Jag vet inte riktigt. Ärligt talat är jag ganska måltrött också. Dels på grund av ett lätt överanvändande av mål på jobbet vilket gör en lite matt. Hur många olika mål kan en arbetsplats ha på hur många nivåer egentligen? Många tydligen. Kanske tröttnade jag framför allt när varje medarbetare skulle komma på ett eget mål och presentera inför gruppen. Så krystat, så inte alls från hjärtat.

Nåväl, detta inlägg skulle inte handla om målen på mitt jobb även om det visade sig att jag inte var ensam om att gå vilse i antalet mål och att de därför faktiskt har minskats kraftigt. Nej, inlägget var tänkt att handla om miljömål. Inte Sveriges, utan mina egna. Eller våra egna kanske, jag tror faktiskt att alla behöver tänka mer målmedvetet på hur varje individ ska minska sin egen miljöpåverkan om vi ens ska ha en liten chans att reda ut detta med en beboelig planet i behåll. Jag har gjort klimatkollen och på ett ungefärligt plan räknat ut min miljöpåverkan. Eftersom vi inte äter kött och har en vettig uppvärmning sparar det in lite koldioxid. Istället är den största punkten för min koldioxidförbrukning konsumtion. Dels drar hundarna upp en hel del och där kan jag inte göra så mycket. Jag ger dem ett helsvenskt foder, men mat måste de ha. I övrigt handlar jag betydligt mindre grejer till hundarna än vad jag gjorde för kanske 10 år sedan. Halsband och koppel slits ut så det är hål innan de får nya. Till hemmet handlar jag till stor del begagnat. Inte allt men ändå mycket. De senaste möblerna köpte jag på en trottoar av en tjej i stan, vår soffa köpte vi av en vän för 5 år sen, köksbordet och stolarna av en tjej på brukshundklubben, Arvids byrå plockade jag upp i Ljungsbro, vitrinskåpen inne i stan osv. Visst har vi köpt nya möbler också, vi har ett stort hus, men en stor del av alla möblerna är ändå second hand. Kanske till och med mer än hälften?

Arvid får en del nya kläder eftersom min erfarenhet av att köpa kläder online är lite… tråkig. De flesta häller så mycket sköljmedel i tvättmaskinen så att man känner lukten när man kliver ut ur bilen och det är inte så kul. Begagnade ullkläder har ofta nåt litet småhål eller fläck. Men trots detta så har Arvid aldrig fått en ny jacka eller överdragsbyxor utan allt är köpt begagnat. Många tröjor och t-shirts är också köpt begagnade. Jag är också väldigt nöjd med de ullkläder jag köpt begagnade från Ulligt återbruk. Byxor som är gjorda av gamla herrtröjor fyndade på nån loppis och sen omsydda till barnbyxor. Kan det bli bättre? Det värsta med ull är att kläderna inte håller så bra. Men då kan man köpa ulltrikå på bit och sy små söta lappar att sätta på kläderna! Både barn och mamma är nöjda.

IMG_20190106_201701_311

Nej, det är inte där skon klämmer utan det gäller min egen klädkonsumtion. Jag köper i princip aldrig begagnat även om det har hänt. Jag säljer en del kläder begagnat, men köper det mesta nytt. Delvis är det för att jag sliter ut kläder som jeans, men kanske framför allt skor jag använder i terräng. Om ett par skor överlever mer än en säsong är det fantastiskt och då vill jag såklart inte köpa skor som redan är slitna sedan innan. Men tröjor, byxor mm, där kan jag bli bättre! Mitt första mål är att jag ska minska mina klädinköp kraftigt och försöka hitta kläder på t ex tradera eller second hand-butiker istället.

Nästa mål är att ha ett köpstopp! Inte ett totalt stopp men av allt som inte är absolut nödvändigt. Sen kan man alltid diskutera vad som är nödvändigt och jada jada, jag vet att detta inte är vattentätt. Men ändå, mindre nätshopping  för mig! Ett sätt är att använda saker man redan har. Till exempel servetter, det är ju rätt onödigt att köpa i papper. Men även rätt onödigt att köpa i typ om man redan har snygga handdukar. Jag har fått ett helt lass gamla kökshanddukar, prydligt manglade med monogrammet EA på. Jag tror det är min farfars fasters handdukar, Eva Andersson. Det är liksom ett stycke historia att använda ett sådant tygstycke som servett, till skillnad från en servett som slängs i brasan eller i brännbart.

