För två dagar sen tog min bors fd flickvän livet av sig. Hon lämnade ett brev, skickade ett sms och ett förlåt och hoppade framför ett tåg. Hon lämnade efter sig en liten liten tjej på 6 månader. Vad som drivit henne till detta kan vi bara gissa och jag kan aldrig aldrig förstå.

Det är sorg här nu, sorg för det som är förlorat och som aldrig kan komma igen. Sorg för lilla Isolde som aldrig kommer ha ett minne av sin mamma.

Varför är det jag undrar nu?