Månadsarkiv: mars 2013

Discoagility

På fredagskvällar är det discoagility i Valla ridhus, Karin bjussar på musik och och vi kör en bana. Jag har varit med vid några tillfällen och nu innan Laxå på söndag kändes det lämpligt. En agilityklass 2 byggdes lite raskt och sen körde vi.

Under första halvan av vintern har Monster känts riktigt trevlig att köra, jag har känt mig stark och snabb och vi har varit ett team! Det var vi inte idag.. Monster var typ sjövild, kunde inte slalom och hoppade över alla hinder…

Efter första varvet tänkte jag två saker. 1. Knyppling kanske?
2. Det blir ett jäkla slöseri med pengar att åk till Rättvik.
Som tur är så kunde vi ju köra igen och då gick det något bättre. Tredje och sista varvet nollade vi förutom en vägran i slalom som jag får ta på mig eftersom jag vinglade till och riktade om honom. Men i övrigt gick det kalas! Den känslan hoppas jag att vi kan få till på söndag, gärna utan två katastrofvarv innan 😉

Kallt ute, kallt inne..

13 grader i vardagsrummet trots att elementen är på.. När det är såhär kallt gör luftvärmepumpen ett dåligt jobb också! Kanske måste bryta upp golven och isolera i sommar istället för nytt badrum?

20130315-073553.jpg

Vackert är det ju ute iaf! Fast hundarna fick ha sockor på sig i kylan eftersom Monster var lite brydd om sina fötter redan igår och då var det inte lika kallt. Han är en liten pippelpelle. Häromveckan skar han sig på skaren och det blev ett litet sår och det kom lite blod. Han blev tvärhalt och kom till mig, öronen tryckta neråt, ledsen svans och hoppandes på tre ben.. Igår slog han nog i tassen eller så fick han köldkramp, i vilket fall kom han till mig och var en trebent mycket ledsen liten hund. När jag hållit tassen i handen en stund så blev det bättre och den akuta hältan gick snabbt över 🙂
20130315-073608.jpg

En bild från när Scilla var här får avsluta inlägget! Hon var tydligen en väldigt trött hund när hon kom hem efter allt kattvallande. Sov utslagen på sidan hela kvällen och ville inte ens gå ut på promenad 😉

20130315-073925.jpg

De kallade mig pipplig men jag skulle hellre kalla det ideal

PIPPLIG pi–’lig, förr äv. PEPPLIG, adj. -are. adv. -T. ( pepl- 1851–1889. peppl- 1857. pippl- 1827 osv.)
[sv. dial. piplig, pepplig, kinkig, gnällig; jfr sv. dial. pippla, peppla, pjunkig l. nyckfull flicka l. kvinna, nippertippa; sannol. till PIPPLA v.¹,]

När jag var liten så var jag PIPPLIG med maten, särskilt med kött. Vi hade får, grisar och tjurar hemma, fåren och tjurarna gick ute från tidigt på våren till sent på hösten och grisarna hade en rymlig box och fick en hel halmbal varje dag. Vi hade alltid kött i frysen i mängder. Kött var en naturlig del av kosten i min familj och det var lika naturligt att vi aldrig köpte något kött i affären. Kyckling fick vi sällan, men då och då slaktades tuppkycklingar eftersom det inte går att ha obegränsat med tuppar i en flock med hönor och då åt vi naturligtvis upp dem.

Det här ledde till att jag blev väldigt misstänksam mot kött som serverades på alla andra ställen än hemma. Vad var det för något, var det gott, smakade det konstigt, helt enkelt VART KOM KÖTTET IFRÅN? Detsamma gällde mjölken, vi köpte mjölk direkt från en bonde och det som kom i tetrapack, eller, ännu läskigare, stora behållare i skolmatsalen, var mest bara konstigt. Då drack jag hellre vatten och petade misstänksamt i köttet.

Jag var alltså, på ren östgötska, pipplig. Detta ledde i längden till att jag blev vegetarian, för vem vill äta mat man inte känner till? Eftersom kött dessutom började göra mig illamående i tonåren och jag mer och mer tyckte att det var himla märkligt att vi äter en del djur men inte alls andra utan att det är någon större skillnad på arterna började jag ifrågasätta varför vi äter kött. Då jag inte kom på något bra svar på den frågan så slutade jag helt enkelt. Varför ska någon behöva dö för att jag ska äta hen när jag överlever fint utan att äta kött?

Tillbaka till inledningen och dessutom det faktum att köttskandal på köttskandal härjar i Europa. Det är hästkött i lasagnen, IKEAs köttbullar är inte svenska och innehåller också hästkött. Kött blir billigare och billigare, många köper importerat eftersom det är så BILLIGT och de vägrar liksom att inse att det ALLTID är någon som betalar priset. Om det nu inte är en rumänsk häst i fläsket så är det ju en gris som troligen aldrig haft ett halmstrå i sin box och förmodligen blivit biten i svansen, om den överhuvudtaget haft någon.

Nu vill jag väcka en udda tanke, nämligen vilken himla sund unge jag var när jag var liten!

