Hundarna har ingen direkt förståelse för att jag inte kan gå ut med dem. Eftersom jag domnar bort på vänstra sidan av magen om jag bara går till köket är det ju liksom otänkbart att röra sig utomhus än. Som tur är så har jag fantastiska vänner som hjälper till, Johanna tog dem i början av veckan, sen var vi haft hjälp av hundvakten Cecilia ett par dagar och igår och idag har snälla Anna tagit ut dem på promenad! Pascal är inte överdrivet förtjust i det här med promenader och eftersom han ändå får ta ut dem flera gånger per dag så är det ju guld värt att få avlastning! Hur gör man om man blir så här sjuk och inte har en sambo eller goda vänner som ställer upp liksom?

Trots att hundarna borde vara hyfsat tillfredsställda på promenadfronten så börjar de bli lite rastlösa och vill ha mer. Jag har ju varit i princip sängliggande sen i söndags så binär inne på sjätte dagen nu.. Bara promenader blir lite tråkigt hälsar vovvarna, men läget är så att de iaf får lugna sig än så länge. Kanske mår jag tillräckligt bra för att paddla båt framåt söndag-måndag? Hoppas kan man ju 🙂

Jag satsar på att vila mig i form tills vidare och har dykt ner i Tillbaka till henne av Sara Lövestam. Jag kan verkligen rekommendera henne, väldigt bra romaner med genusperspektiv! Läs!