Stress, uthängningar och annat jidder

Jisses vad det diskuteras på facebook just nu. Det är än det ena och än det andra och om man bara tittar där kan man nog lätt få intrycket att agilityhundar 1) blir slagna på daglig basis utan att någon reagerar och 2) är stressade så att de ha magsår. Det finns många användningsområden för internet och några av de sämre är att sprida rykten, spekulera i händelser och att hänga ut folk som hundmisshandlare.

I somras och även nu har välkända agilityprofiler hängts ut i bloggar och på facebook och jag tycker att det är ett otyg! Det är magstarkt att tycka att man själv är så perfekt att man har rätt att döma ut folk på rykten eller att ignorera deras ursäkter och förklaringar. Om man ser något på en tävling som man reagerar över, ta då upp det med domaren, tävlingsledaren eller med personen själv, blogga inte om det på ett sätt som får hela agility-Sverige att spekulera i vem det gäller och dra paralleller till hemskare händelser som just denna person oförtjänt får stå för. Många gånger finns det dessutom en förklaring till beteendet, eller så kanske personen bara har gjort ett misstag! Och hallå, misstag kan alla göra och skulle inte du vilja bli förlåten istället för uthängd om du skulle råka göra något ogenomtänkt någon dag? Vi pratar hela tiden om att vi måste vara snälla mot våra hundar, men våra medmänniskor då? Även våra konkurrenter förtjänar respekt och att bli behandlade på ett trevligt sätt tycker jag!

En annan diskussion handlar om stress. Stress beskrivs ofta som någon genuint dåligt, men då glömmer man att stress bara är ett samlingsnamn över en ökad mängd hormoner i kroppen. Stress är en förutsättning för att vi ska leva, ett sätt för oss att överleva i fara, att kunna springa fort och rädda oss undan. Stresshormon släpps ut i kroppen när vi idrottar, tränar, såväl som när vi har för mycket att göra. Stress är i sig inte dåligt. 

Om stresshormonerna däremot aldrig försvinner ut ur kroppen, då börjar det bli farligt för hälsan. Vi är inte gjorda för att adrenalin och kortisol ska härja runt i våra kroppar på heltid och till slut kan kroppen börja reagera på olika sätt. Hos en agilityhund som tränar hårt så finns såklart ofta ganska höga nivåer av stresshormon under träningen. Det tycker inte jag är något som helst problem så länge hunden har tid och förmåga att varva ner efteråt. Att alltid försöka hålla hunden från stress kan ju i sig vara stressande om det innebär att hunden är ostimulerad och av den anledningen får förhöjda nivåer av stresshormon.  Nej, att både ha stunder där man får springa fort, gasa och träna varvat med perioder av vila, det är det bästa, både för djur och människor. Att stress uppstår på träningen är alltså helt normalt.

Däremot så finns det såklart nivåer av stress som blir negativa, som om hunden blir frustrerad och inte vet vad den ska göra, eller att föraren misslyckas att kommunicera med sin hund. Hunden kan också var så stressad att den inte är mottaglig för information. I de lägena måste man såklart försöka göra situationen lättare så att hunden klarar av den. Men att tänka sig att hunden kan träna agility på ett bra sätt helt utan stresshormoner i kroppen, det är nog inte möjligt tror jag. I varje fall inte om man VILL att hunden ska ta i och vilja ta sig runt banan så fort som möjligt!

Just nu ligger mina hundar och sover här hemma. De återhämtar sig och vilar inför kommande ansträngningar. Kanske blir det lite fårvallning ikväll till exempel? Monster ska dessutom tävla agility i helgen med Josefin och AC! Då kommer definitivt hans stresshormoner samlas i kroppen och det är faktiskt helt ok 🙂

Jag avslutar med en film om anledningen till att vi kör agility! Kärleken till hunden och glädjen över att göra något riktigt roligt tillsammans

Annonser

Posted on 27 september 2013, in Agility, Djurrätt. Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Jag som jobbar rätt hårt för att få UPP stressen på Kaia 😀

%d bloggare gillar detta: