Jag handlade bröd på mitt favvokondis Lanemo som ligger alldeles alldeles nära i morse och när tjejen i kassan räckte över kvittot så sa jag ”nej tack” och frågade om deras kvitton var fria från Bisfenol A. Den här tjejen hade faktiskt varit så driftig att hon ringt till deras kvittoleverantör och frågat om Bisfenol A. Svaret hon fått tillfredställde mig inte det minsta. Kvittoleverantören har nämligen bytt ut Bisfenol A mot Bisfenol B…

Vad är skillnaden kan man då fråga sig? Ja se det vet ingen. Det är nämligen ingen forskning gjord på Bisfenol B…

Men GUUUUUUD vad bra kan man ju tänka då, det är minsann INGEN som fått cancer av Bisfenol B (vad vi vet) och ämnet knappt ens att googla på för att det ett så nytt fenomen. Försiktighetsprincipen säger då att när man inte vet hur farligt ett ämne är så ska man anta att det minst är så farligt som andra liknande ämnen. Jag gissar helt vilt när jag säger att Bisfenol A och Bisfenol B är av ett liknande slag? De finns till exempel båda på den här listan på ämnen som misstänks störa hormonsystemet hos människor och djur så det finns ju en tydlig koppling.

Bisfenol på Wikipedia

Ibland blir man bara så jäkla trött. Som när kvittoleverantörer efter att ha fått ett medialarm om ett hormonstörande ämne i sina kvitton ändrar ämnet till ett annat, förmodligen lika hormonstörande ämne bara för att kunna svara ”nej” på frågan om deras kvitton innehåller bisfenol A…

Jag är medlem i Naturskyddsföreningen. Det kostar mig 24 kr i månaden och det är klart värt det bara för att få tidningen Sveriges Natur. I det senaste numret finns en giftspecial, det handlar om gifter som finns överallt runtomkring oss. Det handlar om flamskyddsmedel i till exempel möbler, mjukgörare för plaster och smuts-och luktavvisande medel som kan finnas i till exempel träningskläder. Hemma hos mig har jag förmodligen en hel hög med medel, plaster runt grönsaker tillsammans med en hinna av besprutningsmedel, mjukgörare i duschdraperiet, mat med en massa e-nummer, färgämnen och konserveringsmedel, parfymer i tvålar, besprutningsmedel i mina bomullskläder som  förmodligen ger bomullsodlaren cancer.

Bisfenol A har nyligen förbjudits i nappflaskor

Bisfenol A kanske ni minns? Det var alldeles nyligen som larm uppstod om bisfenol A, ett ämne som är vattenlösligt och som snabbt går ut ur kroppen, men som, på grund av att det finns överallt, hela tiden tillförs. Ett ämne som finns i många kvitton, på insidan av konservburkar, och fram till alldeles nyligen i nappar till nappflaskor. Ett ämne som är hormonstörande och som tros ligga bakom prostatcancer, bröstcancer, missbildningar hos spädbarn, försämrad spermiekavalitet, diabetes och fetma.

De uppenbara kemikalierna i hemmet

Ett spädbarn i USA föds idag med 300 kemikalier i sig, i Danmark har testikelcancer ökat med 400 ggr och 8 % av barnen tillverkas på konstgjord väg.  Det är kanske ett tecken?

Och vad gör vi, vad vet vi, vad kan vi (och vill) påverka?

Vi är så vana vid vårt moderna samhälle så att vi knappast reagerar på att grönsakerna är plastade (vilket kan göra att spermierna får sämre kvalité) eller att många innehållsförteckningar är långa och beskriver ämnen som vi inte känner till. Det finns gränsvärden för kemikalier, problemet är att kemikalier testas en och en, inte tillsammans! Och tillsammans kan kemikalier reagera mycket mer än en och en. Det MÅSTE börja forskas på detta, vår framtid står faktiskt på spel eftersom vår fortplantningsförmåga sjunkit enormt de senaste 50 åren.

Vad kan vi göra? Man kan köpa begagnat, då har de flesta kemikalier hunnit tvättas ur, man kan köpa KRAV-märkt (en amerikansk studie visar att barn

Bisfenol A kan finnas i konservburkar

som äter ekologisk mat har betydligt lägre halter av bekämpningsmedel i urinen), man kan välja miljömärkt textil, man kan välja produkter med kort innehållsförteckning (såpa istället för flashiga rengöringsmedel). Man bör också dammsuga ofta eftersom damm ofta innehåller rester av kemikalier. Man har också rätt att få veta om en produkt innehåller något av de 38 ämnen som hittills tagits upp på en lista över särskilt farliga ämnen enligt EUs kemikalielagstiftning, Reach. Man kan då skriva till butiken och fråga om till exempel en matta luktar konstigt och butiken är då skyldig att svara inom 45 dagar.

Jag har också bestämt mig för att införa lite förändringar här hemma. Mer KRAV och ekologiskt, mindre konservburkar är planen. Såpa använder vi redan tillsammans med miljömärkt diskmedel. Och så tänker jag ta färre kvitton i handen…

Vill du veta mer? Kika in på Naturskyddsföreningens hemsida och kolla under hem och arbete. Eller gå med!

Fakta i texten ovan kommer från Sveriges natur, nr 1 2011.

Hittade den här på Mijas blogg och lånade den. Den är faktiskt bra, kolla! Mija har bloggat en hel del om positivism och om att den snedvridna synen på negativa människor är att de är energislukare som man inte vill ha i sin omgivning. Jag håller med Mija, att vara negativ, eller framför allt att vara realist behöver inte vara dåligt utan det kan tvärtemot vara bra. Att se klarsynt på risker i vår omgivning har klarat oss från faror, att vara försiktig har räddat oss många gånger. Men nu, nu är det andra grejer som gäller. Först när vi har bevisat en fara så existerar den. Snart kommer ett blogginlägg om gifter i vår omgivning snart och det är ett extremfall av positivism. Så länge vi inte bevisat att en kemikalie är farlig så är den ofarlig, men hur är det egentligen? Fundera på det medan du kollar på filmen 🙂