Bajs – en skitsak

Det är många som delar med sig av hur det kommer bli att få en bebis, att livet kommer att förändras, en kommer aldrig ha varit så trött och känt sig så isolerad osv osv osv. Och det kanske inte går att förbereda sig på, även om jag är övertygad om att vissa saker går LÄTTARE att vänja sig vid när en har fyra husdjur i familjen. Det där till exempel om att en alltid måste ta hänsyn till någon annan och aldrig kan ta helt själviska beslut. Hundarnas väl och ve kommer ju alltid i första hand. Att ännu en liten varelse kommer att vilja ha uppmärksamhet känns inte som att det kommer vara en katastrof utan mer bara en omfördelning av resurserna.

En annan sak som de lite mer icke hundmänniskorna tar upp när det kommer till bebissnack är att det mesta kommer att handla om bajs. Hur det ser ut, hur det luktar, har hen bajsat eller ska hen bajsa, vem ska byta blöjan osv. Dock så tror jag att det är svårt att slå den gängse hundägaren i just detta ämne. Har hunden bajsat, ska hunden bajsa, är hunden förstoppad, är hunden för lös i magen, bajsar hunden för mycket, har jag bajspåse med mig, är det HÅL i den enda påsen jag hade med mig? Ja frågorna är oändliga. Bebisbajs känns helt klart äckligare än hundbajs när jag tänker på det, men jag gissar att jag kommer vänja mig. Trots allt så är ju bajs en känner till mindre äckligt än andras bajs. Jag tycker inte alls att det är äckligt att plocka upp mina hundars bajs, men när jag står där med påsen i handen och ser en annan hunds bajs ligga och skräpa och se äcklig ut sådär i största allmänhet och jag inte har någon anledning att INTE plocka upp den, ja då vrider jag mig i äckel. Tänk, en ANNAN hunds bajs, dessutom kall. UUUÄÄK! Jag gissar att det är precis samma sak med barnbajs. Eget bajs och andras skit heter det väl? Eller, eh, ja typ iaf… 😛

Bajs är ju något en ständigt ställs inför på mer eller mindre önskade sätt. Hundägare som inte plockar upp, någon som inte städat toan efter sig, kattbajs i sandlådan eller hundskit under skon. Senast i tisdags morse frågade jag mig när jag klev ut i hallen på övervåningen, är detta kattbajs eller hundbajs jag känner lukten av? Om det var kattbajs så hamnade det inom kategorin ”inget att bry sig om” eftersom kattlådan står i badrummet och lukten mycket väl kan kännas i hallen om katten precis nyss utfört sina behov. Jag gläntade på toadörren, men nej. Ingen nymorgnad katt. Fan. Detta var klart dåliga nyheter för mig.

Ja, jag behöver kanske inte säga mer än att anledningen till Trolls eländiga uppsyn i måndags fick ett allt tydligare svar ju närmare jag kom köket. Bajs i hallen. Bajs i köket. Bajsstänk på väggarna.. Ja ibland är det bara helt underbart att ha hund 😉 Stackars Troll var riktigt risig på morgonpromenaden och jag fick inleda morgonen med att storstäda köket. Som sagt, underbart.

Nu mår iaf Troll bra igen, de här kapslarna från hälsokosten är ju helt fantastiska! Ingen fasta, inget ris, ingen fisk, inget meck, bara en mindre portion färskfoder med en kapsel till frukost (direkt efter rännskitan, det ni!) och magen stabiliserades direkt. Ingen mer diarré och nu är han uppe i normal nivå med mat igen. Digest har sparat mycket pengar, tid och stress över dåliga magar för mig!

Nu hoppas jag att magarna håller sig friska ett tag igen Även om detta med färskfoder absolut har gjort att de dåliga magarna har minskat i frekvens så är de tyvärr inte helt borta. Jag önskar helt enkelt att jag kunde tänka mindre på bajs, men det är nog faktiskt precis just det – ett önsketänkande. Dock, detta med bebisbajs känns som en barnlek i jämförelse 😉

(Blogg100, inlägg 67)

Advertisements

Posted on 08 maj 2014, in Troll and tagged . Bookmark the permalink. 9 kommentarer.

  1. Hahaha gud vad jag känner igen mig i det där med att plocka upp andra hundars korvar, speciellt de som hunnit bli kalla. *Ryser*

    Min hunds pluttar är varken kletiga eller i storlek med en elefants utan fina torra pluttar tack vare färskfodret. Tack och lov är hon aldrig dålig i magen, men om hon skulle bli så vill jag gärna veta vad det är för kapslar du ger! 🙂

  2. Vilket roligt inlägg. Känner igen.mig mycket i d du skriver.

  3. the crazy pack

    Hihi
    Bebisbajs på väggarna är inte helt orimligt heller 😉 Fast jag tycker faktiskt bebisbajset är betydligt ”trevligare” än hundbajs.
    Angående det jag tyckte var jobbigast m att få barn var nog att hundarna nerprioriterades ganska så kraftigt. Jag har fått en helt annan förståelse för de som faktiskt väljer att omplacera sin hund när de får barn, för pusslet är inte alltid så lätt att få ihop alla dagar.

    Skönt att ni hittat ett sån mirakeltablett till Troll!

    • Jag tror också att jag kommer tycka prioriteringen blir jobbig… Känns jobbigt bara att tänka på tycker jag.

  4. Haha, ja sjukt egentligen hur mycket analyserande man håller på med när det kommer till hundbajs 🙂 Och andra hundars kalla hundbajs är verkligen hemskt, usch!

  5. Känner att jag bara måste säga att inte alla småbarnsföräldrar blir berövade sin nattsömn. 🙂 Båda våra barn har relativt tidigt börjat sova i egna sängar i sina rum och hela nätterna. Jag har heller aldrig kunnat träna hund så mycket som när barnen var små! 🙂 Lycka till!

    • Bra Petra att du säger det!! Ibland kan nog omgivningen vara lite väl negativ, framför allt de som inte alls har något eget intresse förutom familjen 🙂

      • Ja, jag ser till att jag hinner med hundarna också men visst kommer det dagar där orken inte räcker men det fanns sådana även innan barnen fanns!

%d bloggare gillar detta: