Veckan var rätt livlig på flera fronter men lugnade ner sig framåt fredagen. Jag har hittat en ny foderleverantör, Animail! Det verkar helt superb, de levererar hem foder och desutom har de Advance Performance som mina hundar äter! Helt perfekt! Nu har även allt mailande lugnat ner sig och saker och ting har orndat upp sig förhoppningsvis.

Helgen har varit väldigt trevlig! I fredags slutade jag jobbet redan 14.15 för att hinna hem och åka norrut, först till pappa med vovvarna, sen till Linköping för att packa om, byta kläder och fixa till mig och till sist till Stockholm, Ekhagen och Eva-Marie! Det var himla trevligt att träffas och prata, det blir alldeles för sällan. Sent i säng blev det och inte alltför många timmars sömn eftersom jag har en tendens att vakna hyfsat tidigt oavsett när jag går och lägger mig. Jag och Pascal åkte tåg hem och det var i tid, halleluja.

Hundarna skulle hämtas och på vägen tänkte jag köpa kantband till Monsters nya täcke och det var väl tur det eftersom vi fortfarande var i stan när jag upptäckte att det var punka på ett bakdäck 😦 Inga däckmojjar är öppna på helgerna så för tillfället är vi billösa och jag får fixa det innan jobbet imorgon. Lite segt, men inget att göra åt, jag kan ju inte köra ända till Jönköping på reservdäcket…

Igår kväll var det fest igen, jag och en sisådär 12 killar, flest dataördar och några gymnaster. Jag var alltså den udda fågeln i flera aspekter 😉 Vi var bara där ett kort tag, jag var galet trött och höll på att somna vid 22.

Nu är det snart vinterträning och innan det ska snabeldraken motioneras och matas. HAr hört att dom går sönder om dom inte får minst en dos hundhår i veckan 😉

Den senaste veckan ungefär har varit rätt turbulent i Sverige. Så även hos mig faktiskt, det är lugnt på vissa fronter men på andra är det totalt kaos. Det uppstår kris på kris som måste lösas och jag känner mig rätt matt. Då är det skönt att fokusera utåt, på andra som kanske står i värre stormar.

1) Kaptenen på Costa Concordia. Bilderna visar ett fartyg som likt Titanic sjunker medan kaptenen hjälper kvinnor och barn ner i livbåtarna och gör sig redo att gå ner i djupet med sitt skepp… eller hur var det nu? Nej just det ja, han ”ramlade” ner i en livbåt, klarade sig oskadd och vägrade lyda ordern att återvända till skeppet… En sann hjälte, en trygg gestalt att lita på i vått och torrt – eller inte.

Bilden är nallad från Aftonbladet!

2) Lasse Anrellsamt övriga stjärnskott i samma kaliber. Dock stormade det värst runt Anrell själv. Rolf-Göran Bengtsson vinner Jerringpriset,

En hyvens hästkille?

framröstad av hela svenska folket men tydligen bör det vara ogiltigt eftersom en kupp genomförts – en massa småtjejer har röstat. Anrell ifrågasatte vem Bengtsson är och upprörde, med rätta, hela häst-Sverige. Pinsamt för att vara en sportjournalist, ännu pinsammare om man läser kommentarerna under artikeln. Tydligen så är hästmänniskor inte en del av svenska folket, ridning är ingen sport och tjejer borde inte rösta om Jerringpriset. Mansgrisarna svinar ostört vidare medan resten av Sverige häpet tittat på.

3) Annica Dahlström som hävdar att män är genetiskt programmerade att vara dåliga pappor och inte bör lämnas ensamma med sina barn. Tydligen så har alla män en fallenhet att vrida axlarna hur led på sina barn när de försöker använda dom till att öppna ölflaskan – eller hur det nu var. Jag tror att mansgrisarna under 2) och Annica har rätt lika livsåskådningar och förmodligen skulle komma bra överens om de träffades. Förmodligen skulle de funka rätt bra ihop även i ett förhållande, Annica kunde hänga hemma med barnen och mansgrisen kunde heja på Zlatan från lämplig sportbar långt borta från känsliga nackar och tålamodsprövande dregel.

Jupps, nu känns det bättre. Man kan snabbt konstatera att jag varken är hatad av hela häst-Sverige, alla pappor eller föraktad av hela världen. Gött, nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på en mindre turbulent dag  imorgon 😉

Första täcket är färdigt!

Först dagens urk. Vaknade med ont i halsen, sen kom huvudvärken. Jag gick hem vid lunch och har nu legat i soffan med undantag för när hundarna påpekar att de också har behov. Det jobbiga med att gå ut är framför allt att det gör ont när kläderna rör sig mot huden. Har ingen termometer och iPhone har bara en app för utomhustemperaturer men det känns som att jag har feber. Det känns tveksamt att jag blir frisk under natten men ni får gärna hålla tummarna ändå 😉 Viktigast är naturligtvis att jag är i bra form på lördag när Monster och jag ska köra årets första tävling!

Sen dagens YAY!! Vi fick plats på kurs för Jenny Damm i maj 😀 😀 Det är på Finnbogården och Monster och jag är väldigt laddade! Eller ja kasnke inte just idag, men mentalt laddar jag redan 😀 Tror det kommer bli kalas, först ska vi på kurs för Annica Aller i februari och sen Jenny! JAg behöver gå kurs så himla mycket så att vi maximalt utnyttjar den här säsongen, det ska bli SÅÅÅ kul! Ännu roligare blir det eftersom Emma och Josefin ska dit också, utöver Johanna och Anna som jag åker tillsammans med 😀

Idag har varit en dag när jag inte mått så bra. Jag har suttit under en filt med torgvantar, en kopp te i händerna och mest sett ämlig ut och hade det inte varit för att jag själv bjudit in hela gruppen till ett möte som jag skulle hålla i på eftermiddagen så hade jag gått hem. Som tur är mådde jag iaf bättre efter lunch. Men alltså, filt på jobbet är klart underskattat!

Nu tvättar jag, hundarna har fått en ordentlig promenad och jag ska torka tvätten, dricka te och sova.

Vad jag tänker på, en kväll när jag mår sådär och önskar att jag var hos min älskling eller att han var här, det är att jyckarna är ett väldigt bra sällskap. Man blir ju liksom bara glad när man sätter sig på golvet med 50 kg hund i knät och plötsligt känns allt lite bättre ändå 🙂 Och så kommer ju älskling imorgon, så bara det gör ju att det måste bli en bättre dag!