Igår var jag riktigt nära att råka väldigt illa ut! Men jag ska det från början…

Batteriet i min bil har strulat ett par veckor och om bilen har stått några dagar så vill den helt enkelt inte starta. Igår tänkte jag ta tag i problemet, men det är svårt att köpa ett batteri om man inte tar sig till Biltema! Snälla Linnea (tack vännen!! ) hjälpte mig att starta bilen och sen åkte vi hem till henne, ställde min bil där och sen lånade jag hennes för att åka och köpa batteriet. Detta för att jag inte ville bli stående på Biltema ifall min bil inte ville starta igen när den bara gått i 10 minuter.

Jag köpte batteriet, åkte tillbaka till Linnea, lastade över hund och batteri och var på väg ut mot Drottninggatan när jag kom på att Linneas parkeringslapp låg kvar i vindrutan. Jag vände och åkte tillbaka med lappen och åkte mot Drottninggatan igen. Det var rätt mycket trafik och när jag åkte över trottoaren så bromsade jag för att vänta in en lucka. Men, jag trampade bromspedalen rakt ner i mattan men ett ljudligt PYYYYSCH! Bromsarna tog inte över huvudtaget!! Jag vet faktiskt inte hur jag fick stopp på bilen, men jag blev stående rakt över trottoaren med någon dm kvar till vägen! Jag satte på varningsblinkersen med skakande händer och ringde pappa och bara bröt ihop! Helt chockad var jag och hjärtat bara dunkade!

När jag lagt på så kom tankarna på vad som KUNDE ha hänt. Om jag inte hade vänt om för att lämna p-lappen till Linnea så hade jag kört i 50 på den tätt trafikerade Drottninggatan och då finns det inga stora marginaler om bromsarna slutar fungera. Eller om jag tagit bilen direkt till Biltema och sen åkt ut på E4an för att åka till pappa och få hjälp med batteriet och bromsarna slutat fungera på avfarten mot 70-vägen…?

Pappa kom in till stan och körde hem min bil med motorbroms och handbroms medan jag tog hans. Väl hemma så hissade vi upp bilen och såg vad som var felet: bromsslangen var av! Alltså läckte bromsvätskan ut och ingen bromsverkan alls fanns kvar. Det här är en sak som bilprovningen kollar. Att ingen upptäckt det på min bil är verkligen upprörande och dåligt! Det är bara 6 månader sen som jag besiktade bilen, det borde ha synts att den var sliten då! Att plötsligt upptäcka att man inte har några bromsar är något som jag inte önskar någon, jag är bara så himla glad att jag körde i 20 km/h när jag upptäckte det och inte i 120!! Jag är fortfarande skakad…

Igår fick jag låna pappas pick-up så jag kunde åka hem och idag så åkte jag till Biltema och konstaterade att bromsslangen till min bil inte fanns… Tog ett par andra men dom passade inte. Jag och pappa bytte iaf länkarmen och spindelleden, för min bil har klonkat när jag svängt åt vänster, och så fick vi dit det nya batteriet också. Jag har nu fortfarande pick-upen, FAT är helt köroduglig och får stå och skrota tills Mekonomen får in en bromsslang till mig…

Nu till lite roligare grejer… Jag har fått en rolig och smickrande utmaning av Ulrika, nämligen den här:

Motiveringen från Ulrika lyder såhär: Hedvig – du vågar skriva om dig själv och ta ställning, och det tycker jag naturligtvis är jättekul!!

1. Den som fått utmärkelsen kopierar bilden och lägger den på sin blogg.
2. Länka till personen som gav dig utmärkelsen.
3. Ge utmärkelsen vidare till sju bloggar.
4. Länka till de bloggar du gett utmärkelsen.
5. Lämna ett meddelande på bloggarna som du gett utmärkelsen till.

Här är mina val:
1. Eva-Marie – för att din blogg är lika glad och sprudlande som du!
2. Seglinges – Eva, för att du fött upp det allra bästa och finaste Trollet i världen!
3. Ninnie – för att du skriver så inspirerande om träning och tävling.
4. Ida – för att du har så roliga tankar om kärlek och allt möjligt.
5. Johanna – för att det är kul att läsa om vad du tänker på när det inte gäller hundar!
6. Åsa – för att det är roligt att läsa om personen bakom hundarna. Vi är så insnöade när vi träffas alla, så man nästan glömmer att det finns andra saker också.
7. Frida och Isa – för att du beskriver både bra och mindre bra saker med hundägandet och det är ju precis så som det kan vara!