Fem veckor utan varmvatten och på söndag har vi överlevt den sjätte. Det börjar bli lite lamt faktiskt. Det vore rätt skönt att kunna ta en dusch även på helgen utan att åka till någon annan, eller gå på middag hos vänner utan att ta med schampo och handduk. Dessutom, att kunna tvätta hemma! Vilken lyx! Igår stod Pascal och jag och tvättade här i Jönkan, tvätt som fraktats ner från Linds Östergård och som ska dit igen. Lite segt. Det går såklart, men det är lite segt.

Det går ju iaf framåt med badrummet, om än långsammare än vad vi skulle vilja. Nu finns kakel på 3 av 4 väggar, en tröskel och lister runt den nya dörren (som iofs inte finns på plats än). Vi väntar ivrigt på klinker, lister runt fönster, möbler och såklart varmvattenberedaren och tvättmaskinen. Nu är deadline på onsdag så snart, snart har vi ett badrum igen!

Det blir visst inte så mycket bloggat just nu. Jag tror det är hösten. Det här tjuriga vädret. Jag vet, det har varit en jättefin höst, men till slut kommer ju det där eländiga regnet tillsammans med sin kompanjon blåsten. Och då blir jag rätt opepp på att vistas utomhus öht. Eller jag vet inte. Jag är lite opepp på det mesta. Vill inte gå upp ur sängen, vill inte gå till jobbet, vill inte.. Tjurigt och störigt, men vad gör man? Vad jag vet finns det ingen positiv anda att köpa utan den får man skaffa sig på egen hand. Finns det då ingen att tillgå vet jag inte riktigt vad man gör? Kanske kan jag gräva ner mig i sängen och vänta på att det kommer tillbaka? Eller möjligtvis (men det är inte säkert) så är det ok att känna sig negativ och gnällig ibland? Jag vet inte. Kanske kommer julen som ett ljus i mörkret och hopp om nya tider och en ny vår? Vi får väl se.

Tills dess kan jag ju iaf njuta av att jag har gott sällskap i soffan 🙂