Ofattbar värld som på något sätt går vidare ändå

Idag har liksom världen stått stilla i efterskalven från igår. Antalet döda räknas samman, skakiga unga människor berättar om hur de flytt undan mannan med automatgeväret.

Det är ofattbart och tårarna trillar när jag ser den unga mannen vars händer hela tiden rör sig, stryker i håret, rör vid kinden, halsen.De darrar lite hela tiden.  Han har överlevt när många många av hans vänner dött. Ord som jag säger, som alla säger för att beskriva vad som hänt är så otillräckliga, så svaga… Tragedi, fruktansvärt, men orden täcker inte vad som hänt. Det är helt ofattbart hur någon kan gå runt som i en overklig skräckfilm och döda unga oskyldiga människor. Jag förstår inte. Hur är man, hur tänker man när man är kapabel att göra något sådant? Hur kan man leva med sig själv, hur kan man på något sätt rättfärdiga sina handlingar?

Och ändå så känns det overkligt och livet ramlar på, jag tränar agility och blir nöjd med båda jyckarna, Monster tar slalom utan problem med svårare ingångarr. Jag bestämmer en date med Anna och vättarna för att ta en kvällspromenad, hon kommer om 20 minuter och precis nu började det regna. Inatt var det ett av de värre åskoväder som jag sett tror jag, med blixtar som lyste upp hela staden såsom att det var dagsljus. Gång på gång lyste det och det mullrade konstant. Hundarna bryr sig inte och jag och Pascal tittade mest på ovädret.  Imorgon ska vi, tillsammans med Linnea, Per och Kasper, samt Linneas syster och sambo, åka kanot från Brokind till Bjärka Säby. Vi ska paddla och sova i tält och grilla korv och dricka rosévin på tetra och ha det gemytligt. Hundarna ska till pappa, för jag tror att det kan bli lite meckigt att ha med dem i en ganska full kanot. Monster skulle nog ta det lugnt, men Troll skulle nog vara lite nervös.

Och samtidigt som livet fortsätter här hos mig så gör det inte det för över 90 personer som igår var unga och levande. Det finns hela tiden i bakgrunden, jag glömmer det inte för en minut.

Kan världen någonsin bli detsamma?

Publicerat på 23 juli 2011, i Just nu. Bokmärk permalänken. 3 kommentarer.

  1. Det är en ok sträcka. Ta det lugnt i kanalen förbi Västerby och hoppas ni inte möter Kind. Kul att höra på vilken ö ni övernattade.Vi har haft båt i Rengen sen jag var 10 år så jag känner till det ganska bra. Ha det så gott.

    Gilla

  2. Världen går vidare.. Precis som den alltid gör. Sånt här händer ju varje dag.. Bara inte så nära oss som nu. 1400 minst har dödats av regimen i syrien i grym tortyr för att de protesterat mot orättvisorna som finns där..

    Det är tragiskt, hemskt och fruktansvärt det som hänt i Norge men vi kommer gå vidare. Vad har vi för val?

    Gilla

  3. Fint skrivet och ja, det är ofattbart.

    Gilla

%d bloggare gillar detta: