Månadsarkiv: april 2014
Alltså ni som ger färskfoder, hur gööööör ni på resor och tävlingar???
Endagstävlingar eller om en bor på ställen med kylskåp är ju nemas problemas, men som när vi var i Skurup så bodde vi på B&B, UTAN tillgång till kylskåp! Denna gång snyltade vi på kylen i vännernas lägenhet som de hyrde på samma ställe, men det är ju inte alltid en har en sådan tur. Nästa gång kanske det verkligen inte går att få tag på en kyl, eller så kanske vi vill tälta? Hur gör en då??
Jag ger Nordic i 2-korvar om det spelar roll för svaret på frågan 🙂
(Blogg100, inlägg 60)
En riktig vallkursvecka!
Så det kan bli när en försöker få in ett kurstillfälle för Karin S samtidigt som vårt lilla vallgäng försöker hitta tider att valla hos Jörgen. Denna vecka blir det alltså två kurstillfällen, ett idag och ett till på torsdag!
Idag var vi hos Karin och jag vallade med både Monster och Yeti! Jag gillar verkligen Karin och jag tror att det allra bästa med henne är att jag aldrig åkt därifrån utan att känna mig riktigt peppad och fylld av optimism och gott humör! Karins energi och känsla för att träna hund smittar av sig och jag bara brinner av längtan till att åka hem och träna, direkt!
Yeti var först ut och han och jag behöver hitta våra roller hos fåren, jag ska bestämma och Yeti ska vara lugn och fokuserad. Vi fick flera tips och träningssituationer som vi ska jobba utifrån! Först och främst lugn och behärskning fram till fåren, sen lugn i fålla, fösning i lina och flanker som håller hela vägen. Yeti var otroligt lugn och fokuserad hos fåren (även om det i ärlighetens namn kröp fram bus vid ett par tillfällen). Han höll ett så lugnt tempo så jag blev alldeles förvånad 😉 Han kan och jag kan! Dessutom utan att härja, så härligt 😀
Monster och jag kollade av fållan, lite fråndrivning och tempo. Överlag fick vi nog hyfsat godkänt, men tempot måste vi jobba med i fråndrivningen och Mon måste bli säkrare på höger och vänster! Tempot i fråndrivningen är svårt att träna på med våra får som -verkligen inte- vill flytta sig för hunden, men jag ska testa att dela av dem i en mindre flock. Som våra segproppar beter sig nu går det helt enkelt inte att träna fråndrivning. Monster går med nosen i rumpan på dem och det går saaaaakta. Sen när Karins får istället springer iväg går det fortfortfort! Inte lätt att få till det 😛
Karin gav mig ett par övningar per sak jag måste träna på med vardera hunden och nu har jag skrivit ner dem i telefonen, redo att ta fram direkt nästa gång vi vallar hemma! Perfekt! Hoppas nu att mina fogar håller så att vi kan träna ett tag till, jag har världens motivation och vi ska snart flytta fåren till hagen där vi har både fålla och 25a och träningsmöjligheterna för Yeti är mycket bättre än vad de är just nu 😀
(Blogg100, inlägg 59)
En kvinna ligger aldrig lagom
När jag bodde i Ryd träffade jag flera gånger en riktigt ohyfsad medelålders man med en stor ung rottweiler som han, trots mina protester, släppte fram till Troll. Varken jag eller Troll tyckte det var särskilt trevligt när den stora rottisen började jucka på Troll när vi båda sagt och visat att vi inte ville hälsa.
Efter den händelsen var jag och Troll lite lätt negativt inställda till både mannen och rottisen och när vi mötte mannen, hans fru och vuxna dotter på en smal väg där de var i full färd med att plocka körsbär så mötte jag den lösa rottweilerns hälsningsförsök med foten. Mannen blev vansinnig och jag var väl inte direkt älskvärd tillbaka men när jag gick därifrån så kom det:
-Det ser man ju vad du är för en!
Vad han syftade på vad troligen att han skymtade ett bh-band som mitt sommarlinne inte lyckades dölja och det klassificerade mig direkt som en kvinna som ligger för mycket aka en slampa, hora eller allmänt luder. Vad mina eventuella liggvanor hade med det faktum att jag blev arg när han ignorerade mina protester och lät sin hund ta ut sina dominansbehov på min hund är lite oklart.
