Igår och i förrgår var jag riktigt låg över Yeti och hans tår. Jag släppte nämligen lös Yeti på promenad (själv, inte tillsammans med bröderna Bill och Bull) och när han då galopperade i lugnt tempo på vallen lyfte han höger tass ett flertal gånger. Jag blev så trött och ledsen, det känns som att han aldrig blir bra och hur kul är det att ha en understimulerad bc som bara får gå i koppel i typ resten av hans liv?

Jag ringde Norsholms Djurklinik och fick komma in redan idag till Arne. Nu var det 2-3 månader som vi sist var där och Arne kände återigen igenom honom i ryggen och alla leder i bakre delen av kroppen och benen. När Arne böjde hela höger baktass fick han en mindre reaktion än när han böjde tår nr 4 och 5, men reaktionen var betydligt mindre än sist!

Domen blev alltså positiv och jag känner mig mycket bättre till mods! Viss stelhet finns över tålederna och vi ska öka stretchingen till flera gånger per dag för att mjuka upp lederna. Simning och balanskudde ska vi fortsätta med också och Yeti kan få börja gå lös på promenader! Dock själv i början så tempot hålls nere. Arne trodde också att Yeti kanske håller upp tassen för att det KAN göra ont och inte nödvändigtvis för att det faktiskt GÖR ont. Ingen mer medicin fick vi utskrivet heller utan nu är det ren rehab som gäller. Arne är positiv till att Yeti kommer att bli helt återställd och efter dagens besök känner jag mig också det 🙂