Månadsarkiv: september 2013
Stress, uthängningar och annat jidder
Jisses vad det diskuteras på facebook just nu. Det är än det ena och än det andra och om man bara tittar där kan man nog lätt få intrycket att agilityhundar 1) blir slagna på daglig basis utan att någon reagerar och 2) är stressade så att de ha magsår. Det finns många användningsområden för internet och några av de sämre är att sprida rykten, spekulera i händelser och att hänga ut folk som hundmisshandlare.
I somras och även nu har välkända agilityprofiler hängts ut i bloggar och på facebook och jag tycker att det är ett otyg! Det är magstarkt att tycka att man själv är så perfekt att man har rätt att döma ut folk på rykten eller att ignorera deras ursäkter och förklaringar. Om man ser något på en tävling som man reagerar över, ta då upp det med domaren, tävlingsledaren eller med personen själv, blogga inte om det på ett sätt som får hela agility-Sverige att spekulera i vem det gäller och dra paralleller till hemskare händelser som just denna person oförtjänt får stå för. Många gånger finns det dessutom en förklaring till beteendet, eller så kanske personen bara har gjort ett misstag! Och hallå, misstag kan alla göra och skulle inte du vilja bli förlåten istället för uthängd om du skulle råka göra något ogenomtänkt någon dag? Vi pratar hela tiden om att vi måste vara snälla mot våra hundar, men våra medmänniskor då? Även våra konkurrenter förtjänar respekt och att bli behandlade på ett trevligt sätt tycker jag!
En annan diskussion handlar om stress. Stress beskrivs ofta som någon genuint dåligt, men då glömmer man att stress bara är ett samlingsnamn över en ökad mängd hormoner i kroppen. Stress är en förutsättning för att vi ska leva, ett sätt för oss att överleva i fara, att kunna springa fort och rädda oss undan. Stresshormon släpps ut i kroppen när vi idrottar, tränar, såväl som när vi har för mycket att göra. Stress är i sig inte dåligt.
Om stresshormonerna däremot aldrig försvinner ut ur kroppen, då börjar det bli farligt för hälsan. Vi är inte gjorda för att adrenalin och kortisol ska härja runt i våra kroppar på heltid och till slut kan kroppen börja reagera på olika sätt. Hos en agilityhund som tränar hårt så finns såklart ofta ganska höga nivåer av stresshormon under träningen. Det tycker inte jag är något som helst problem så länge hunden har tid och förmåga att varva ner efteråt. Att alltid försöka hålla hunden från stress kan ju i sig vara stressande om det innebär att hunden är ostimulerad och av den anledningen får förhöjda nivåer av stresshormon. Nej, att både ha stunder där man får springa fort, gasa och träna varvat med perioder av vila, det är det bästa, både för djur och människor. Att stress uppstår på träningen är alltså helt normalt.
Däremot så finns det såklart nivåer av stress som blir negativa, som om hunden blir frustrerad och inte vet vad den ska göra, eller att föraren misslyckas att kommunicera med sin hund. Hunden kan också var så stressad att den inte är mottaglig för information. I de lägena måste man såklart försöka göra situationen lättare så att hunden klarar av den. Men att tänka sig att hunden kan träna agility på ett bra sätt helt utan stresshormoner i kroppen, det är nog inte möjligt tror jag. I varje fall inte om man VILL att hunden ska ta i och vilja ta sig runt banan så fort som möjligt!
Just nu ligger mina hundar och sover här hemma. De återhämtar sig och vilar inför kommande ansträngningar. Kanske blir det lite fårvallning ikväll till exempel? Monster ska dessutom tävla agility i helgen med Josefin och AC! Då kommer definitivt hans stresshormoner samlas i kroppen och det är faktiskt helt ok 🙂
Jag avslutar med en film om anledningen till att vi kör agility! Kärleken till hunden och glädjen över att göra något riktigt roligt tillsammans ❤
Det var som fan, vi vann!
Hej klass 3, här kommer vi! I alla fall i hoppklass, förhoppningsvis dröjer det inte alls så länge tills vi är där i agilityklass också 🙂
Jag och Karin åkte till Strängnäs idag för en strålande tävlingsdag! Dubbla klasser, lagom temperatur och inget regn, som bäddat för en bra tävlingsdag! Vi var lite stressade när vi kom fram, de låg lite före schemat och vi hade kanske inte så stora marginaler. Jag flyttade min start till sist eftersom jag inte hade någon tid att värma upp och sen gick vi in och vann! Jag är riktigt nöjd med loppet, enda missen är på slutet när jag fegkörde för att undvika rivningsrisk vid ett bakombyte på slutet. Bäst tid i klassen, woho! Där satt den tredje pinnen i hopptvåan! Jag gillade verkligen banan när jag gick den och även när jag körde den. Den kändes kanske mer som klass 1, men var flytig och trevlig.
Nästa lopp var agility A. Vi fick en femma vardera på Aet och gungan. Aets kf missade jag att han inte tog men Veronica hade säkert rätt. Gungan tar Monster för snabbt och ibland hinner den inte ner. Vi hade även ett litet missförstånd på en tunnel, men trots det så kändes loppet riktigt trevligt!
Hopp 2B var nästa och där bromsade jag in för kraftigt vid ett hinder och Monster stannade nästan till, hoppade men rev. I övrigt nolla och snabbaste tid i klassen trots ett par stora svängar, framför allt innan slalom.
Sist ut var agility 2B och där trodde jag faktiskt att jag var nolla när jag gick i mål. Det är ju lite surt att sen få reda på att man har fått en femma på uppfarten på balansen. Riktigt surt faktiskt. Men loppet var härligt. En ful sväng men annars är jag så himla nöjd! Särskilt hur han löser staketet innan slalom trots att jag inte alls var vart jag hade tänkt. Han räddade mig! Det ni! Snabbast tid hade vi också och vi kom 4a.
Idag blev agility riktigt rolig igen! Har haft lite av en dipp, egentligen när det gäller det mesta. Det har varit en tung månad, men idag har jag haft väldigt roligt! Monster har känts fantastisk och vi har varit ett team! Underbart!
En vacker morgon och en släng av hudproblem
Igår morse, solen lyste i ögonen, fukt och spindelväv i gräset. Hösten från sin allra bästa sida.
Tyvärr har Troll fått nån sorts hudproblem. Jag upptäckte i fredags att hade skorpor i huden. Det ser ut som fästingbett men det är det inte. Chansen att han skulle haft ca 20 fästingar utan att jag skulle ha märkt det finns ju inte. Men det ser ut ungefär så, en liten punkt som vätskar sig så att det blir en hård skorpa. Han har kliar sig på svansen och fukteksemet på bakre låret har kommit tillbaka, om det nu är fukteksem. Jag har baddat med alsolsprit, men det hjälper inte. Frågan är om jag ska avvakta eller gå till veterinären.. Får se vad som händer de närmsta dagarna. Han har ju aldrig haft hudproblem innan och han har inte bytt foder. Ett stort mysterium..
Så många val
Kakel, klinker, mosaik, blandare, kranar, duschmunstycke, handfat, kommod och överskåp, duschväggar, krokar, bänkskiva och skåp – allt detta måste vi ha valt inom någon vecka. Jag har nog inte förrän nu insett på riktigt hur mycket grejer vi måste köpa. Och det allra svåraste, vad ska vi välja? Det var mycket lättare att bestämma att vi ville få ett snyggt badrum än att bestämma exakt HUR det ska se ut.
Nåväl, vi har idag valt vad vi ska på väggar och golv, nu är nästa steg att hitta på blivande möbler i en katalog. Just nu är det faktiskt rätt svårt att föreställa sig hur det kommer att bli, det ser nämligen ut såhär:
Oavsett vad vi väljer kommer det att bli tusen gånger snyggare än innan 😉
En sväng till Lule å tebax
Jag far ju en del i jobbet och denna gång var det Luleå som hade den äran. Det är långt till Luleå! Första taxi 05.20 hemifrån, sen tåg kl 06 mot Arlanda, sen flyg och sen taxi igen. Innan jag började på JV hade jag varit i Åre som mest norrut, nu har jag varit i Luleå två gånger och i Kiruna en gång! Det är kul att få se landet!
