Om att ”man” betyder alla men ”feminism” absolut borde bytas ut mot något könsneutralt.
Vi använder dagligen, ja nästan i varenda mening, ord som är maskulina för att beskriva oss själva, som grupp eller som individer. Det vanligt förekommande ”man” för att ta ett uppenbart exempel men även allmän, allmänhet, människa, mänsklighet eller helt enkelt genom att benämna folk med obestämd könstillhörighet för ”han” istället för att skriva ”han eller hon” hela tiden, för vem orkar väl det?
Det är därför spännande (och extremt en smula tjatigt) att höra reaktionerna när ett mer feminint ord används för att beskrivs något, som till exempel feminism. Plötsligt skallar ropen att det borde heta något neutralt, som ”jämställdhet” eftersom det känns så himla konstigt att ett ord som så uppenbart pekar på det ena könet ska inbegripa att alla ska ha samma rättigheter. Ja, eller hur? Jättekonstigt! Vi använder ju aldrig annars ord som bara pekar på det ena könet eller hur var det nu?
Även ”hen” får sig många slängar av sleven. Förutom att vara helt onödigt och dessutom ha fräckheten att betyda ”höna” på engelska så klingar det dessutom feminint. Och tänk så kränkande för alla män att tvingas ingå i ett begrepp som förutom att ha en feminin klang, dessutom inbegriper människor som inte vill klassa sig som man eller kvinna? Tänk om någon skulle tro att just den här manliga mannen är något annat än manlig man rakt igenom? Ja jisses, då blir ”man” väl snart till och med sammankopplad med feministerna och de däringa HBTQ-personerna? Hu så dant.
Jag tänker att som en protest borde alla kvinnor och män med ett lite vidare sinne systematiskt vägra att ingå i alla sammanhang där tilltalet är riktat manligt. Jag vill inte ingå i någon allmänhet om vi inte först hittar på ett neutralt namn. Människa vill jag verkligen inte kalla mig utan möjligen homo sapiens eller person. Och att använda ”man” i dagligt tal tänker jag minsann sluta med för det går faktiskt lika bra att använda ”en”. Så det så.
Och när det gäller att hen betyder höna så kommer jag absolut hävda att om en stör sig på det måste en absolut sluta använda ordet ”fart” och framför allt för all framtid sluta säga ordet ”kant”. Gå omkring och säga fis och fitta på engelska går knappast för sig, eller hur? Och att ha ”infart” skrivet både här och där, hur knasigt är inte det? Nån kan ju faktiskt ta illa upp och DET går väl ändå inte för sig? Fitta är ju dessutom ändå lite värre än alla hönor sammanlagt.
(Blogg100, inlägg 47)
Publicerat på 16 april 2014, i Debatt, Hon, han, hen och märkt #blogg100. Bokmärk permalänken. 5 kommentarer.
Precis så! ÅH så bra!
GillaGilla
Du är sååå klok, kan du inte bli politiker. Jag skulle vilja se dig i paneldebatter på TV. Då skulle jag börja titta på TV 🙂 Och du har absolut rätt tycker just den här kvinniskan. En ska inte säga man i onödan!
GillaGilla
jag har svårare för ”en” än för ”hen”, men jag har inget emot de som vill använda det. Alltså, jag har svårt för att komma ihåg att göra det själv, hen känns mer naturligt för mig.
GillaGilla
Jag håller med Åsa. Har oxå svårare för en än för hen. Men det är nog en riktig vanesak, får väl helt enkelt börja försöka vänja mig!
GillaGilla
Jag håller med, en är svårare. Framför allt i talspråk! Men jag jobbar på det 🙂
GillaGilla