Artros igen

Tack alla för er kloka bra kommentarer i det förra inlägget! Jag tänkte jag skulle vädra mina tankar lite till. Precis som Jo skrev så tror jag också att om man börjar tänka att hunden är pensionerad så blir den pensionär, dvs tränas mindre och kommer därmed få mindre muskler och bli förslappad och gammal. För Trolls del, som bara är 7,5 år så skulle det inte alls vara bra varken mentalt eller fysiskt. Så länge jag tänker att han ska hållas i form så kommer vi ju jobba mot det, trots att han nu har varit lite halt till och från så har han ju till exempel ändå en utmärkt kondition.

Problemet blir väl att hitta en lagom nivå, alltså hur ofta vi kan träna och/eller tävla utan att det blir jobbigt. Senaste veckan har han som sagt gått lös på långa promenader och rejsat runt i skogen och det har inte varit några problem. Och jag har ju tränat honom hela våren förutom när han varit halt och det har ju gått bra, för det mesta. Eftersom han ändå HAR blivit halt så har ju den nivån varit för hög så jag måste ju göra en förändring, förhoppningsvis klarar han lägre hopphöjder och små korta träningspass.. Men det är bara en gång har har blivit halt direkt efter ett träningspass och det var för nån månad sen när jag tränade runt. Då blev det flera hopp i snäva vinklar och det är helt klart för jobbigt. Ska jag träna sånt så måste det vara lägre höjd och bara få repetitioner. I övrigt så har han klarat själva träningen!

Vad det gäller andra sporter så är det tyvärr så att agilityn är roligast. Troll var lite av min prova-på-hund när jag skaffade honom och det är därför han både är uppflyttad till lägre i brukset och har ett förstapris i lydnaden. Att jag inte fortsatte med det är ju för att jag inte tyckte att det var så kul (plus allt detta ljudande som drog ner poängen och dessutom att Troll inte är skottfast mtp brukset) och då känns det ju inte så kul att ta upp det igen. Men visst, jag kanske säger annorlunda om ni frågar mig om ett halvår 🙂 Vad det gäller freestyle så känns det lika troligt att jag kommer tycka om det som att jag skulle börja med balett och gilla det, dessutom skriker Troll i högan sky när jag ber honom att gå slalom mellan benen eller snurra så jag tror inte det är vår grej. Monster skulle nog vara bättre på det, men nu var det ju inte honom det gällde. HTM är ju samma sak, domarna skulle bli döva och jag lätt frustrerad. Det var ju liksom ljudandet som gjorde att jag slutade med tävlingslydnad från början.. Vallning kanske skulle funka men han har genom åren oftare blivit halt i vallningen än i agilityn så jag är tveksam till att det skulle vara så mycket lindrigare. Visserligen behöver han inte hoppa, men att sakta gå hukande och göra tvära kast åt sidorna varvat med full fart och snabba lägganden är nog inte heller så himla bra. Jag vet inte vad  någon mer insatt (Eva?) tycker, men vallningen är iaf inte så lindrig.

Jag vet att jag låter pessimistisk när det gäller de andra sporterna, men grejen är att jag har testat det mesta och det jag har tyckt varit allra allra roligast är agilityn! Sen vallningen och så draget med… De andra grenerna är liksom inte jag 😛 Och rally verkar faktiskt inte alls kul heller! Men visst, funkar det absolut inte med agility så kanske jag ändrar mig. Isf får ni bara ignorera det här inlägget eller påpeka det lite skämtsamt och skratta åt det 😛 Men jag hoppas faktiskt att jag inte måste börja med rally eller ta upp lydnaden bara för att aktivera Trolleboll..

Nu ska jag pallra mig ut på morgonpromenad, sista ordet är i vart fall inte skrivet om Troll agilitykarriär (hoppas jag verkligen!!) och min gummibåt längtar efter att känna vatten under sig! Jag har hoppet uppe och Troll längtar efter att träna så funkar allt som tänkt så kommer Troll tävla i juli. Håll tummarna, det gör jag 😀

Annonser

Publicerat på 22 juni 2011, i Artros. Bokmärk permalänken. 14 kommentarer.

