Monthly Archives: oktober 2011

Om att skratt och gråt ibland ligger väldigt väldigt nära varandra

Som att känslorna skulle vara i en cirkel och inte på en rak linje, att himmel och helvete är så nära varandra ibland och att man kan skratta tills tårarna rinner nerför kinderna eller gråta och efter ett tag låta snyftningarna övergå i skratt. Ibland så är det så nära så nära och när känslorna bryter av och an då blir man till slut så trött som jag är idag.

Idag gick jag till jobbet för att städa mitt skrivbord, plocka undan, skriva ut den sista kartan och jobba min sista dag. Sen väntar arbetslöshet och ovisshet, jobbsökande och inga pengar på obestämd framtid, eller iaf ett halvår.

Min arbetskamrat Marie var på mitt kontor och vi pratade om framtid och nutid med nersjunkna axlar och depp i blick när plötsligt telefonen ringde och plötsligt så har jag blivit erbjuden ett jobb! Och inte vilket jobb som helst utan ett jobb där jag har nytta av både min utbildning och mina jobberfarenheter, en tillsvidaretjänst med vettig lön! Dom valde liksom mig av alla 47 sökanden!! Lilla jag?!

Det negativa är att tjänsten finns i Jönköping, vilket innebär en massa praktiskt fixande, hur gör man när ens sambo har fast jobb i Linköping och jag i Jönköping när vi dessutom har två katter och två hundar? Det är inte givet hur det blir, men det SKA gå! Jag kommer inte ha några ideella uppdrag nästa år så då blir det ju iaf mer tid till oss.

Just nu försöker jag bara njuta av att jag har fyra veckors ledighet innan nästa jobb börjar och nu ska jag träna hundarna, umgås en massa med Pascal och söka bostad i Jönköping. Sen ska jag börja mitt roliga jobb med en massa utmaningar och njuta av att veta att jag har ett riktigt jobb som inte kommer att ta slut om några månader!! Helt fantastiskt! 😀 😀

Annonser

Det ska fan å va katt

Igår hade katterna kanske inte den mest lysande dagen.

1. När jag var på toa på morgonen passade min namne Hedvig också på att gå på lådan. När hon sitter där och kissar så börjar hon hulka och sen spyr hon, rätt ner i lådan.

2. Jag äter frukost i soffan när Kaka envisas med att hon ska sitta i mitt knä. Jag försöker knuffa bort henne och då gör hon det som jag har försökt att undvika – lägger hela svansen i marmeladen på min macka…

3. Hedvig ligger på sin favvoplats på Pascals dator när hon fastnar med en klo i ett av datorns ventilationshål på baksidan. Hon försöker få loss klon men ramlar istället ner och blir hängande i ena klon! Pascal försöker fiska upp henne och få ut klon, men den sitter jättehårt och Hedvig är sur och morrar och biter. Till slut lossnar klon och Hedvig tar sig därifrån, lite halt och med en blodutgjutelse vid ett klofäste.

4. Vi har städat vilket innebär att toalocket hänger på tork över badkaret. När Kaka tänker hoppa upp på handfatet med en mellanlandning på toan landar hon därför I toaletten och blöter ner hela rumpan… Hon far väldigt snabbt upp från toan igen.

Vi får hoppas att den här dagen blir bättre 🙂

En dag i sena september

De här följde mig galopperande i stor cirkel runt mig. Sen radade de upp sig runt grustaget, ganska mäktigt om jag får säga det själv 🙂

 

Vi kikar på håll 🙂

 

Å så orkade jag så mycket så jag blir alldeles matt!

Alltså, i helgen sprang jag 2,6 km på en sämre tid än vad jag brukar. I tisdags så sprang jag med Linnea i Rydskogen, två varv på 2,5 km. Vi sprang inte jättefort och jag använde inte Runkeeper så jag vet inte vad tiderna blev men vi höll ett hyfsat tempo och jag kände efteråt att jag lätt hade kunnat springa ett varv till! Och just det är det som är lite störigt, att jag blev så trött i helgen och så bara en dag efter så känns det som att jag skulle kunna springa hur länge som helst! Jag gissar att formsvackan i helgen beror på två saker, dels backarna i början (vi har ju inga såna backar här på slätten…) och sen också adrenalinet! Jag är van att springa korta sträckor med adrenalin, när jag går in på en agilitytävling så är jag ju alltid lite nervös på ett ojobbigt och inte särskilt störande sätt, men att springa en längre sträcka är helt klart jobbigare! Lite ytligare andning gör inget på 30 s, men på 13 minuter så har det betydelse. Jag tappade faktiskt känseln i händerna i början av loppet i lördags för att jag hade ett överskott på adrenalinet. Det var svårt att hålla ett lagom tempo och att orka länge med det adrenalinöverslaget. Frågan är vad jag kan göra åt det i framtiden, det enda är kanske att springa fler tävlingar…?

Agilityträning

Det är ljust och helt fantastiskt på vår plan numera!! Jag bara älskar den nya belysningen 🙂 Nu kan vi utan problem träna mörka höstkvällar!

Jag och Anna tränade i tisdags och körde starten på en bana i Bollnäs som vi hittade hos Sofia och båda mina vovvar fick till det riktigt bra! Det var grymt roligt också 🙂 Anna testade att springa riktigt snabbt med Monster och konstaterade att det är lite skillnad mellan långbeningen Monster och hennes kortbeningar :p

Idag tränade Ida, Sofia och jag på en Åsa-bana från Haparanda! En agility-trea var det och Troll satte den jättefint med bara en miss, nämligen en rivning på ett hinder som skulle tas mot mig i en sväng. Monster gjorde den oväntat bra och så fin som han kändes så borde vi sätta agilityklasserna nästa år.

Riktigt roligt var det att träna tyckte både vovvarna och jag! Även om drag är roligt så är agility livet… 😀

20111027-184340.jpg

20111027-195056.jpg

Dragbilder!

Laddade i starten!

Och iväg!

Troll drar så fint så fint 🙂

Monster kommer in i mål i stafetten!

Laget Fortare! Jag, Eva Marie och Jörgen!

 

Stel, stelare…

.. Hedvig? Mina vader är inte att leka med idag. AJ vad stel man blir av att bli dragen i nerförsbackarna och därför tvingas springa med bakåtlut och bromsa! Jag fick tekniktips av Marlene men behöver träna på det mer innan den nya tekniken ger riktig avlastning även om det hjälpte i de inte så branta backarna.

Hundarna är iaf i fin form, Monster gjorde ju inte så mycket, däremot Troll kunde ju tänkas vara stel idag men det är han icke! Väldigt skönt 🙂

Jag vaknade med mardrömmar och huvudvärk idag. Det verkar som att det hänger ihop, det var inte många veckor sen jag vaknade av hemska drömmar och stark huvudvärk. I morse drömde jag att jag blev misshandlad av en man som jag mötte när jag var ute med hundarna. Varför liksom, jag är ju aldrig rädd ute, men ändå dyker konstiga drömmar upp? Svullen i ansiktet är jag också, ser nästan lika hemsk ut som igår. But why? Ingen aning…

Gör om gör rätt? Och så stafett!

Läste igenom förra inlägget när jag kom hem och det var visst lite märkligt formulerat. Blir lätt så när man bloggar från mobben eftersom översikten blir lite kass. För att inte tala om alla märkliga stavfel som iFånen hittar på på egen hand. Nåväl, nu är texten korrigerad och låter lite trevligare 🙂

Jag hittade en bild Marlenes blogg som jag lånade på resultaten på alla tjejer, dvs inte bara de 4 som tävlade i samma grupp som jag! Kul att se, jag hamnade lite mer i mitten om man slår ihop grupp B och C 😉

Monster fick faktiskt också springa idag, vi bildade nämligen ett stafettlag lite raskt på morgonen idag! Det var jag med Monster, Eva Marie med Charlie och en Jörgen som glatt hoppade in i vårt lag! Eftersom vi är från olika klubbar så blev vårt lag ett ”wild card” och vi hade därför inte chans på medalj. Men det hade vi inte fått oavsett, de där killarna och tjejerna som ser ut som lyktstolpar med 2/3 ben som tar ett kliv när jag tar tre med sina lika långbenta fågelhundar, de är svårslagna! Jag sprang som nummer två i vårt lag och när jag kommit runt 2/3 runt mitt varv så blev jag omsprungen av den sista killen i det vinnande laget. De tre sprang alltså 3 varv på kortare tid än vad vårt lag hann två… Helt galet! Sträckan var 1,5 km och det lät kort ända tills jag sprang. Benen var som sirap och jag var helt slut när jag gick i mål.  Monster var så duktig och drog hela vägen förutom precis i början då han inte riktigt fattade vad vi höll på med. Han låg och laddade och kikade på hundar och skakade av spänning, men att springa var väl inte riktigt vad han tänkt sig, istället hoppade han på mig när vi skulle iväg 🙂 Efter lite pepp från mig så fattade han galoppen och sen drog han fint!

