Månadsarkiv: april 2014

Promenad längs Göta kanal

Jag och Anna träffas ju alldeles för sällan numera men idag fick vi till en promenad i den strålande solen längs Göta kanal! Det var så varmt att jag önskade att jag hade shorts, men så är jag varmare än vanligt numera.

20140420-211707.jpg

Troll stannade hemma eftersom han är halt. Jättehalt 😦 Är lite bekymrad över honom.. Nu är det korta promenader i koppel som gäller så får vi se om han bättrar sig med anti-inflammatoriskt.

(Blogg100, inlägg 51)

Ystert i Ystad

Idag har vi turistat i Ystad och gått på påskvandring på Marsvinsholms slott! En riktigt mysig dag som inleddes med en lysande frukost på Kulturstallet B&B och en disk i agilityklass. Disken berodde mest på mig eftersom jag klantigt nog fick med ett hinder extra på banvandringen. Trodde jag inte sysslade med såna saker, men tydligen kan det hända även den bästa 😉 Nåväl, tur i oturen att Monster fick en femma på gungan precis innan extrahindret så att jag iaf inte trodde jag var nolla i mål 😉

Sen gick vi en stund på Marsvinsholm slott med Yeti som fick agera slottshund. Han behöver miljötränas, men tyvärr blev träningen i mesta laget när en stöddig jack russell knatade fram och muckade lite lagom med honom. Slottet var fint iaf!

Marsvinsholms slott

Marsvinsholms slott

Sen kuskade vi till Ystad och åt falafel. Falafel är något som en faktiskt måste äta när en är i Skåne men tyvärr var inte det omtalade falafelstället Ali Baba öppet och knappt nåt annan heller. Vi hittade efter ganska mycket letande till slut falafel och letade sedan efter en strand! Vädret var helt underbart och är en vid havet så måste en ju faktiskt ända fram till havet och inte bara känna lukten av tång på håll. Havet gick dessutom betydligt lättare att hitta än falafel. En hundtillåten strand brukar ju tyvärr vara svårare, och jag hade verkligen inte väntat mig att hundar skulle vara tillåtna på den första bästa strand vi hamnade på, men tänk en sådan tur en kan ha ibland!

bild 2

En oväntat glädjande skylt!

Hundarna älskade stranden (såklart) och skuttade glatt runt! Yeti har aldrig träffat havet förut och var rätt skeptiskt. Så skeptisk att han morrade, skällde och bet på havet. Havet brydde sig sådär inte alls mycket utan fortsatte komma vågande. Urgullig var han och vi stod bara och skrattade åt knäppgöken 😀

De är så söta, Troll vill bara att vi ska kasta pinnar så han får simma (men glädjedödaren matte tyckte det var för kallt), Monster skuttar mest runt och ser lycklig ut medan han försöker hitta någon pinne att leka med och Yeti försöker stjäla pinnarna från Monster när han inte bet vattnet. Gullungar vad jag tycker om dem ❤

Älskade jyckar <3

Älskade jyckar ❤

Pascal tog den första magbilden på mig också. Jag tycker det ser så ovant ut att se mig med mage, vänjer en sig någonsin? Jag känner mig liksom inte så tjock 😉

IMG_1850

Snart blir vi fler ❤

 

(Blogg100, inlägg 50)

Diskelidisk

En av diskarna kan jag faktiskt ta på mig för jag såg helt enkelt inte den fällan. Men att tjuvstarta och sen gå helt ur hand i agilityklassen, det ansvarar faktiskt Monster för! Nya tag imorgon, och kanske chans för lite kulturellt leverne också?

(Blogg100, inlägg 49)

Nu är vi i Ensligheten

Idag kuskade vi ner nästan ända till Ystad. Eller ända dit, jag är där just nu för att hämta mat. Är trött som jag vet inte vad. Men Kulturstallet, som vårt B&B heter (OBS inte BB;)), är urmysigt och vi har det romantiska rummet som går i rosa och grönt 🙂

20140417-205846.jpg

20140417-205903.jpg

Troll har slagit sig till ro, Yeti undrar varför vi är här och Monster, tja, han undrar nog när det roliga börjar 🙂

(Blogg100, inlägg 48)

Om att ”man” betyder alla men ”feminism” absolut borde bytas ut mot något könsneutralt.

Vi använder dagligen, ja nästan i varenda mening, ord som är maskulina för att beskriva oss själva, som grupp eller som individer. Det vanligt förekommande ”man” för att ta ett uppenbart exempel men även allmän, allmänhet, människa, mänsklighet eller helt enkelt genom att benämna folk med obestämd könstillhörighet för ”han” istället för att skriva ”han eller hon” hela tiden, för vem orkar väl det?

