Kött eller inte. Ger vi våra barn något val, egentligen?

Inspirerad av Idas blogginlägg så kommer här en liten tanke om kött. Eller egentligen om man ska ge sina barn kött eller inte. Nu har ju jag inga barn, däremot har jag hundar och dom (även katterna förstås) får mat med kött i, trots att det (iaf till hundarna) finns vegetarisk mat. Varför kan man undra? Jo för att den vegetariska maten (förutom att vara väldigt dyr) innehåller väldigt lite protein och fett jämfört med den högenergimat som mina hundar får. De skulle alltså vara tvungna att äta väldigt mycket (vilket skulle bli ännu dyrare) och eftersom dom äter hyfsat mycket i mängd redan så känns det lite onödigt. Dessutom är hundar mer karnivora än vad människan är som art. Mest karnivora är dock kattdjuren, en katt överlever inte en längre tid utan kött så har man stora problem med det och vill ge sin katt vegetarisk mat så tycker jag nog att man kan skaffa sig en kanin istället.

Men vi, vi behöver faktiskt inte kött. Vi äter faktiskt så mycket kött att det är skadligt för vår hälsa, vi har aldrig ätit så mycket kött som nu. Och vad är det för kött vi äter? Ja, knappast vilt strövande djur som äter friskt gräs som förr i tiden utan djur uppfödda många gånger inomhus i trånga boxar (även om det förstås finns djur som föds upp på naturbeten i lugn och ro också) och avlade för att sätta så mycket muskler som möjligt på kortast tid. Det tycker jag inte är särskilt naturligt. Ändå så är det naturligt i en genomsnittlig svensk familj att serverar sina barn detta kött flera gånger om dagen, utan att riktigt reflektera om VAD man egentligen äter.

Pratar man med föräldrar om att äta kött eller inte så säger dom ofta att barnen själva ska få välja. Men hur är det med valfriheten egentligen? Dom flesta ger ju sina barn kött till varje måltid utan att fråga eller reflektera över om barnet vill äta djur eller inte. Eller rättare sagt, många barn är nog inte riktigt medvetna om VAD dom egentligen äter. När jag var liten visste jag vad kött var och visst åt jag det, men jag hade inte en aning om att man kunde leva utan kött. Det var aldrig någon som frågade om jag ville ha kött hemma. Tvärtom så uppmanades jag att inte vara så petig om det var fett eller broskbitar som jag inte ville ha (trots att jag ibland tyckte det var rätt äckligt). Visst kändes det konstigt att äta dom söta lammen som jag kunde kela med i evigheter men det var så det var. Jag skulle knappast säga att det var mitt eget val som gjorde att jag åt kött som liten, däremot är det helt klart mitt eget val att låta bli köttet som vuxen.

Jag hörde förresten en pappa som beklagade sig inför en kollega när jag jobbade som zoolärare i våras. En tjej i klassen var muslim och ville inte äta fläskkött och för att vara på den säkra sidan så tog hon den vegetariska burgaren. Pappan sa att det var hemskt att inte flickan åt fläskkött och jämställde det med barnmisshandel! Det var kanske tur att det inte var till mig han sa det… Att många djur far illa på sin väg genom livet på väg till slakteriet reflekterade han överhuvudtaget inte över. Djuren måste ju dö för barnens rätt att äta fläskkött, eller?

Men tillbaka till mina potentiella barn. De kommer att få lära sig att klappa djur, att umgås med djur, men framför allt respektera djur. De kommer att få lära sig att djur inte är mat. Om dom iaf väljer att äta kött som vuxna så får det vara upp till dom (jag kommer kanske inte vara så glad däremot ;)), men dom ska inte växa upp med normalbilden att man äter kött! Och om nu en och annan tycker att jag misshandlar mina barn på grund av det så får de väl anmäla mig då. Jag tror ändå inte att jag blir fälld 😉

Publicerat på 21 augusti 2010, i Debatt, Djurrätt, Just nu, Veganism/vegetarism. Bokmärk permalänken. 9 kommentarer.

