Månadsarkiv: september 2011
Deppelidepp
Jag har sökt ett jobb på Lst som handläggare. Det skulle vara ett sätt att övervintra kontrollanter och jag var rätt hoppfull om den tjänsten. Vi var 7 st på intervju och jag var medveten om att jag borde ligga på runt 3-4 plats i ordningen om de tre tjänsterna. Tyvärr så låg jag då på nummer 4 och inte 3… Det innebär att jag är arbetslös fr o m 1 november. Jag har spanat på jobb och det finns extremt lite som vanligt vid den här årstiden. Nån handläggartjänst på JV då, men att pendla till Jönköping känns ju inte så frestande.. Så himla segt! Dessutom så är vi anställda kortare tid än förra året vilket innebär att det är hela sex månadet innan nästa kontrollsäsong börjar igen. Det här ÄR inte hållbart, men vad tusan gör man? Igår var jag riktigt nere, idag så känns det mer ”jaha, det är så det är” typ. Nån som har en idé på vad man ska hitta på i vinter för en biolog som inte kan lyfta tungt?
Äntligen belysning!!
Tack vare Andreas och Niklas har vi nu belysning på agilityplanen! Det blev så himla bra, ljuset är riktigt riktigt bra och dessutom blev det fler lampor (1 på B-planen också) än den ursprungliga tanken inom budgeten!! Hurra hurra!!!
Kumla
En liten sammanfattning av helgen:
Till att börja med så var det en väldigt trevlig tävlingshelg! Banorna var trevliga och lagom svåra, det började inte aptidigt eller höll på jättesent och jag vaknade till och med riktigt utvilad vid kl 8 på söndagen. Dessutom var vädret kalas! På lördagen saknades veggiemat så jag som chansat på veggoburgare var lite hungrig på em, men på söndagen var det fixat! Kalasbra!
Monster tävlade alltså 4 klasser på lördagen. Han inledde och avslutade med agilityklass och de var riktigt trevliga. Monster kändes nog bättre än vad han gjort under hela säsongen i agilityklass, han var i hand och riktigt duktig. Tyvärr blev det resultatmässigt inga höjdare, men känslan tog vi med oss hem! Första loppet blev det en massa fel, slalomstrul (det var många som hade det trots att ingången inte egentligen var så svår) så 10 fel där och så lite slarvrivningar. Det är definitivt något vi måste jobba på. I sista agilityloppet körde jag mycket mer offensivt och till att börja med så fick jag till en väldigt bra start där Monster tog mina svängcues och blev så tajt och fin. Tyvärr ramlade han av balansen efter 2/3 och så diskade vi oss när han satte tillbaka en tass på uppfarten när jag funderade på om vi skulle ta om eller inte. Vi tog om och sen satte vi ett par blindbyten som kändes fantastiska! Både jag och Monster fick en så himla fin väg! Måste handla honom mer så, det funkar inte att köra på samma sätt som med Troll. Troll måste jag babysitta lite och vara vid varje hinder eftersom han så lätt tappar en tass men Monster är så mycket snabbare så jag hinner inte! Han måste kunna lösa saker själv så att jag hinner placera mig bättre. Jag hade en kalasfin känsla i kroppen och nu känns det som om det skulle kunna ramla in en nolla närsomhelst, det är bara småmissar här och var.
I hoppklasserna hade vi lite kommunikationsproblem, i den ena klassen så missade Monster hinder och i den andra hoppade han lite för långt över ett hinder och tog det som han tycket verkade lämpligast, vilket var sista hindret från fel håll… Men jag vill ju att han ska suga på hinder, det gäller att få det där lite väl avvägt bara 😛 Sen fegade jag ur vid ett blindbyte och det ska jag INTE göra.. Det hade blivit så fint så fint om jag bara hade vågat… 🙂
Troll då, ja jag har ju redan skrivit om vår pinne! Helt underbart att vi äntligen är uppe i klass 3 efter alla femfelslopp! Det loppet kändes kalas, enda ”missen” var att jag gjorde ett elakt farmförbyte vid en tunnel så att vi nästan krockade. Där förlorade vi lite tid och med all säkerhet en bättre placering eftersom den bara skiljde ca 1,5 s mellan vinnaren och oss. Menmen, Troll höll upp alla tassar när han skulle och höll ner dom när han skulle 🙂
I första loppet bröt jag faktiskt ihop efteråt när vi fått vår vägran på näst sista hindret. Det kändes så himla tråkigt och typiskt! När han håller upp tassarna i hela loppet och inte river något och så får vi en vägran för att han ifrågasätter en rak upploppsträcka? Usch vad tråkigt det var… Men sen så fick vi ju iaf vår pinne till slut!!
Äntligen klass 3 på heltid!!!
Så jäkla underbart, vi lyckades sätta den sista agilitynollan idag och blev uppflyttade 😀 😀 😀
Mor Nyström
En av fördelarna med mitt jobb är att man träffar många intressanta människor. Det kan ju vara en nackdel också ibland 😛 Den här veckan var jag iaf hos en brukare från den äldre generationen och han hade rätt roliga namn på sina åkrar. Hos oss på Lst heter alltid skiftena t ex 1a, 1b, 2a osv men för hemmabruk så heter ofta hagarna nåt helt annat, i det här fallet Almanacka, Talleberg och så Mor Nyström. Nyfiken som jag är var jag tvungen att fråga var det kom ifrån.
Mor Nyström var en gumma som bodde i en liten liten stuga med stampad jordgolv. Hon föddes 1820 och flyttade till den lilla stugan med sin man runt 1840. Mannen dog runt 1880 och deras dotter emigrerade till Amerika. Sen bodde mor Nyström själv i stugan ända tills 1915 då hon dog, 95 år gammal. På den tiden fanns ingen pension utan gumman överlevde dels av pengar son dottern skickade och dels genom att städa dassen på de omkringliggande gårdarna. Hon hjälpte också till vid byk och liknande saker. Det finns faktiskt ett fotografi på personalen på en av granngårdarna där hon finns med! Bonden som berättade det här sa också att på vintrarna tog gumman in hönsen och hade dem i stugan, i en tunna!
Jag är rätt fascinerad av den här historien, dels så tycker jag att människoöden är intressanta, men jag tänker också att våra liv är så förgängliga. Om 100 år kommer liksom vi vara bortglömda av nästan alla, möjligtvis besöker någon vår grav någon gång och kanske finns det något bleknat fotografi på oss någonstans, men annars? Annars är vi bara en siffra i statistiken, ett namn någon kanske hittar vid släktforskningen?
Mor Nyströms historia lever vidare genom att bonden döpt sin åker efter henne och för att bonden och jag berättar om henne. Jag hoppas att någon berättar min historia någon gång, långt efter att jag är borta från det här livet…
Drömmar
Minns ni porrdvärgen? Han som hittades död i en grävlingslya för dett par veckor sen? Han som blev en stjärna för att han var lik Gordon Ramsey, var dvärg och gjorde porr? Iaf, jag drömde om honom för några nätter sen. Jag minns inte riktigt om var, när eller hur, men han var med (och han gjorde inte porr ;)). I helgen drömde jag att pappa dog, det var en av nätterna jag hade så ont i huvudet. Det var väldigt jobbigt såklart och jag minns hur jag grät tills jag fick huvudvärk! Igår natt drömde jag att en brunbjörn hade kommit in till pappas trädgård och vi försökte mota ut den men alla andra var så himla dåliga på att mota så att den blev tillbakamotad in i trädgården igen. Senare i samma dröm fastnade Troll i ett fårstaket med pälsen på magen, Pascal ropade på honom trots att jag var på väg dit att få loss honom och då slet han sig så att huden lossnade på magen och han fick stora blödande sår. Sen var han jättehalt också och när jag vaknade på morgonen så var den känslan så stark så att det tog ett bra tag innan jag fattade att han mådde bra. Typ att jag stod upp och hade halvt klätt på mig när poletten trillade ner.
Inatt drömde jag att jag tillsammans med någon tjej plankade på en Ålandsfärja och festade massor. Vi hade dessutom inte ett öre med oss så vi fick satsa på att vara hungriga under de 2 dygnen som resan varade.
Jag brukar aldrig komma ihåg drömmar på det här sättet och jag brukar aldrig drömma mardrömmar men nu händer det gång på gång?! Jag önskar att jag kunde välja bort iaf de drömmar som gjort att jag vaknat med en väldigt obehaglig känsla. Lite drömtvätt kanske?? Men hur?
Bilder från KM
Mina vovvar hamnade på bild i lördags, det var duktiga Mickis Rudholm som stod för fotandet, tack!! Fler bilder fins här!
Troll kan se så himla rolig ut på agilitybanan 😀
Ett lite mer elegant kort på Trollis!