Det är därför spännande (och extremt en smula tjatigt) att höra reaktionerna när ett mer feminint ord används för att beskrivs något, som till exempel feminism. Plötsligt skallar ropen att det borde heta något neutralt, som ”jämställdhet” eftersom det känns så himla konstigt att ett ord som så uppenbart pekar på det ena könet ska inbegripa att alla ska ha samma rättigheter. Ja, eller hur? Jättekonstigt! Vi använder ju aldrig annars ord som bara pekar på det ena könet eller hur var det nu?

Även ”hen” får sig många slängar av sleven. Förutom att vara helt onödigt och dessutom ha fräckheten att betyda ”höna” på engelska så klingar det dessutom feminint. Och tänk så kränkande för alla män att tvingas ingå i ett begrepp som förutom att ha en feminin klang, dessutom inbegriper människor som inte vill klassa sig som man eller kvinna? Tänk om någon skulle tro att just den här manliga mannen är något annat än manlig man rakt igenom? Ja jisses, då blir ”man” väl snart till och med sammankopplad med feministerna och de däringa HBTQ-personerna? Hu så dant.

Jag tänker att som en protest borde alla kvinnor och män med ett lite vidare sinne systematiskt vägra att ingå i alla sammanhang där tilltalet är riktat manligt. Jag vill inte ingå i någon allmänhet om vi inte först hittar på ett neutralt namn. Människa vill jag verkligen inte kalla mig utan möjligen homo sapiens eller person. Och att använda ”man” i dagligt tal tänker jag minsann sluta med för det går faktiskt lika bra att använda ”en”. Så det så.

Och när det gäller att hen betyder höna så kommer jag absolut hävda att om en stör sig på det måste en absolut sluta använda ordet ”fart” och framför allt för all framtid sluta säga ordet ”kant”. Gå omkring och säga fis och fitta på engelska går knappast för sig, eller hur? Och att ha ”infart” skrivet både här och där, hur knasigt är inte det? Nån kan ju faktiskt ta illa upp och DET går väl ändå inte för sig? Fitta är ju dessutom ändå lite värre än alla hönor sammanlagt.

(Blogg100, inlägg 47)

Några skutt i en trädgård

Unghundar är spännande att träna! Idag sprang nog Yeti mer runt hinder än hoppade och satsade glatt på att springa UNDER ett hinder på 35 cm. Men han gjorde fina saker också 🙂 Till exempel introducerade jag slalom, bara visa och belöna på 4 pinnar eftersom jag inte kommit mig för att fixa bågar. Det gick lysande! En liten naturbegåvning 🙂

Monster tränade slalom med svåra ingångar. Han är inte jättebra på det, men idag tycker jag att han visade en känsla för ingångarna. Perfekt träning för någon som blir tjockare och tjockare. Då menar jag mig då, inte Monster 😉 Även svängträning och ordförståelse är bra tjockisträning. Monster börjar bli hyfsat bra på ord, nu gäller det att jag håller tungan rätt i munnen bara :p

Kvällssol och några hinder i trädgården, bättre än så blir det inte 🙂

(Blogg100, inlägg 46)

Vem bestämmer?

Tja, inte är det Yeti iaf 🙂

Katten Hedvig bossar i vårt hem, särskilt på övervåningen! Nåde den hund som försöker gå in i sovrummet när hon sitter på trappräcket! Då svingar hon en tass med klorna utspända samtidigt som hon jamar missnöjt! Bara Troll slipper undan terrorn, han fräser nämligen tillbaka på ett ganska så respektingivande sätt 😉

Mattens gullboll Troll har blivit halt och jag vet inte varför. Ett framben är det och jag gissar att det sitter i bogen. Förmodligen har han busat för vilt med de andra och snubblat.. Jag tänker att jag ändå är väldigt glad att det är sällsynt med såna här tydliga hältor även om Troll kan vara stel efter ett träningspass. Överlag mår han rätt bra även om en lite dos av canidryl behövs för att hålla gubbhunden på rätt sida av måendet.

Vi har träningsvila ett par dagar för att få matten på rätt köl. Jag jobbade em idag och det funkar rätt dåligt. Är jättetrött när jag kommer hem och då är hundarna väldigt rastlösa. Att då försöka vila med en unghund som rastlöst gnäller och en bebis som gör saltomortaler i magen är rätt.. svårt. Eller typ omöjligt. Bättre är det att jobba fm, rasta snabbt, äta och sen sova. Sen fungerar jag ju faktiskt riktigt normalt på kvällen 🙂

(Blogg100, inlägg 45)