  1. Det jag var ute efter i mitt inlägg var att jag inte ville ta bort kött helt från mina barns kost. Dels för att jag tror att det dessvärre kan få motsatt effekt då de under hela sin uppväxt får se andra barn äta något de inte får äta när de är i skola och förskola. Den förbjudna frukten lockar alltid..

    Däremot håller jag helt med dig om att barnen måste få mer information om vad kött är för något och vad det kommer från. Sen bör alla skolor alltid ha ett vegetariskt alternativ framme, fritt för alla att välja från. Det bör göra det där ”egna valet” lättare.. För jag vill att mina barn ska få välja själva.

    Gilla

  2. Jag tänkte inte mitt inlägg som ett kritik av ditt (så att du vet :)), men jag blev verkligen inspirerad att skriva om det! Sen tror jag att du har en poäng om den förbjudna frukten. Men det är framför allt bilden av det ”normala” i samhället som jag opponerar mig emot. Jag vill väl normalisera det omvända helt enkelt 🙂

    Gilla

  3. jag förstod det =) ett spännande ämne att diskutera dock. Det finns baksidor hur man än vänder på myntet..

    Gilla

  4. En annan sida på myntet är ju att jag inte hanterar kött annat än i hundmatsform… Och ger jag barnen kött i form av hundmat så kanske jag klarar mig sämre om jag skulle bli anmäld… 😉

    Gilla

  5. haha, ja då tror jag nog att du blir vänliga bemött om du ger dina barn vegmat =) Förvisso knaprade jag i mig en och annan hundmatskula som liten, men det var nog inget mina föräldrar lade på min tallrik =)

    Gilla

  6. Mina barn kommer få klappa djur, umgås med djur och respektera djur, men dom kommer oxå få lära sig att vi är allätare… Om dom sedan väljer att vara vegetarianer, fine, det är deras val, men som jag ser det är vi som art allätare. Vilket så klart innebär stor del icke animaliska alternativ, men att det även ingår animaliska produkter i det som står på bordet.
    Att välja vad för kött man äter, vart det är producerat osv, det hoppas jag att jag kan få dom att se som en självklarhet (ägg från egna höns, kött i mesta möjliga mån från vilt alt närproducerat osv). Och dessutom betydligt viktigare än att inte äta kött, då lär dom sig se hela kedjan och hur man vill att den ska se ut. För djur vill vi ju ha i världen, bara inte i massproducerande fabriker… Men det är ju min tanke. 😛

    Gilla

  7. Klokt skrivet Hedvig! Jag tror det finns fler hälsovinster med att tidigt reflektera över den mat som vi föräldrar serverar våra barn. Eftersom vi har både och i vår familj (köttätare och vegetarianer) så erbjuds barnen ett val. Det ger oss tillfälle att diskutera VAD vi äter och VARFÖR vi äter det vi gör. I det långa loppet kan jag se att döttrarna är väldigt hälsosamma överhuvudtaget, röker inte, dricker inte och äter BRA grön mat! De reflekterar över smink och hur vi lever våra liv. Och allt detta för att jag slutade äta kött när migränen gjorde sitt intåg i mitt liv!! Bonus! Så våga servera grönt till barnen!!

    Gilla

  8. För mig handlar det inte längre om vad som är ”naturligt” eller vad våra kroppar ”är skapta för”.
    För mig handlar det om att köttindustrin har gått över styr. Det har gått till det extrema. Vi behandlar levande, kännande varelser som ting, saker! Det är avskyvärt i mina ögon.
    Vi kan välja att få i oss fullvärdig näring via en blandkost där ”maten” växt upp i små bås och behandlats med diverse kemikalier för att bli så ”köttiga” som möjligt, eller via en vegetarisk kost där ingen farit illa med i det närmaste samma näringsvärde.
    Jag väljer det vegetariska.
    Och som Hedvig skrev; Vi äter faktiskt så mycket kött i dagsläget att det skadar vår hälsa.
    Om man inte bryr sig om hur djuren har det, så borde man väl åtminstone bry sig om sin egen hälsa?

    Gilla

%d bloggare gillar detta: