Mer pepp!

Ja gårdagens inlägg var ju inte helt muntert, men det är ju inte alltid lätt att vara på topp när resten av klubbkompisarna som var på plats i Sörping plockade pinnar som om det var lika lätt som att hitta pinnar i skogen. Jag tappar helt enkelt självförtroendet och känner mig dålig, usel och kass. Hur råda bot? Ja bli bättre såklart, men det är ju lättare sagt än gjort. Agility är ju en otroligt resultatorienterad sport och det är inte så lätt att vara nöjd ( och det vill man ju heller inte) om man diskar sig i 9 av de 10 senaste loppen. Man får ju liksom aldrig en andra chans heller. Det är ju inte så lätt att köra en het och snabb hund som Monster (som dessutom får lite egna idéer ibland) men vad fasen, HUR svårt kan det egentligen vara? Kanske borde leja ut Monster till någon annan förare som kan plocka pinnar med honom?

Nog gnällt nu, jag skulle ju skriva om vårt träningspass idag och att jag faktiskt kände mig mer pepp! Det blev lite hastigt påkommet, men ut åkte vi och där fanns en hoppkombination som var galet tajt men när jag drog ut den lite blev den skaplig. Min plan kan jag ju börja med att säga var att träna vänd/back och kf på balansen så att denna kombination föll väl in. Själva kombon gick rätt så bra, han var riktigt följsam även om han precis i början blev så låst på slalom att han klippte det rakt över mina fötter. Jag utökade svårigheten med vänd/ back, ökade avståndet och körde ett par reps på fullhöjd. Han börjar få lite styr på vilket håll han ska åt men har märkbart svårare för höger. Många höger kommer det alltså att bli..

Kf, som inte satt igår, gick klockrent idag på alla balanshinder. Däcket tog han också utan att tveka. Har däckskräcken möjligen släppt? Hoppas det..

20120917-211908.jpg

Troll tog några skutt oxå, tyvärr flög han över ett fullhöjdshinder och slog i så nu ser han lite stel ut. Hoppas det går över i natt.. Utöver det gick han strålande! Han är så härlig och ser så otroligt lycklig ut när han får träna!

20120917-212107.jpg

Mörka foton blev det men så mörkt är det nu vid 8. Tråkigt, men samtidigt lite mysigt när man kryper upp i soffan med en kopp te när man kommer hem med motionerade och nöjda hundar!

Publicerat på 17 september 2012, i Agility, Monster. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. Anna & vättarna

    Visst är det jobbigt när det inte blir några resultat. Var bara därför tvungen att gå tillbaka och titta på Askos första tävlingsår, för att muntra upp dig lite 😉 Av de trettio första loppen var två nollade, 13 var med fem fel eller mer och häften var därmed disk! Trettio lopp och två nollor… Men det blev ju hund av honom med tillslut. Ett tag i klass 2 så hade vi en svit på fem disk, ett lopp med 11 fel och sedan fyra disk till på rad…

    Det är med andra ord bara att jobba på så kommer de där nollorna till slut 🙂
    Ni har ju alla förutsättningar att lyckas, eller hur?!
    Kram

    Gilla

    • Tack för peppen 🙂 Tror dock att vi slår ert diskande med marginal, Monsters diskprocent förra året var på över 70 %.. Men i ettan var det ju skapligt i somras så det är kanske en rektion på att banorna har blivit något svårare samtidigt som Monster är galet pigg just nu.

      Gilla

  2. Lovis nollade inte ett enda lopp på de 30 första starterna… Och det blev ju jäkligt bra tillslut 😀

    Gilla

%d bloggare gillar detta: