Nu har lite olika folk klagat på att jag inte uppdaterat något om kursen för Annica Aller i onsdags och jag håller med, det börjar bli dags om jag ska komma ihåg detaljerna 🙂 AC har sammanfattat bra och jag har lånat den korta beskrivningen och lagt till ett par egna punkter på slutet:

• Fullfölj varje sväng, ha inte för bråttom och spring ifrån hunden då flyter han ut.
• Spring med hunden mer, det ökar farten och du hinner ändå!
• Kör offensivt och peppa/beröm hunden under loppet. Då peppar du också dig själv.
• Spring nära hunden i slalom för att ge stöd, det ökar farten och det finns ingen anledning att springa långt ifrån.
• Förbered sväng framför hindret, inte bakom.
• Minska på hjälperna vart efter hunden lär sig.
• Avbryt efter varje rivning, det är Monsters ansvar att hoppa och att riva är ett fel som är lika allvarligt som något annat.
• Var tydlig och mesa inte, visa bestämt var han ska.
• Var i samma sinnesstämning som Moster, han är gasad och har hög energi, då måste jag vara det också!

Annica tyckte att Monster är en härlig hund som är schysst, han försöker göra det jag ber honom om och han gör sitt bästa!  Jag har kollat igenom filmerna och utöver några rivningar och nån lite stor sväng så tycker jag att det ser rätt så vettigt ut! Framför allt så både kändes och ser han riktigt följsam ut! Han är lätt att svänga, han är stark och snabb och kraftfull, en riktigt dunderhund!

Sen var det de negativa grejerna också. Det var egentligen saker jag visste innan, men det är första gången jag hör någon annan säga det, nämligen att han låser sig ibland. Annica såg det i slalomet när det blev fel och när han sprang förbi ett hinder och när han väl gjort fel så gör han lätt samma sak igen. Att låta bli att belöna hjälper inte för att få Monster att tänka om, nej han behöver tydligare riktlinjer. Det här är allra mest synligt på gungan, där han fortfarande biter på nerfarten. Jag har jobbat en massa med gungan, men har till slut nöjt mig med att han tar den och inte rusar tillbaka, men det är klart att jag skulle vilja ha bort huggen också. Problemet är att Monster går upp i stress och är svår att få kontakt med (låser sig) och då når jag honom inte. Att säga åt honom ökar bara stressen och han VILL ju förtfarande bita. Annica gav mig rådet att ha koppel på, mata med godis och verbalt beröm och få honom att känna sig lugn på gungan och det ska vi fortsätta jobba med, jag tror att det kan funka.

Vad gäller slalomet så har han ju ett fint slalom nu, men oj vilka problem vi hade förra våren! Det började ju med att att 2×2-metoden inte alls funkade för oss och även där bekräftade Annica att jag inte är den enda som upplevt att det inte funkar. Det var väldigt skönt att höra eftersom jag har känt det som ett misslyckande att det gick åt skogen. Men när Monster har för många val och lite för hög stress i kroppen så spelar det ingen roll att han inte blir belönad och då försöker han inte ändra på sitt beteende för att få belöningen utan belöningen i sig blir att få fortsätta. Det enda schyssta är ju att ge honom en enklare väg då för att han inte ska lära sig fel sak. Troligtvis är det ju det han gjorde då, han upprepade fel sak för många gånger eftersom han låste på det och sen var det bara så man gjorde. Sen började vi med slalombågarna och det var ju rena himmelriket för både mig och Monster när vi började med dom för där blir det ju så tydigt när det blir fel. Problemen löste sig nästan helt då, men på tävling fanns det kvar under förra våren. Till slut  löste sig allt när jag satte honom och gick fram och ställde mig vid andra pinnen. Då hade han inget val än att gå in rätt och då försvann problemet!

Så sammanfattningsvis så var det både skönt och jobbigt att Annica såg de här tendenserna, det bekräftar ju att det inte är alldeles lätt att ge honom val och förvänta sig att han ska hitta rätt själv utan att det är bättre att göra så lätt så att det är uppenbart vad han ska göra. När jag sen höjer kraven och det blir fel (som t.ex. på kontaktfälten på senaste vinterträningen) så måste jag plocka bort honom från situationen om han fastnar i det felaktiga beteendet. Med en paus reder mycket ut sig och sen gäller det ju såklart att höja kraven långsamt. Jag tror att det här hade varit ett mycket större problem om Monster haft mindre arbetslust, men som den arbetsmaskin som han är så slutar han ju aldrig att jobba! Han försöker alltid igen och igen och han försöker alltid att göra rätt, det är bara det att han inte alltid ser det rätta alternativet alla gånger. Jag har ju lärt mig att jobba med honom på rätt sätt, men det här gav mig ändå mer insikt i hur Monster funkar och hur jag ska kunna träna honom på bästa sätt, för att få ut det mesta ur våra träningspass!

Det känns jättebra inför den kommande säsongen nu iaf, jag har fått mer redskap, både för att svänga och förbereda inför svängar, men också rena tips om hur jag ska jobba med min hund. Nu längtar vi bara till våren och utomhussäsongen så att vi får träna och tävla på gröna gräsmattor! Vi behöver träna mycket och särskilt kontaktfälten och slalom behöver vi träna på ofta!