Den sista delen i mina klimatmål är att minska på skräp. Vi slänger väldigt lite brännbart för att vara en familj på tre men andelen kartong och framför allt plast som vi återvinner är stor! Jag vill att den ska minska! Många förpackningar runt mat är svåra att undvika upplever jag men plastpåsar är en sak som faktiskt går att byta ut till nätpåsar till frukten och tygpåsar till resten. Istället för plastfolie och plastlådor använder vi tygbitar med bivax eller lådor av glas. De går att skölja av, diska och återanvända!

20190107_223610

Idag tog jag ytterligare ett stort steg inom skräpminskningsavdelningen och det är att sluta använda schampo och tvål på flaska! Istället har jag köpt tvål i fast form (yes, minska konsumtion var det ja, men detta tror jag ändå på), både till hår och kropp. Nu ska jag sluta bära tunga schampoflaskor till gymmet och simhallen eller på väg hem från affären. Nej istället ska tvål användas! Jag hittade tvål både lämplig till hår, hud och till hundarna så nu hoppas jag bara att jag ska trivas med mina nya tvålar så snart de kommer. Även henna till håret ska testas för att minska kemikalierna (ja, grått hår är skitsnyggt, jag har bara inte förlikat mig med tanken på att JAG är snygg i det) och min deo gör jag ju redan själv på lika delar kokosolja, potatismjöl och bikarbonat med nån droppe lavendel i. Bästa deon för övrigt, har ni testat?

Har ni några tankar om hur ni ska minska er klimatpåverkan?

Den naturliga leken

Arvid hade en kompis här idag och de ville hänga med ut på promenad med hundarna. Vi gick ut i kohagen och Arvid fick syn på en koja. Egentligen var det en enbuske med en hassel växande mitt i men i deras fantasi var det strax en koja med flera dörrar och sovrum där de lade sig att sova medan vassa små barr ramlade in i overallerna. Sen gick vi vidare till en stort och gammalt slånbuskage som är så högt att till och med jag kan gå runt inuti det och där fanns det sängar och en jättestor godistårta som de skulle äta till frukost!

När jag var liten lekte vi ofta i hagarna eller i skogen vid mormors och morfars torp. Där var hällarna hus med många rum och vi gjorde tjocka men fuktiga sängar av vitmossa. Vi täljde barkbåtar som fick segel av tunn bark som seglade i det bruna vattnet i gölen. Sen täljde morfar små visselpipor och pilbågar och vingliga pilar som vi skjöt oskyldiga träd med. Att leka i naturen med det som finns där, utan tillrättalagda lekplatser med mjukgjorda plattor av konstiga material, det är en konstform som jag tyvärr tror är på väg bort i den värld vi lever nu. I vår värld är så mycket redan skapat och färdigt. Vem behöver liksom en bit bark när man redan har en båt? Men barns fantasi är ändå otyglad och växer helt av sig självt, utan ramar och regler för vad som är möjligt eller omöjligt. Det var fint att vandra i den världen en ruggig eftermiddag i januari, även om jag fick springa otaliga varv runt slånhiet för att inte förfrysa händerna.

Det närmar sig slutet av semestern..

Bara 1,5 dagar innan vi ska tillbaka till jobb och dagmamma igen. Det har varit vilsamma dagar med tid för återhämtning! Vi har fixat under trappan delvis med krokar och ett draperi men annars har jag gjort mer vilsamma saker som att tova små saker och göra två fotoböcker! Det har blivit en jullovstradition för mig med fotoböckerna. Förr gjorde jag album men nu känns det ur tiden. Att bara ha massor av foton i ett digitalt moln är ju lite trist tycker jag. Så nu har det blivit en hel hög med böcker istället, från 2012 och framåt för oss och sen egna till Arvid. Troll har också en egen som jag gjorde efter hans död. Och nu är två till på väg, en för Arvids fjärde år och en för 2018. Detta år har jag valt Smartphoto och jag hoppas det blir bra! Innan har jag använt My Fujifilm (eller vad de heter nu) men jag är rätt trött på deras layout. Önskefoto använde jag till Arvids första album men det var verkligen lågbudget. Fotoklok var helt ok men dyra. Smartphoto var lika dyra de utan rabatter men på mellandagsrea lite billigare.

20190105_112827.jpgArvid är rastlös som få så det är tur han ska tillbaka till dagmammorna på måndag! Han vill leka med någon varje dag och vi har ändå fått till det med lek kanske varannan dag, men det räcker inte!  Han har lekt med sysslingen Freja, med Emil och med Julian och ändå tjatar han så fort vi kommer hem. Nej det blir nog bra att leka varje dag igen.

Hundarna är lite rastlösa, åtminstone Monster som vill valla. Jag har inte riktigt vågat pga hans tå men idag kanske det får bli lite jobb ändå. Yeti är lite halt av och till på ett framben. Jag hittar inte var det sitter och det dyker bara upp ibland? Märkligt. Monster tjuvvallar varje dag när han kommer åt. Han är helt hopplös. Igår vallade han ut baggarna i trädgården medan jag gjorde rent i hönshuset. Då stängde jag ut honom ur hagen och då sprang han istället runt i trädgården och tryckte sig igenom grinden in till tackorna. Suck. Som sagt, han behöver valla 😉 Nu har tån varit fräsch i nån månad, han går lös på promenader och han äter inte antiinflammatoriskt så det borde ju vara stabilt. Hoppas jag.

Fåren då.. Ja fåren.. I somras dök det ju upp ett lamm plötsligt i sommarhagen. Baggen Albin smet nog in vid ett tillfälle i februari och var inne en kort stund hos tackorna och då fick han till det minsann. Det bagglammet som blev resultatet heter Bärra och går med Arax, avelsbaggen. Han har förhoppningsvis betäckt två tackor men resten vill jag ha att valla på. MEN så i förrgår när jag skulle ut med hundarna på eftermiddagen var plötsligt båda baggarna inne hos tackorna! De hade knuffat på grinden så den vippat lite och då hade de tryckt sig in båda två. Alma blev jagad av lille Bärra och hon var lite kladdig på bakbenen när jag kollade dem… Så har jag otur så blir det lamm där också. Så himla tröttsamt! Om jag visste att Arax var pappan hade det inte gjort nåt men Bärra är ju lite släkt med Alma så det blir ju inga lamm jag kan behålla. De andra tackorna verkade inte vara i brunst så förhoppningsvis så blir det iaf inga fler lamm. Jag har ju tänkt att det ska funka att ha en bagghage och en hage till tackorna men det verkar vara svårt att ha det helt säkert i praktiken. Hur har andra det undrar jag? De har kanske större marker med fler valmöjligheter eller så är baggarna installade på vintern? Ja jag vet inte… Det är såklart en möjlighet men det är lite tråkigt för dem att vara instängda hela tiden tycker jag.  Nästa vinter ska jag försöka att inte ha några baggar. Vi får se om jag lyckas med den målbilden!

 

En God Jul och en årskrönika!

Vi har i vanlig ordning stannat hemma och firat jul med syrran i vårt hus. Det innebär inget farande runt i jultrafiken och ingen stress. Bara god vegetarisk mat, pepparkakor, godis och tomte hemma. Det är så skönt!

Jag tänkte skriva en årskrönika såhär på årets sista dag. Vi får se om jag hinner klart 🙂

Januari

Vi åker till Uppsala en sväng och jag funderar på hur jag gillar gamla hus. Inte en slump att jag bor i ett! Jag funderar på fåren också, hur jag ska ha dem och kommer fram till att jag kan ta några lamm om året, ha en liten grupp att valla på och ett par olika fållor. Och så blev det även i år!

Februari

Snön kommer och jag åker skidor! Arvid testar också. Det blir riktigt kallt också till sist!

 

Mars

Mycket kiss i bloggen! Först är det Yeti som äter snö så han kissar litervis både inne och ute. Sen blir Monster inkontinent efter kastreringen i somras. Men med lite medicin blir det hanterbart igen! Monster fyller 9 år också! Lilla gubben ❤

 

April

Yeti fyller 5 år! Jag vallar på vallen och våren kommer! Vi fixar i trädgården och går på promenad längs med Göta kanal. Sen åker vi till London och hälsar på Arvids farbror i ett par dagar! När vi kommer hem igen kommer lammen. De är hur gulliga som helst!

 

Maj

Lammen växer så det knakar. Våren kommer på allvar och jag njuter! Eftersom jag har bytt arbetsuppgifter får jag vara ute och det är underbart!

Juni

Min höft vill inte alls vara med så jag får börja cykla istället för att gå. Jag vallar en massa med Yeti och det är lite frustrerande att han viker ner sig mot fåren. Det blir sommar och vi firar midsommar på Verklighetens gård! Jag köper kycklingar som är ursöta!

Juli

Semester! Arvid fyller fyra år och vi har kalas med sysslingarna Linnea, Ludvig och Freja och gammelmostrarna! Sen paddlar vi i Järnlunden med hundarna och tältar på en ö. Vi åker en sväng till min moster på deras ö och Arvid träffar sin fina syssling Ebba. Och vi hälsar på syrran i Sthlm och åker båt till Fjäderholmarna!