Detta är en rätt typisk reaktion hos män när kvinnor på ett eller annat sätt protesterar mot hur de blir behandlade, att degradera kvinnan till hora dvs någon som är mindre värd (OBS inte min åsikt) och vars åsikter en (man) inte behöver ta någon hänsyn till. Att referera till liggbarheten hos kvinnan går att göra på flera sätt. Dels att degradera kvinnan till hora men det går också att göra motsatsen som att hänvisa till att kvinnan INTE är liggbar eller att hon ligger för lite. Antingen är hon för ful och äcklig och går inte att ta i med tång, eller så kanske hon helt enkelt behöver stock?
På ett eller annat sätt går det alltid att undvika ämnen som är lite obehagliga genom att helt enkelt byta ämne till kvinnans liggvanor och hur vi än bär oss åt kan vi aldrig ligga lagom för män som använder den här typen av argumentation. Näthatare och antifeminister försöker att slå oss där det sårar mest och eftersom vi från barnsben är fostrade att tänka på hur viktigt det är att vara åtråvärd för män samtidigt som vi absolut inte får ramla över hor-gränsen så är det ett tacksamt ställe att slå oss på. Hur vi än vänder och vrider oss så kan vi inte göra rätt så länge vi värderas efter liggbarhet och så länge dessa män hellre förtrycker oss än lyssnar på vad vi har att säga.
Det enda valet vi har är att låta oss tystas eller att ignorera försöken att klassificera oss eller döma oss efter utseende och liggbarhet och helt enkelt bara ligga precis så mycket eller lite vi själva känner för med den eller de vi väljer att bjuda in i sängkammaren oavsett hur många de råkar bli i slutändan eller vilket kön eller hudfärg de har. Det allra viktigaste är att aldrig låta någon annan bestämma DITT värde utifrån ditt utseende eller hur du väljer att spendera din så att säga ”liggtid”. Det blir faktiskt lite roligare så 🙂
Läs mer här och här från DN idag.
(Blogg100, inlägg 58)
Passerat bäst-före-datumet och en grym känsla
Ja nu sitter jag här och kan knappt gå. Eller det går efter en stund, men aj vad ont det gör innan jag kommer igång! Ont i skrevet gör det, av alla charmiga ställen en kan ha ont. Jag gör en vild gissning och chansar på foglossning. Att springa är alltså lite mer än vad kroppen klarar av nu. Trist men oundvikligt.
Dagens bästa var iaf hopploppet i morse, en disk vid slalom, men i övrigt sjukt bra känsla! Nån rivning fick vi men med fina linjer och bra vägar. Jag gillade verkligen banan, den gick riktigt bra att jogga runt och ändå hinna vara på rätt ställe. Perfekt för mig liksom, förutom att slalomingången hade kunnat vara enklare då 😉
Agilityloppet kan vi glömma, en massa fel och inte alls lika flytigt. Morr. Hur svårt kan det vara att sätta en nolla i agilityklass egentligen??
(Blogg100, inlägg 58)
En retlig vägran
Vi kör vidare på stolpe ut med en fånig vägran i agilitytvåan idag i Tranås. Monster gick bra och var följsam men vi missförstod varandra helt enkelt. Det var iaf roligt och vi var ett team 🙂
Vi missade vår första start eftersom jag fortfarande hade huvudvärk i morse efter migränen igår. Vi tog en förmiddag hemma i soffan istället och vilade huvudet i schack och det var nog en bra idé för mitt på dagen mådde jag mycket bättre!
Yeti hängde med och har tillbringat mesta tiden med att hänga och miljöträna. Han har ju blivit lite, hm, spänd efter det här lilla könsmognadsexplosionen. Det är skönt att kunna säga att Yeti var jätteduktig idag! Svansen åkte till och med ner efter en stund. Han ville hälsa på många hundar, men svarade bara upp på några få. Dessutom kunde han släppa att ett par hundar som stirrade på honom och skällde bakom kompostgaller! Sån duktig kille 🙂
(Blogg100, inlägg 57)
En inte så bra dag för lilla mig
Jag kan börja med de dåliga grejerna så avslutar vi på topp, ok?
Troll mår mycket bättre, går i flexi men ser ohalt ut! Yeti och jag tog en tur till veterinären och tog 1-årssprutan idag och det gick bra! Yeti var först lite vild i väntrummet och spände mot den ungefär jämngamla och lika spänniga tollarhanen, men sansade sig och var jätteduktig! Riktigt mogen! Monster mår också bra och vädret är vackert. Älskar våren 🙂
Sen då.. Bilen lämnades in i morse för att fixa handbromsen eftersom den inte gick igenom besiktningen, jag trodde först att jag kunde fixa det lätt och billigt men det gick inte. Så jag lämnade in bilen idag och fick sen en lätt chock när bilmeken ringde och sa att bromstrummorna rostat ihop och alltihopa inuti gått sönder. 12 000 kommer det att kosta! Nu står alltså bilen stilla, det går inte ens att flytta den till en billigare verkstad och jag kan välja på att skrota eller betala.. Kul kul.. Men det är inte så mycket att välja på. Bilen är ju hel för övrigt, vore ju retligt om en fånig handbroms skulle stoppa fina fordens rullande på vägarna.
Ovanpå det fick jag migrän ikväll. Som tur är verkar det vara en lindrig variant som förmodligen ploppat fram från lite ekonomisk stress. Segt som bara den och jag önskar att min hälsa var lite mer stabil. Magsjuka OCH migrän på 5 dagar, bara hallå??
Nåväl, Pascal grillade urgoda halloumiburgare och efter ett avsnitt Grey’s så känns det lite ljusare. Hundarna mår bra, bebis sparkar för fullt i magen och det är bara 6 veckor kvar till semester och 10 veckor kvar till den stora dagen! Fokus på det viktiga nu Hedvig! Och, nu när synstörningarna släppt, fokus på att mata Troll. Han har tjatat ett tag nu 😉
(Blogg100, inlägg 56)
Herr slyngelpesterniklas eller att leva med ett testosteronmonster
Vi har fått en ny hund i flocken. Hunden är en hund som är väldigt lik Yeti till utseendet men som är fullständigt gräslig! Hunden dyker bara upp utanför hemmet och ersätter liksom den gulliga Yeti. Hunden drar helt otroligt mycket i kopplet när vi möter andra hundar eller går med andra, han gör utfall mot andra hundar, morrar massor åt en del hundar (som Pesto och Asko), har svansen liggande på ryggen och är en riktig spännräka. Han beter sig ungefär som en 18-20 årig kille som pumpat muskler på gymmet hela vintern och nu går på stranden och stöter på alla brudar och muckar med alla killar. Han är alltså riktigt riktigt charmig. Inte 😉
Som tur är så är Yetin vi har här hemma fortfarande världens raraste gosnos. Han är gosig, busig, lekfull, mjuk och härlig. Han är jättefin att träna i agilityn och går så bra! Sen är han iofs lite het i vallningen men det ska vi få fason på 🙂 Det främsta sättet vi märker av hormon-Yeti på hemmaplan är att han har blivit extremt noggrann med hygienen av Petter-Niklas! Jisses alltså, den där snoppen borde snart på skavsår av allt slickande!
Det är ju en himla tur att Yeti är sig själv hemma iaf (även om snoppslickandet gärna får avta), det där hormonmonstret som har testosteron sprutandes ut ur öronen kommer nog att ge med sig med tid och träning och släppa fram den härliga Yetskin även på bortaplan! Det är väl så när en nyss har fyllt 1 år att hjärnan och öronen lite är fylld med ludd istället för vanligt hundvett, inte lätt att göra rätt när kropp och huvud slår slint och en bara är uppfylld av en massa känslor och väldigt lite förstånd 🙂
Det är ju tur att han är söt ändå ❤
(Blogg100, inlägg 55)
Hoppteknik
Idag har jag varit riktigt pigg, men jag har varit duktig och hållit mig i karantän. Pigg är en sanning med modifikation iofs, jag har nog knappast sovit så mycket någonsin som jag gjort det senaste 1 1/2 dygnet, men de vakna timmarna har varit pigga 🙂 Jag har pysslat lite i trädgården, beskurit ett par mindre träd och harvat grusgården och jag är absolut pigg nog att jobba i morgon trots att jag fortfarande ser för jävlig ut i ansiktet.
Hundarna har fått minimalt med promenader men maximalt med trädgårdshäng och nu på kvällen ställde jag upp en liten hopptekniksövning åt Monster och Yeti. 5 hinder där det sista var en oxer, låg höjd till Yeti och till Monster upp till 60 cm. Monster började och gick klockrent! Han rev inte ett enda hinder, hamnade inte ens i otakt en enda gång! Jag kör hoppteknik extremt sällan så det är riktigt skönt att se att det gick så bra! Jag ska försöka se om jag hittar en svårare övning som kan utmana honom mer 🙂
Yeti har aldrig kört hoppteknik innan och därför började jag med att bakåtkedja ett hinder i taget. Det gick lysande först men när vi körde alla hinder tog han de två sista i ett språng utan att landa emellan. Med aningens längre avstånd tog han det bra! Han är lite för het, lillgrabben, och behöver lugna ner sig just i hopptekniken men han har fin teknik i själva hoppen! Ska se om jag kan få hussen att filma lite någon dag 🙂
(Blogg100, inlägg 54)
Det finns iaf fördelar med trädgård
Lagom efter gårdagens blogginlägg hamnade jag på toa med huvudet där ändalykten normalt befinner sig. Tröttheten under kvällen var alltså inte bara trötthet utan symptom på magsjuka.. Hela natten har jag antingen suttit på toagolvet eller legat i sängen utan att kunna sova pga magont och illamående. Det blidde inget åkande till Jönkan idag alltså.
Idag har jag mått illa hela dagen men jag har iaf inte kräkts mer. Dessvärre har varenda blodkärl sprängts i ansiktet så jag ser för jävlig ut. Det ser ut som stora blåmärken på hela kinderna och dessutom spräcktes ett blodkärl i ögat så jag är alldeles röd där med. Det kommer nog ta ett par dagar innan jag kan visa mig för folk.
Jag har sovit bort hela dagen, men ett par timmar har jag iaf orkat sitta i solen medan hundarna lattjat. Det är ju himla skönt att ha tillgång till trädgård när en inte orkar gå ut med hundkrakarna.
(Blogg100, inlägg 53)
Tinnerö och lite kvällsvallning
Vilken fantastisk påsk vi har haft! Otroligt vackert väder och nästan för varmt med jeans 🙂 Jag hängde med ett gäng till Tinnerö på promenad och fika i solen, otroligt skönt! Det gäller att passa på att gå i Tinnerö nu innan korna släpps ut.
Efter en tupplur rensade vi upp lite pinnar i trädgården. Vi skulle behöva massor av mera tid att greja, flera fruktträd behöver beskäras, grusgården och paddocken behöver harvas mm mm. En liten sak i taget går det bli.
Avslutningsvis vallade jag en superkortis med Mon och Yeti. Monster gick bra, jag har börjat introducera ”look back”, alltså att dela fåren i två flockar och sen växla vilken flock vi jobbar med. Monster har lite svårt att fokusera på en flock och jag tänker att det kan hjälpa att jag säger ett kommando när vi ska byta flock istället. Vi jobbar också med att justera Monster så att han inte slår över åt höger. Han hamnar ofta på högerflanken i drivningen och stannar lite kort i vänsterhämten. Efter diskussion med Jörgen så har jag en plan, nämligen att jobba med drivningen och att Mon ska ligga rakt bakom fåren där.
Yeti, den lilla vilden är ju ett eget kapitel. Sist tappade jag humöret på riktigt. Det är inte särskilt kul att stå på en vall medan 6 får och 1 hund springer runt en och fullkomligt ignorerar en. Jag har ju liksom åsikter om både riktning och hastighet, men istället backar jag runt runt i en liten cirkel och får inte bestämma något alls. Nä, inte alls kul! Det tråkiga är att det funkar att bli förbannad, plötsligt gick Yeti riktigt bra och fåren lyssnade bättre på mig också.
Idag satt nog den känslan kvar i Yeti (matten kunde bli ARG på RIKTIGT!) och han gick riktigt bra! Lite bus emellanåt, men bättre flanker och betydligt större del av tiden går han i ett vettigt tempo bakom fåren även om det slår över i spring emellanåt. Totalt går det iaf framåt!
(Blogg100, inlägg 52)
Life of Monster, Yeti & Jinn 