Monster kan hoppa fint 🙂
En fin bild på mig och Monster tycker jag 🙂 ❤
Anmäld!
Det känns lite konstigt men nu är jag faktiskt anmäld till barmarks-SM! Planen är att köra Troll och springa utav bara fasen! Just nu är vi bara tre stycken som är anmälda i den klassen, vi får väl se om det blir några fler?
Jag har ju som sagt inte riktigt kunnat träna så nu gäller det att få in så många pass som möjligt utan att överanstränga fötterna eller nåt annat. Idag sprang vovvarna och jag 2,45 km på 14 minuter men då var ajg tvungen att gå när jag fick håll.. Jag hade ätit precis innan nämligen… Frågan är vilken hastighet som man måste springa på, vart jag ska satsa att ligga på? Eller så får vi se hur väl jag hinner träna upp mig helt enkelt 😀
Pensionering eller inte?
Ni som känner mig väl vet att jag på senare tid velat fram och tillbaka om Troll. Han har ju ändå artros, samtidigt som jag inte vill pensionera honom så länge det funkar att träna honom, så länge han är pigg och glad och så länge det inte märks på honom i vardagen eller i träningen. Han är ju inte ens pyttestel när han reser sig efter träning eller långa promenader! Ibland har jag ändå funderat, dels för att han sträcker sig emellanåt och det blir svårare och svårare att få tillbaka samma rörlighet i bakbenet och dels för att han har känts lite trött vid ett par tillfällen när jag kört ett lopp. Men så dagen efter, eller samma dag så sätter han en nolla och får en SM-pinne! Och då känns han ju plötsligt ganska långt från pension…
Så min plan är ju att vi snart ska vila från agilityn, springa, köpa simkort och simma på Valla istället och så ha en ordentlig vila senare i höst/vinter. Sen ska framför allt Monster, men även Troll, få träna på ridhusträningen och sen kör vi på nästa säsong. Sen tänker jag träna och tävla honom efter dagsformen, känns han trött så får han hoppa över en start eller två. Om han börjar kännas tveksam i vinter eller under nästa säsong, riva mycket mer, skada sig mer eller bli stel när han reser sig, få problem med upphopp eller andra tecken på att artrosen börjar bli besvärlig så får han bli pensionär då. Träna ibland på mediumhöjd men inte tävla mer. Men vi ska försöka ta oss igenom en säsong till innan vi kommer dit 🙂
Sörping och laguppstart!
Igår när jag vaknade hade jag en galen huvudvärk. Det blev soffläge istället för att samåka med Lydia till Sörping. Jag skulle först tävla den sista klassen så jag hade några timmar på mig att hitta på en lösning för huvudet. Det som funkade var 2 panodil, 1 ipren och lunch… Sen kändes det ok och Pascal hängde med för att köra vårt hopplopp! Vi höll på att missa vår start, var på promenad i godan ro och kom ner till starten när hund nr 13 gick in och vi hade 14… Troll var avslappnad och inte alls i tävlingsmood men laddade upp när han fick rätt koppel på istället för selen (man kan ju inte starta ett lopp i sele!!) och så gick vi in och gjorde ett skapligt fint lopp med två rivningar. Det var flera svängar där man måste göra tajta fb efter och just såna har Troll svårt att klara med alla tassar tillräckligt högt. Just sånt som vi bör träna på men som jag kanske inte träna tillräckligt på för att inte slita på honom faktiskt… Tiden var inte kalas, hade räckt till en 7e placering och pinne om vi nollat, men det kändes ändå rätt så skapligt. Kameran bestämde sig tyvärr för att tjura, annars hade jag gärna sett loppet på film..
Efter lite mat i magen blev det laguppstart! Nästa år ska Monster, Ed, Kezo och Azlan köra lag. De tre senare är lite äldre och lite stadigare än den förstnämnda.. Man kan väl säga att Monster är den snabbaste men den osäkraste hunder i gänget, en joker typ. Vi ska debutera i februari är det tänkt och tills dess hoppas jag att vi kommit på ett bra namn också för det lyckades vi inte med igår! Målet är iaf SM 2013! Anledningen till att vi inte debuterar förrän nästa år är att AC just nu är lite otymplig, hon ska nämligen ha barn om 3 veckor. Men jäklar vad hon faktiskt kan springa agility ändå, jag är väldigt impad!
Life of Monster, Yeti & Jinn 