 Augusti

Den stora grejen i augusti är att vi åker till Härjedalsfjällen och vandrar! Det är helt fantastiskt! En underbar upplevelse! Både folk och fä stortrivs hela veckan 😀

 

September

I september bloggade jag inte en enda gång. Tänka sig, har det hänt någon gång tidigare? Jag vet inte. Men det är iaf val, jag klipper fåren ett i taget, vi går på bröllopsfest, Yeti blir anmäld till VP äntligen och min besättning får statusen MV-fri!

Oktober

Den största händelsen  var att Yeti blev godkänd vallhund! Så himla härligt! Jag har haft det som mål i flera år och så plötsligt händer det. Det gick riktigt bra också. Okej, linjerna var krokiga men alla moment kunde han! Så duktig! Vi tävlade två gånger i IK1 också och det gick väl hyfsat och vi kom runt. Men vi behöver träna på linjerna 😉 Jag åker till Ulricehamn och köper en bagge också! Arax heter han och ska bli pappa till genetsitk värdefulla små lamm i vår!

November

Jag bygger och bygger. Staket och höhäckar på löpande band. Och Ruben bygger ut hönsgården! Ja mycket blir gjort ute! I slutet av månaden är det studiedag och Arvid och jag plockar fram julen!

 

December

Förutom mörkret älskar jag denna tid på året! Älskar förväntningarna som byggs upp mot helgdagarna och ledigheterna. Jag tycker det är så mysigt med elljusstakar och stjärnor i fönstren och julgranen med alla ljus. Det är fint! Sen vill jag verkligen att det ska vara snö och kallt så det blir ljusare ute och så man slipper all smuts inne!

Vi har iaf haft en lugn månad och en fin ledighet! En underbar julafton och härliga dagar med sovmorgon och lugn och ro. Jag känner mig fylld av energi även om det ska bli väldigt skönt att vara ledig en hel vecka till.

Årets julkort!

Huset är grundligt städat, hönshuset likaså, klapparna är inslagna och – det viktigaste- årets julkort är skapat!

IMG_20181223_112431_801

God Jul önskar vi på Linds Östergård!

Två luciatåg på en dag

Igår var det dags för julbord och lussefirande på slottet, en liten förmån vi som jobbar på Länsstyrelsen i Östergötland har. Maten var som vanligt inte fantastisk (det är kanske bara hemma vi äter ett riktigt gott vegetariskt julbord?) men luciatåget var så charmigt! Det är en gymnasiesärskola som uppträder för oss och de gör ett fantastiskt fint jobb! Jag sitter varje år och försöker låta bli att gråta så det syns. För gråta, det kan jag inte låta bli!

Direkt efter var det dags för luciafirande hos Arvids dagmammor! Otroligt söta små ungar rev av ett stort antal sånger iklädda lucialinnen och tomtedräkter. Två stycken små luciatomtar var det och det ena är min ❤️

Efteråt åt vi lussekatter och pepparkaka. Ett något kraftigt fika för någon som kom precis från en rejäl tallrik med ostkaka. Jag var mätt hela kvällen, skönt att vi vara åt soppa hemma!

Tov-flow

Arvid är hostig och jag vabbar. Och tovar. Har ju alltid svårt att hitta inspiration när jag ska göra kreativa grejer men nu har det gått bra! Jag har bara kollat på det jag har runt mig egentligen 😅

Följer ni mig förresten på Instagram? Jag är ju inte så aktiv här längre. Jag har ett öppet konto på Trolleboll där jag mest lägger upp bilder på djuren, odling och livet på landet och ett låst på Trollungens där jag lägger upp bilder på Arvid. På det låsta kontot är jag lite restriktiv med vem jag släpper in.

Vintertid = pysseltid!

Nu är jag faktiskt färdig med alla måsten utomhus! Staketet som skulle plockas ner står ihoprullat inomhus och alla får har fina höhäckar med tak. Det finns ju alltid saker att göra när man har djur och hus men de stora sakerna är avbockade.

I helgen tog jag tag i min flätade dörrkrans i våttovad ull från min tacka Alma. Vi var på julmarknad på Löfstad slott och där blev jag riktigt inspirerad av alla duktiga säljare som tovar fantastiskt fina djur och andra saker. Jag bestämde mig för att göra en vallande border collie och ett par får på min krans! Det är verkligen inte lätt att göra djur men jag känner mig ändå nöjd med den lilla hunden. Igår kväll försökte jag få den att likna Monster och jag tycker nog att jag fick till det.

Nu får den pryda sin plats på dörren 😍😍

IMG_20181204_081610_189.jpg

Jag ska fortsätta göra hundar tror jag, ska se om jag kan få fram mer detaljer och uttryck på en hund i ett lite större format. Arvid har efterfrågat en grön och vit hund som ska heta Yeti, vi får se hur den blir 😂😂