Ja så kan man sammanfatta hur jag mår. Ont i magen på förmiddagen och så trött eftersom tanten i sängen bredvid bekräftade mina fördomar och lät hela natten. Stönade, pratade i sömnen och andades så högljutt så hon väckte mig. Sen, när det plötsligt blev tyst, så trodde jag nästan att hon var död och funderade på att larma innan hon började stönande andas igen.

Jag blir kvar här inatt också för att få smärtan under kontroll när jag rör mig och lyckas få igång en och annan kroppslig funktion. Tänk att det ska vara så svårt att kissa, det kan ju varenda unge…

Jag vet att många undrar vad som hänt med mig men jag föredrar att säga det öga mot öga om ni undrar. Det är inte blindtarmen och det är inget farligt, men jag vill helt enkelt inte skriva det här 🙂

Nu ska jag återgå till en av Åsas böcker (tack igen :D) och sakna Pascal och vovvarna.. ❤