En sån meningslös dag

Igår kväll fick jag migrän, synbortfall och aura som vanligt men innan huvudvärken kom fick jag ett nytt symptom, afasi. Jag kunde plötsligt inte formulera vare sig tankar eller ord utan sa och skrev ord som tillsammans inte hade något sammanhang. Det försvann efter ett tag och sen kom huvudvärken som vanligt. När jag får migrän på kvällen innan jag ska sova så övernattar oftast huvudvärken och stormar på för fullt direkt morgonen efter. Så även idag. Hela dagen har jag därför tillbringat i soffan, så otroligt meningslöst. Dessutom ringde jag 1177 i morse och som alltid när jag ringer vill de ha in mig på akuten. Jag orkade verkligen inte åka, men framåt kvällen, när pappa hämtat pizza åt mig och P varit ute med hundarna, så hade jag tillräckligt mycket energi för att åka in. Nu är vi fortfarande kvar på akuten, men läkaren har bekräftat att afasin bara är ett nytt trevligt symptom på min migrän och vi får strax åka hem.

Usch en sån tråkig dag! Och dessutom är huvudvärken fortfarande kvar.. Blä!

(Blogg100, inlägg 44)

Vallkurs med lillskrutt

Idag var det dags igen för vallkurs för Jörgen med småpojkarna! Ett tillskott i gänget var det också så vi var 4 st. Det är rätt lagom tycker jag, andningspauser för hundarna och samtidigt så får en själv ut mycket av kursen.

Hur gick det då? Jo, Yeti gick bättre än sist och jag tycker nog att jag lyckas bättre med tajming och att blocka honom så att han stannar för att jag kräver det med kroppen, inte med ord. Men det stora problemet är att jag inte har tillräckligt med pondus för att få Yeti att ta mig på så stort allvar att han slutar pendla och trycka på för hårt. Han vill inte gå och driva bakom djuren i lugn takt, han vill galoppera fram och tillbaka, trycka fåren förbi mig och gå upp och stoppa. Åt höger, han är lite högervriden. Det retsamma är att när Jörgen klev in så gick han jättefint efter typ 5 sekunder. Suck. Yeti är ju helt klart säker på att jag tycker om honom även om jag låter arg och förmodligen tänker han nåt i stil med ”jaja, nu härjar du men ikväll sover jag ändå i soffan med huvudet i ditt knä”. Yeti vet ju däremot inte alls om Jörgen faktiskt äter unga bc-hanar till lunch och där är han tydligen inte beredd att chansa.

Det är så himla mycket svårare med vallning än agility! Åtminstone på den nivån vi är nu, att nolla en agilitybana vill jag ju knappast påstå är sådär jättelätt. Men att gå ut med en unghund och lära in hinder och svängar är sååå mycket lättare än att börja valla! I agilityn har en ett vitt ark med sig, hunden har ingen aning om nåt och det en förstärker och belönar, ja det är det en får. Sen är det lätt att missa saker en borde lärt hunden, men ändå. Med lite pedagogik och en bra belöning och en kommer en bra bit på väg!

I vallningen däremot, där har hunden en massa idéer om hur den vill göra redan från början! Yeti skiter fullständigt i den där fleeceflätan som nyss var så åtråvärd, nä får han springa runt fåren på egen hand i valfritt tempo så är han fullständigt nöjd. Jag är inte värd nåt utan får tvinga mig in i ekvationen och ställa krav på samarbete. Jag måste inte bara sätta press, utan dessutom vara så övertygande att hunden faktiskt tror att hoten kan komma att verkställas. Och när hunden väl lyssnar, då blir belöningen inte ens att hunden får göra vad han vill utan att han ska fortsätta att hålla sig i skinnet.

Läxan till nästa gång är alltså att jag ska hitta mer pondus. Jag får satsa på att vara pigg och utvilad och megapepp med en massa jävlar anamma. Jag ska inte härja en massa utan bara sätta press så att han lyssnar. Hur nu det ska gå till?

Okej, lite mer positiva grejer måste jag skriva. Jag lade inte Yeti mer än i starten utan höll honom på fötter hela tiden. Och han gick faktiskt riktigt bra emellanåt. Han är urläcker när han går bra i drivningen och dessutom gick flankerna mycket bättre idag. Pepp pepp!

(Blogg100, inlägg 43)

Ett himla liv i köket

I morse var det dags att börja åtgärda fuktskadan vi fick i vintras! Först gjordes ett hål under diskbänken.

20140411-193833.jpg
Det är nära till marken!

Sen kom nästa snubbe och satte upp plast för skåpet och en fläkt som ska stå där i FYRA veckor! FYRA! Den låter en hel del också.. Och det luktar fukt, men det borde ju gå över i takt med att det torkar där under.

20140411-194545.jpg
Så vackert att jag nästan gråter

En fördel finns det iaf, fläkten spyr ut varm luft! Det är nog en hel grad varmare därinne än vanligt 🙂

(Blogg100, inlägg 42)