Jag vet inte vad vår placering blev till slut, men av 11 lag så tror jag att vi hamnade runt 7a. Först kom alla dom där lagen med fågelhundar och långbenta människor och sen kom vi andra. Vi blev iaf inte sist 🙂

Barmarks-SM dag 2

Inatt sov jag bättre trots att påsarna under mina ögon hängde på morgonen så att jag nästan trampade på dom. Vi startade mycket tidigare än igår och 10.54.30 var vi iväg! Troll snurrade och skrek och for runt så han trasslade in sig, knasTroll! Hon som låg etta i klassen som gick direkt efter vår sprang om oss nästan omedelbart. Sen fick vi styr på allt och Troll drog på i ett lagom tempo, upp och ner i backarna. Jag höll igen i början och kände mig ganska fräsch när det mer flackare partiet började! Igår gick vi ett par omgångar, idag gick jag uppför den sista backen bara. På upploppet hade vi krafter kvar och spurtade i mål! Vi fick intressant nog exakt samma tid som igår, 13.44!

Vi kom sist i vår klass eftersom de andra också sprang på ungefär samma tider som igår. Risenschnauzern vann med marginal båda dagarna och mellan Eva Marie & Ozz och Linda med taxen skilde det bara några sekunder efter gårdagens lopp. Taxen, som låg trea, var tvungen att bajsa under loppet idag och därmed fick Eva-Marie god marginal till silverplatsen! Grattis säger vi!! 😀

Jag är jättenöjd trots vår sistaplacering, tycker inte det var så illa pinnat av mig efter typ 5 v träning! Framför allt är jag stolt att jag tog mig hit, jag hatade verkligen att springa spår när jag växte upp och att jag nu faktiskt tävlat i att springa känns som ett enormt steg! Det här ska jag göra om!! 😀

Barmarks-SM dag 1

Igår åkte vi till Nybro och tog in på ett lågprishotell som framför allt var lågpris i standard, men det duger att sova på iaf trots att det luktar lite skumt i korridorerna och att det låter som att hela toan sugs ner i avloppet när man spolar.

Vi sov jättedåligt i natt och jag kände av huvudvärk, PMS och mensvärk när jag vaknade. Jippi liksom. Som tur var skulle jag inte starta förrän 12.34 så det fanns ju tid att låta värktabletterna verka och humöret blev dessutom betydligt bättre efter lite matintag!

Banan är rolig, 2,6 km lång med flera branta backar under första halvan. För mig, som kommer från slätten, så blev det rätt tungt i backarna. Jag kom in på 13.44 och det är långsammare än var jag brukar ta den sträckan hemma. Troll var väldigt duktig och låg i drag hela vägen! Underbara fina Trolleboll 🙂

Misstaget jag gjorde var att ta ut mig för mycket i början, trots att det var precis det jag sagt åt mig att inte göra innan 🙂 Vi var bara 4 st i vår klass och jag kom in sist, en minut långsammare än 3an. Tiden var egentligen rätt hyfsad om man jämför med de andra klasserna så även om jag kom sist i min klass så jag är nöjd ändå! Vi har ju bara tränat i en månad eftersom jag bröt axeln så vi har ju inte tränat alls så länge som egentligen var planen. De med fågelhundar sprang på nedåt 9 minuter medan de med polarhundar hade större variation, upp till 21 minuter.

Imorgon ska jag verkligen försöka se till att jag inte tar ut mig i början! Springa låååångsamt första halvan och sen tänka på Marlenes tips att försöka sparka mig i rumpan i nedförsbackarna så att jag inte behöver bromsa, det sparar också lite tid. Sen hoppas jag på att sova bättre inatt också!

Draghundsfolket är väldigt trevliga och frågar hur det gått fast man aldrig träffats förut och hela upplägget känns trevligt och gemytligt så detta är definitivt något jag vill fortsätta med 😀 Kanske ska låna en kickbike och köra båda nästa år…? 😉

20111022-174024.jpg