Valptankar då och nu

Jag kikade på lite slumpvisa inlägg i bloggen idag. Det är riktigt roligt att se vad vi gjorde någon dag för några år sedan. Till exempel läste jag på ett ställe att Troll började tycka om att simma i poolen. Idag ÄLSKAR han det ju och släpar mig  till Valla djurklinik från den plats i Lektorshagen där han börjar inse vart vi är på väg. På tal om simning ja, det är ju något vi borde ta upp igen med Trollis när hältan gått över lite till. Han är bättre iaf, inte alls lika tydligt halt som i helgen.

Vid mitt slumpvisa läsande hamnade jag på ett inlägg skrivet den 8 december 2008 som handlade om valpfunderingar. Jag placerade om My sommaren 2008 och hade bara Troll som var skadad av och till. Jag var rädd att få stanna hemma ytterligare en säsong och att avstanna i utvecklingen både på agilitybanan och i fårhagen. Jag funderade på att skaffa en valp som skulle ha små föräldrar, inget hd-fel, vara rättställd, ha mycket motor och samarbetsvilja och som inte vill äta får! Dessutom skulle valpen vara åt det tystare hållet och skottfast.

Liten blev ju knappast Monster (som senast vägde 25 modiga kg, dock numera i bantad upplaga!), men rättställd med B-höfter, inga överdrivna ljud (tack och lov, en räcker när man ska passera genom trapphuset utan att väcka grannarna!) och skapligt skottfast. Motorn kan man ju knappast klaga på heller och får står inte på Monsters meny 🙂 De flesta av kriterierna uppfylldes ju faktiskt och av mina farhågor om hundvakt blev det inte så mycket av eftersom pappa ställer upp allt som oftast. En hel del prylar fick däremot sätta livet till när Monster for fram i lägenheten, men det mesta löste sig faktiskt utan större problem!

Nu står jag ju i valptankar igen och jag har nog aldrig gjort en sådan gedigen research som nu. Jag har ringt och chattat med folk som har släktingar till valpen som eventuellt blir min, jag har spanat på vallreg, på SKK hunddata och mailat 1000 frågor. Jag har frågat hur föräldrarna är i temperamentet, hur hd-statistiken ser ut, storleken på föräldrarna och tidigare kullar eller syskon, har nån släkting ocd, åt de får i början på vallkarriären och mycket mycket mer.

Nu börjar planerna faktiskt ta form på riktigt och jag hoppas att det här blir riktigt riktigt bra! Det ska bli så himla roligt att få en liten valp och jag är så sugen på att lära känna en ny liten individ! Nu längtar jag till första besöket, till väljandet, till hämtandet och känslan av att hålla en alldeles ny valp i famnen på vägen hem som bara är min 😀

Publicerat på 23 april 2013, i Just nu. Bokmärk permalänken. 5 kommentarer.

  1. Mysigt! Vad blir det för liten parvel då? Eller är det hemligt än så länge. 😉

    Gilla

  2. Roliga och spännande funderingar! Det kommer bli toppen bra! Jag är övertygad!

    Gilla

  3. Åh vad spännande det ska bli!! Hur mycket man än spanat innan där står man ju där med en alldeles egen individ sen som blir tusen gånger mer än den där lilla hunden med fina höfter och som inte tuggar får 🙂 Något som oftast blir miljoner gånger bättre än man tänkt sig bara för att man blir kär 🙂

    Gilla

<span>%d</span> bloggare gillar detta: