Igår var jag så uttråkad så jag STÄDADE hela min 25 kvadratmeter stora lägenhet! Och då menar jag alltså även damma, torka golv och städa badrummet, inte bara fuskvarianten med dammsugaren… Så kan det gå en rastlös fredag kväll…

Jag läste ett stycke i en artikel häromdagen som handlade om ett av mina hatobjekt, p-pillret! Man har nämligen kommit fram till att p-pillret modifierar kvinnans sätt att hitta en partner! När en hona väljer en partner så försöker hon nämligen hitta en hane som är lagom lik/olik henne själv, för att bäst lyckas med att få friska ungar. Ett sätt att veta om hanen är ett bra val är lukten! Men om man äter p-piller så är risken stor att man hittar en partner som man faktiskt inte passar ihop med för att vårt luktsinne helt enkelt blir sämre. Det här leder till en massa andra spekuleringar som

–Varför är det svårare att få barn nu? Finns många anledningar (miljögifter, sämre spermiekvalitet pga av stillasittande, tajta byxor, vi skaffar barn senare mm mm) men en anledning kan vara att vi försöker skaffa barn med en partner som vi inte passar ihop med, på grund av att vi, förvillade av våra p-piller, valde fel från början!

– Skilsmässostatistiken? Jag skulle hemskt gärna vilja veta hur många som gör slut/skiljer sig i samband med att kvinnan slutar äta p-piller och plötsligt upptäcker att den där killen var ju helt fel för henne. Och hur stor del av kvinnorna i långvariga, lyckliga förhållanden som har eller inte har ätit p-piller?

Dessutom så en ju biverkningarna av p-piller att man får sämre sexlust, humörmodifieringar, depressioner, sämre slemhinnor osv osv, vilket leder till frågan

–hur många killar/män känner du, som skulle ta ett medel som fick dom att tappa sexlusten, bli impotenta och som troligen påverka deras personlighet? Jag känner ingen tror jag…

Det finns ännu fler nackdelar med p-piller, vi kissar ut resterna och dessa artificiella hormoner hammar i sjöar och vattendrag där dom påverkar fiskar så att dom får svårare att reproducera sig… Alla dräktiga däggdjurshonor kissar ut sådana här hormoner och det är alltså normalt förekommande i naturen. Problemet uppstår när hormonerna hamnar i sjöar och vattendrag och inte på marken, där det tar mycket längre tid för dom att till slut nå vatten (dvs dom bryts ner mer).

P-pillren var ju fenomenalt bra för att den sexuella revolutionen skulle sätta fart, men de har ett högt pris, både för oss och för våra vattenlevande vänner. Fantastiskt egentligen att det inte finns nya smarta lösningar på preventivmedel, som inte kostar kvinnan lika mycket när vi ändå lever år 2008? Kan det bero på att männen är glada och lyckliga så länge de slipper bry sig (förrän kvinnan slutar äta piller och gör slut) eller att vi tjejer är dåliga på att säga ifrån och göra det till ett gemensamt  problem? Tål att tänkas på…