  1. Jag håller alla tummar jag har! (och vilken tur att det inte bara jag var jag som skrattade högt inombords vid tanken på dig i en freestylekarriär) 🙂

    Synd på vallningen om den också är belastande.. Jag tog upp just den eftersom jag vet vad du känner om de andra sporterna. Sen går det ju att TRÄNA spår utan att för den delen tävla i det. OM man vill åt själva aktiveringen under perioder när agilityn ligger nere..

    Gilla

    • Vem vet, plötsligt kanske jag står där i nån kostym och Troll med rosetter i pälsen och dansar till musik 😛 Eller inte… 😉

      Gilla

  2. Jag håller med dig, agilityn är det dom är allra, allra roligast – utan tvekan! Därför håller jag alla tummar jag har att Troll ska fixa det!
    Sen är det ju så att även om man själv tycker att agility är roligast att utföra så är det ändå så att allt det här med att träna hund egentligen är en social grej! Att träffas på klubben för agility är bäst, men en dag i spårskogen tillsammans med rara träningskamrater är väldigt kul det med.
    Men som sagt – håller alla tummar för en fortsatt agilitykarriär för Troll!

    Gilla

  3. Hedvig, glöm inte bort vallningen! Vallning sliter inte alls lika mycket som agilityträning, det är min uppfattning. Att gå långa drivningar är jättebra träning på många sätt, både ur rehab, aktivering och tävlingsintresse. Det är de snabba flankerna som sliter och de kan man försöka undvika. Troll går ju att köra väldigt lugnt o fint nu förtiden också och han är ju inte extremt krypande i stilen (vilket kan vara slitsamt beroende på var de har ont).

    Gilla

    • Nä det kanske inte är så slitsamt som jag tänker… Han har ju blivit halt flera gånger efter vallningen, men det var när hans skada var mer färsk. Men jag har alltid varit mer rädd att han ska bli halt när jag vallar med honom mer än kortare stunder för det har känts som att han lättare blir halt av det än agilityn.
      Men Sia klarar vallningen bättre än agilityn väl?

      Gilla

      • Ja, Sia klarar vallningen bättre. Där kan jag styra träningen så det inte blir så slitigt. Tex undviker jag att träna mycket delningar eftersom det är då hon kan förivra sig och dessutom kommer delningen ofta sist, när hunden är trött. Så numera tränar jag delning för sig, när hon är lagom uppvärmd.
        Agility är ju svårare att träna skonsamt, men hon tål agility också. Bara det att jag skulle behöva träna henne massor (för mycket) för att bli tillräckligt bra, så därför har jag valt bort det för henne.

        Gilla

  4. Konstigt, min kommentar försvann två ggr 😮

    Jag skrev typ…

    Glöm inte bort vallningen!!! Troll går ju lugnt och fint där och det är inte alls lika slitsamt som agilityträning.

    Gilla

  5. Man behöver ju inte alltid träna allting med sikte på tävling. Jag menade att man kan aktivera hunden med andra saker för skojs skull för att hunden ska få tänka och ha lite roligt. Även om det inte är lika motiverande som att träna till tävling tycker iaf jag att det är roligt att prova på annat för att min hund tycker det är kul. Men visst, agility är ju klart roligast!

    Gilla

    • Ja självklart! Du har helt rätt! Jag blir bara så himla mycket mer motiverad med tydliga mål =) På vintern tränar jag ju aktivering för aktiveringens skull, så visst! Men som sagt, sikte på tävling ger mer motivation 🙂

      Gilla

  6. Tycker att du resonerar klokt kring det här och hoppas och tror att din strategi kommer att fungera!

    Gilla

  7. Jag håller med dig, agilityn är det som är allra, allra roligast – utan tvekan! Därför håller jag alla tummar jag har att Troll ska fixa det!
    Sen är det ju så att även om man själv tycker att agility är roligast att utföra så är det ändå så att allt det här med att träna hund egentligen är en social grej! Att träffas på klubben för agility är bäst, men en dag i spårskogen tillsammans med rara träningskamrater är väldigt kul det med.
    Men som sagt – håller alla tummar för en fortsatt agilitykarriär för Troll!

    Gilla

%d bloggare gillar detta: