Jag läste i morse en artikel om kemikalier i maten. Det är inte lätt att vara konsument idag kan man konstatera. Igen. För hur ska man kunna veta vad som är säkert att köpa? Vad som är utan kemikalier och gifter, vilka som har haft en schysst uppväxt eller vad som är häst. Det är ju oftast inte så att det står på skyltar, även om det finns undantag, som på bilden bredvid. En grundregel är att köpa ekologiskt, men är ekologiska tomater från Spanien bättre än vanliga från Sverige ur miljösynpunkt? Det är inte lätt att veta. (Lite större rapport, samt källa finns här)

För inte särskilt länge sedan gjorde Naturskyddsföreningen en undersökning som handlade om gifter hemma hos några populära bloggare. Läs här om hur det gick till och vad de hittade hos Underbara Clara! Gifter, mjukgörare, hormonstörande ämnen, det finns i varenda barnkammare, inget konstigt med det. Eller?

Jag känner själv att jag hellre handlar begagnade möbler än att köpa nya – av den enkla anledningen att det finns färre gifter i saker som inte är nya. Men är det rimligt att säga att det är lösningen? Det måste ju vara säkert att köpa även nya grejer, eller hur? Så vad kan man göra? Ja, förutom att följa Kemikalieupproret på Facebook så kan man gå med i Naturskyddsföreningen. De jobbar aktivt med just dessa frågor. Man har också rätt att ifrågasätta om till exempel en ny matta luktar och kräva att företaget man köpt den av redogör vad som finns i den. Men, det här är svårt. Det är svårt att veta vad det är för ämnen vi tar med oss hem, det är svårt att veta hur mycket som hamnar i dammet, det är JÄTTESVÅRT att veta vad som händer med människokroppen när alla dessa olika kemikalier blandas. Det är faktiskt inte någon som vet vad som händer och det är riktigt läskigt.

Vad ska krävas för att det ska bli ändring?