Pipplig, ja kanske, men det är ju NATURLIGT att vara skeptisk mot mat man inte vet vart den kommer ifrån. VARFÖR är det så hedervärt att glatt och glupskt äta mat utan att ifrågasätta vart den kommer ifrån och vad den utsatts för innan den landade på din tallrik?

TÄNK OM alla tänkte som mitt barna-jag, då hade det aldrig lönat sig att stoppa häst i lasagnen eller färgat fläskfilén röd för att att alla hade redan krävt att få veta exakt vilken gård köttet kom ifrån och de hade åkt till just den gården för att se på kosläppet och garantera utevistelse och halm i boxarna! Ingen hade enbart jämfört priser utan snarare ursprung. Och fick man inte tag på kött med godkänt ursprung, då hade man helt enkelt fått hoppa över köttet den dagen och hellre äta något vars ursprung kändes säkrare. Det känns väl som en himla bra idé?

Jag vill alltså HYLLA alla pippliga barn som ställer frågor och kräver svar. Det är en härligt sund inställning att vara både kritisk och skeptisk! Mer pipplighet åt folket skulle absolut leda till bättre kontroll av vår mat, det är jag övertygad om, så pippla på!

PS. Om du inte vet hur man är pipplig så kommer här några tips:

  • Be att få veta namnet på lammet som lammracken kom ifrån på restaurangen
  • Skicka ut all mat som inte servitören kan säga ursprungslandet på utan att du misstänker att han ljuger
  • Be att få ett prov av köttet på lunchrestaurangen för DNA-test
  • Köp aldrig färdiga kötträtter typ köttbullar och lasagne
  • Ifrågasätt det billiga priset i butiken och undra hur det kan vara så billigt
  • Be att få se etiketten på allt kött du blir bjuden på hos andra och vägra äta annat än svenskt kött
  • Köp kött, ägg och mjölk från din lokala bonde
  • Odla egna grönsaker
  • Ät dessutom helst grönsaker efter årstid eller
  • Ta den smidigaste vägen och bli VEGETARIAN 😉

Lösenordsskyddad: En 60-årsfest, systerbesök och anonyma kattvallare

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Kvinnodagen, filmer och historier för barn

Ida inspirerade mig till en blogg idag utifrån sitt tema om hur man kan göra sagor och barnsånger lite mer jämställda. Eller lite mindre mansdominerade kanske man ska säga.

Bechdeltestet är ett test man kan göra på film. Det är väldigt enkelt, en film klarar testet om det finns fler än en kvinna som har en namngiven roll i filmen och att de två pratar med varandra om något annat än män. Det är skrämmande få filmer som uppfyller detta. Män i filmer pratar ofta med varandra om annat än kvinnor, de är huvudpersoner medan kvinnor är accessoarer, något som mannen kan ha som prydnad, en snygg statussymbol, något man kan ligga med eller använda på något annat sätt. Det finns ofta en kvinnlig huvudperson i filmer, men ofta är hon ensam tjej i en flock av män. Och hon är alltid snygg. Fula tjejer gör sig liksom inte på film eller tv, oavsett ålder. Det är bara om hon ska vara avskräckande som hon kan vara ful, men då är hon äckligt ful. Alldagliga vanliga tjejer med en och annan cellulit finns alldeles för sällan. Det finns liksom inget utrymme för tjejer som vaknar utan makeup och som har mens en vanlig tisdag. Tjejer som är busiga, råkar fisa vid fel tillfälle, bjuder på sig själva eller ve och fasa inte har rakat sig under armarna.

Märkligt nog stämmer det här även på barnböcker och barnfilmer. I Bamse är det till exempel alltid Lille Skutt och Skalman som hänger med på äventyr medan Brummelisa sköter hemmet. I Kalle Anka finns långa rader av äventyrslystna manliga figurer och några få kvinnliga som främst bryr sig om läppstift och fina middagar. Christopher Robin har inte ett enda tjej-mjukisdjur i Sjumilaskogen och Smurfan är märkligt ensam av kvinnligt kön i Smurfbyn. Tjejer är passiva, söta och nästan alltid ensamma. Finns det flera pratar de sällan med varandra och gör de det så handlar samtalet allt som oftast om någon av de manliga huvudrollsinnehavarna. Troligen han som är sötast.

Jag vill inte att mina framtida barn ska växa upp med de här stereotyperna för hur tjejer och killar ska vara, jag vill att tjejer ska växa upp utan att känna att de måste vara söta eller ha fin kläder. Och jag vill absolut att de ska ha härliga roliga förebilder som har intressen utöver killar, kläder och smink. Är det för mycket begärt av författare, manusförfattare, serietecknare och regissörer?

Jag tycker inte det. Gör du?

Mattes gullgubbe

Troll är fortfarande lite halt då och då. Han har gått lös i några dagar, men nu är flexit på igen. Flexi är grymt när man vill kunna gå lite fritt och nosa här och där och ändå undvika rusningar och annat onyttigt. Vi kör på med koppelvila och Canidryl (Rimadyl) ett tag till så får vi se. Det brukar ju lösa sig när värmen kommer och snart är väl ändå våren här?