När jag pratade med pappa i torsdags kl 17.30 frågade han om om det var snö och om det var mörkt. Faktum är att just nu är det varken kallare eller särskilt mycket mörkare än vad det är här i syd. Snart blir det förstås det, men nu är det riktigt härligt väder.
Vi har åkt runt i trakten runt Luleå och Piteå och jag måste säga att jag verkligen gillar trakten! Alla björkar och alla vallar med små hölador med lutande väggar! De är så välbevarade de små ladorna, timmer är bra grejer att bygga med!
Även de avlånga husen är speciella för trakten, lador med sten på undre halvan och timmer på den övre och kanske framför allt, de charmiga åttkantiga ladorna!
Om det inte vore för de långa och kalla vintrarna skulle jag mycket väl kunna tänka mig att bo i norr, men ljuset är för viktigt tycker jag.
Ett badrum i progress
När vi flyttade in i huset fanns det en fuktskada i tvättstugan vid groventrèn och det såg ärligt talat rätt trist ut. Problemet är gamla brunnar i gjutjärn där vattnet inte rinner undan, det har orsakat en vattenskada och dessutom att det ser gräsligt skitigt ut när vatten från tvättmaskinen rinner ut över golvet. Toaletten bredvid var minimal och det luktade ofta avlopp. Målet var redan vid inflytt att göra något åt detta och vet ni?? Nu är faktiskt rivningen påbörjad!
Först en före-bild i klassisk stil (dvs så kass som möjligt):
Nu
Nu är rivningen påbörjad och mellanväggarna och innerväggarna nere!
Inredningen står utanför:
När det blir klart ska det vara helkaklat med dusch och golvvärme. Så härligt det ska bli!
Love at first sight
Igår efter jobbet åkte vi ett helt häng till en arbetskamrat som är tjänstledig. De har en härlig liten gårdsbutik vid Gränna där de säljer grönsaker, honung och egenproducerad färskost. Dessutom har de självplock av majs!
Vi blev bjudna på en riktigt god pumpakaka och Yeti upptäckte snabbt fördelarna med att hålla sig när 2-åringen Olof som slängde ner hela nävar med kaka, sylt och grädde till den glada valpen. Att Yeti hade grädde på öronen och pumpa i nacken var ju bara bonus 😉 Till sist fick han hela fatet, vilken lycka! Små barn är ju himla trevliga tycker Yeti!
Monster hittade kärleken på annat håll. Den enorma new foundlandstiken Selma tilltalade honom direkt! En sån fin, ståtlig, hårig och alldeles underbar! Jag har nog aldrig sett honom så besatt av en tik förut. Och jag har nog aldrig sett mina hundar se så små ut heller 😉
ÖM
Igår var det Östgötamästerskapen och Monster och jag ställde upp både individuellt och i laget Lantslaget. Individuellt gick det inte alls, 15 fel i hopp och disk i agilityklassen. Mest mitt fel får jag erkänna, jag var inte alls på topp igår. Jag gjorde både fel handlingsval och kände mig svag och yr i huvudet. Värmen kanske? Det blev inte så bra iaf. Monster har gått bra däremot! Han är så härlig att springa med 🙂
Lantslaget kom 3a, tyvärr lyckades vi inte försvara förra årets vinst, men det var bra gjort ändå! Monster och jag diskade oss iofs, men de andra var duktiga! En rivning från vinsten bara 😉
Idag har vi tagit det lugnt. Jag är sliten och trött, behöver göra ingenting. Huset blev städat iaf och hundarna fick bada! Det var Yetis fel, han rullade sig i bajs och då fick alla tre bada av bara farten 🙂 Troll har nästan tappat all päls och ser hemsk ut. Efter badet åkte ännu mer päls av så nu har nästan allt ramlat av. Förhoppningsvis kommer en ny fräsch tjock och blank päls snart annars kommer Troll frysa i vinter!