Alltså, jag började faktiskt gråta idag. Troll är svullen som bara den under ögat och Monster är fortfarande dålig i magen. Dessutom bajsade han blod på lunchen. Och jag orkar inte mer sjuka hundar. Jag vill ju bara att de ska vara friska! Monster har bara fått några matskedar med ris, vätskeersättning och canicur sen i lördags och jag börjar få lite lätt panik. Jag ringde djursjukhuset och de tyckte ändå att jag kunde avvakta och fortsätta som jag gör så länge Monster inte blir slö och matt eller feber. Efter att jag pratat med djursjukhuset kändes det lite bättre och när Monster busade med pinnar och var pigg och glad på långpromenaden så steg hoppet att han ska bli bra snart.

Troll var det riktigt synd om i morse, då ville han ligga i knät och bli kramad. Förmodligen hade han ordentligt ont, jag vet själv hur det är att vakna efter en operation dagen efter när man bara är stel och svullen och allting värker. En Canidryl senare så var han lite gladare. Nu ikväll tror jag minsann att han känner sig mycket bättre, trots svullnaden, för han tuggade till och med på tuggben! Han har inga problem med att äta eller, det går lika fort som vanligt. Jag hoppas att svullnaden kommer ge sig inom några dagar, jag har bara antibiotika tills imorgon också och sen är tanken att det ska läka av sig självt.

Den enda som är tipptopp är Yeti, som har börjat komma in i könsmognad! Han har fortfarande inte lyft på benet en enda gång, däremot har han börjat markera revir på bebismanér! Det ser ärligt talat lite roligt ut 🙂 Han har också varit en pest vid hundmöten ett tag, men jag tycker att det börjar bli lite bättre. Han har faktiskt vant sig helt av med de ovanor han hade i början när vi började bo i stan i höstas, bil- cykel och joggarvallandet! Nu kan han gå lös vid sidan på mig när joggare passerar och han vallar inget i stan, utom möjligtvis änderna vid Rocksjön. Så skönt! När han ska valla gör han det dessutom lugnt och sansat med massor med fokus. Gulle! Tur att Yetski finns och är frisk, pigg och glad 🙂