Idag dök nästa problem upp. Jag vet inte om det är en slump eller inte, men allt går visst lite sämre på vårvintern för herr Troll. Förra våren fick han ju problem med prostatan, nu undrar jag om det är inte är det igen? I morse var han ämlig och gick fot samtidigt som han anklagande sneglade mot mig. Varför plockar matten liksom inte bara bort problemet undrar Troll? Matte brukar ju lösa andra saker, som när ett hårstrå eller grässtrå fastnat i rumpan? Men det är svårt att fixa en rumpa som känns nödig, när det är jobbigt att bajsa.. Svårt att ta bort bajsnödigheten om det är nåt annat som trycker.. Det kan ju vara så att han just nu är hård i magen eller så, och av den anledningen tänker jag iaf vänta till efter helgen innan jag rusar till veterinären. Det KAN ju lösa sig. Och det är DYRT att gå till veterinären i onödan. Det är bara så jobbigt att se Trollbollen be mig om hjälp… 😦

En mus (mindre) i vårt hus

Vi upptäckte för nån vecka sen att vi hade möss under diskbänken. I söndags köpte vi en fälla och gillrade den med en bit hundmat! Det föll inte mössen på läppen och jag googlade på lämpligt musbete. Flera sajter föreslog Japp, dels för att möss tydligen gillar choklad och dels för att det är klibbigt och därför kräver lite gnagande och dragande för att få bort = fällan skår igen! Idag testade P att gillra fällan med Japp och tänk, det tog bara en kvart så satt en mus i fällan! Maken till musbete finns nog knappt!

20130305-204708.jpg

Ni kanske undrar vart musen är nu? Den är utsläppt någon mil från huset, vi är ju inga barbarer heller 😉

Tre hundar

Hela den här veckan passar jag en bc-tik vid namn Scilla! Det är en kollegas hund, kollegan själv har åkt till Italien för att åka skidor. Scilla är en lättsam, matglad och glad hund som väldigt smidigt har glidit in i flocken! Hon har fräst åt Troll några gånger, när han vill nosa henne i rumpan, och hon busar med Monster, som ju är en artig kille 🙂

Det är intressant att testa på tre hundar under en vecka, hittills måste jag säga att det går väldigt smidigt! Det är väl den lilla detaljen bara att en valp är liiiite busigare än en vuxen tik, men ändå 😉

20130305-063849.jpg

I like it!

I skrivande stund är jag på väg hem från ridhusträningen. Gående, med hundarna lösa på grusvägen. Det tar 30 min, Troll kommer ha fått en skaplig promenad, Monster blir lagom uppvärmd på vägen dit och nedvarvad på vägen hem. Det är stjärnklart, milt i luften och tyst, sånär på en hund som skäller långt borta. Förutom stjärna lyser det från små hus och gårdar och långt långt i fjärran blinkar vindkraftverken. Det är slätten, det är hemma!

Träningen gick skapligt, vi tränar för sällan för att det ska gå kanon just nu, men jag känner mig nöjd ändå. Han lyssnar fint på vänd/back och behöver träna mer på runt. Kontaktfälten sitter bra med de kriterier jag kör på (stopp och sen fram) och slalom går riktigt bra, 100% rätt idag. Idag har han rivit en del, framför allt på slutet när han blev trött. Han behöver ju gå ner i vikt, jag får nog konstatera att fodret inte funkar eftersom jag har dragit ner massor på maten utan resultat. Förmodligen är det för mkt kolhydrater och för lite protein, tänker börja blanda i Trolls mat och se om det blir bättre!

Nu är vi snart hemma hos husse som väntar med tacos. Livet är härligt! Enda smolket i bägaren är att jag ska till Jönkan och en lägenheter kaos ikväll. Men det är sånt man får ta 🙂

Flyttad!

Så efter en dag full av städande gick jag upp och fortsatte städa i morse också. Väggarna fick sig en omgång under det att jag undrade om människor i normala hem måste skura hela väggarna eller om det bara är såna som har jyckar med långa håriga svansar?

Vi har verkligen flyttat hela dagen, först till nya lägenheten i Jönkan, sen hämtade vi en soffa i Åsas gamla lägenhet (återvinning FTW!!), åkte till huset med soffa, bord och lampor, sen till pappa där vi lämnade en säng och flyttade modelltågsbord till hönshuset samtidigt som vi kikade på stjärnor i Normlösamörkret!

Nu känner jag mig lite matt i pälsen, så efter montering av den för oss nya soffan har jag bara lämnat den för att göra te 🙂 Det är full storm ute och det viner runt knutarna, så det är frestande att stanna här under filten!

Begagnat är ju grymt bra förresten! Dels är det miljövänligt med återvinning, sen är det ju betydligt billigare, men framför allt slipper man ju alla kemikalier som kommer med nya grejer! Vi har nu köpt ett stort köksbord begagnat och imorgon ska jag köpa en skrivbordsstol. Jag skulle köpt ett skrivbord idag också, jättefint för bara 300 kr, men tyvärr gick det sönder innan jag skulle hämta det. Rackarns otur! Nu får jag leta vidare, det gäller att vara snabb om man ska få de fina 🙂