Jag lyckades inte undkomma

Utan jag däckade totalt igår, 38,5 graders feber, sprängande huvudvärk och ont i hela kroppen. Man blir ju nästan fascinerad när varenda led och muskel i hela kroppen värker, tänk att man ens kan ha ont på så många ställen utan egentlig anledning? Jag åkte alltså inte ner till Jönkan i morse utan har hängt i vårt hus hela dagen, framför allt i soffan. Jag har konstaterat att det går att få ca 19 grader i vardagsrummet utan element om man eldar och jag har kollat på serier tills jag blev uttråkad och faktiskt tog tag i vårt inflyttningsprojekt, tömde ett par kartonger, fick upp några gardiner och blivit frustrerad över att vi saknar förvaringsmöjligheter. Pascal såg väldigt förvånad ut när jag påpekade det, vi har ju hur mycket plats som helst! Och visst har vi det, MEN man kan ju inte ställa saker rakt upp och ner på golvet. Vi behöver hyllor och jag behöver ett skrivbord! Det och en begagnad soffa blir nästa månads stora utgifter 🙂

Som ni hör så är jag lite piggare idag. Viruset som bosatt sig i min kropp har förflyttat sig till näsan, men att jag blir rastlös är ju ett friskhetstecken! Kanske kan jag pallra mig till jobbet imorgon till och med? Fortfarande är det ju jobbigt med ansträngning så säker är jag inte. Det innebär ju rätt mycket att jobba förutom att sitta på jobbet, som alla möten och allt farande fram och tillbaka till lägenheten för att rasta vovvarna. Hundarna är ju uttråkade som bara den just nu också, men ett par tråkiga dagar får de faktiskt tåla när matten är sjuk..

Jag sprang förresten på vår närmsta granne idag när jag var ute med jyckarna. Han var gift med min lågstadielärarinna som jag hade i tvåan och trean. Killen vi köpte huset av hade berättat våra namn för dem så de visste redan vem jag var innan jag ens sagt namnet. Tydligen var jag duktig i skolan..

Världen är liten kan man konstatera så fort man kommer utanför stan. Det var ju annars en sak jag gillade med stan, att man är anonym. Jag får vänja mig av med den lyxen nu, samtidigt finns det ju fördelar med att känna sina grannar också…

Publicerat på 18 februari 2013, i Just nu. Bokmärk permalänken. Kommentarer inaktiverade för Jag lyckades inte undkomma.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: