Idag är jag en slagen hjälte. Jag har knappt sovit inatt för att jag har haft så ont i magen. Det mynnade ut i illamående och ett intimt samtal med Ulrik, den stora vita telefonen (som pappas granne brukar säga). Hela dagen har jag mått uselt och varit strandad i soffan. Som om det inte räckte så har jag rejäl ischias så jag kommer knappt upp ur soffan. Och just det ja, nacken gör ont som tusan också, men det är faktiskt självförvållat! Att slipa bort svetsloppor på 8 hinderstöd med vinkelslip var rejält jobbigt för både armar och nacke! Men inte desto mindre är det besvärligt för det.

Hindren är alltså nästan klara! 10 står här ute och är färdiga sånär som på lite färg. Ytterligare 10 ligger i baksätet på min bil och inväntar förzinkning innan de får stå ute. 4 står hos pappa, svetsade och klara förutom lite slipande och tvättande. De blev jättebra! Regelmässiga och fina. Så himla nöjd! Dessutom har det varit riktigt roligt att göra dem. Jag har aldrig jobbat med stål innan och nu har jag både sågat, borrat och slipat. Däremot har pappa skött svetsen. Men det är kul att jobba med händerna och få lära sig nåt nytt!

Hundarna har faktiskt köpt en rejäl vilodag. Kanske beror det på det myckna vallandet som hundarna har accepterat att vila precis hela dagen? Skönt är det att de inte har tjatat så mycket för att få promenader och underhållning som matten inte orkar ge. Igår vallade vi ju igen. Monster fick det största passet och jag blev riktigt sugen att starta IK1 med honom! Vi har en hel del att jobba med men grunderna finns ju! Och styrningen kommer vi framåt med. Igår lyckades vi till och med att dela riktigt bra! Om snön håller sig borta så finns det nog en chans att vara startklara till våren 🙂