Sorgebarnet Yeti

Fortfarande håller Yeti upp tassen i trav och i galopp. Inte alltid men några gånger varje promenad och det är ju för mycket. Jag vet inte vad jag ska göra faktiskt. Jag har ringt Djurdoktorn och väntar på att veterinären ska ringa upp. Veterinären som behandlat Yeti tidigare är tyvärr sjukskriven men det går ju att maila journalen så det borde inte vara något problem.. På röntgenbilden som tog samtidigt som HD-röntgen syntes åtminstone ingenting.

Yeti äter inga mediciner förutom glukosamin sen i somras och han går långa promenader. Han stretchas varje dag i tassen och han balanserar på en balanskudde för att stärka tårna. Nu går han även lös eftersom har drar och rycker i kopplet och är allmänt så jobbig som en unghund med massor av energi blir när han aldrig får utlopp för det. Att Yeti jämt går i koppel är så otroligt destruktivt för vår relation! Jag blir tokig på att alltid tjata om att han inte ska dra i kopplet och jag orkar inte med honom när han plötsligt får för sig att hoppa över ett dike och min arm nästan går ur led och han landar i diket. Vi sliter på varandra så att det inte är roligt. Därför släpper jag honom nu istället och resulterar i en mer avslappnad matte och en gladare hund.

Jag har ju alltid haft mina hundar lösa och det har alltid gått bra. De går inte fram till andra hundar, jagar inte och kommer på inkallning. Det är tydligt att Yeti inte har samma naturliga lydnad som lös. Han är galen i att jaga sorkar och gräver i diket så att han blir svart. Han funderar ofta på att dra över åkrar till rådjur eller kor. Han kommer inte på första inkallningen och häromdagen sprang han fram till en hund. Det var rätt pinsamt men jag var chanslös eftersom jag mötte en hundägare i kompakt mörker utan pannlampa och jag såg överhuvudtaget ingenting. Troll och Yeti försvann i mörkret och jag ropade. Troll kom men inte Yeti.. Efter en stund kom en man(?) och en hund förbi med Yeti glatt studsande.. Som tur var verkade mannen och hunden inte alltför berörda av Yeti.. Denna olydnad är en klar bieffekt av koppelvilan!!

Nåväl, för att sammanfatta läget så har jag en vild och busig unghund som är jobbig i koppel och som jag inte kan träna eftersom tassen inte är ok. Och det gör mig lätt tokig. Även om vi tränar lite övningar och tricks varje dag så räcker det inte på långa vägar för att stilla hans energi. Hur länge ska vi behöva vänta innan han blir bra?

IMG_4304.JPG
Hundarna är lösa och lyckliga i skogen

Annonser

Publicerat på 31 oktober 2014, i Yeti. Bokmärk permalänken. 15 kommentarer.

  1. Ninnie Lindvall

    När jag är tvungen att gå koppelpromenader sätter jag på sele och Baggenbälte över höften. (http://www.baggen.se/sv/hund/softbelt/baggensoftbelt/softbeltreflex.html). Jag försöker hålla på regeln att hundarna inte ska dra när kopplet sitter i halsbandet. När jag kopplar om till sele och sätter kopplet i bältet så är det nästan skönt att när hunden drar lite. Jag tycker att det funkar kalas och jag är inte irriterad på koppelpromenader längre. Det finns förstås billigare bälten än baggen, är förmodligen inte svårt att göra själv heller, det gäller bara att hitta en tillräckligt kraftig resår.

    Gilla

    • Jag har både bälte och expanderlina men eftersom jag fortfarande har foglossning så har jag inte velat använda det. Framför allt när jag var gravid men även nu så är jag instabil i bäckenet. Iofs vet jag inte om det är bättre att bli ryckt i armarna…

      Gilla

      • Ninnie Lindvall

        Då skulle jag använda nosgrimma

        Gilla

      • Ninnie Lindvall

        Visst är jag hemsk!

        Gilla

        • Haha! Nä 🙂 jag gör det då och då men då ligger han på backen med nosen i gräset. Så det är inte optimalt men förmodligen skulle han nog vänja sig. Borde använda den oftare så släpper det nog.

          Gilla

          • Ninnie Lindvall

            Jag brukar sätta på den och låta den sitta kvar tills hunden vant sig. Använder gentle leader, den sitter så bra att hunden kan äta, dricka och leka med den på. Brukar inte ta många dagar.

            Gilla

            • Jag har en halti. Undrar hur stor skillnad det är? Ska sätta på den iaf 🙂 tack för pepp!

              Gilla

              • Ninnie Lindvall

                Jag har halti också, de sitter lite längre fram på nosen så nosdelen måste sitta lösare. Det kan ju tilläggas att våra bekymmer blir olika på grund av matchvikt. Jo väger 17 kg, Nim väger 14. Gissar att dina grabbar väger mer. Det gör ju rätt stor skillnad multiplicerat med farten. Hoppas att dina foglossningar ger med sig snabbt! Tror att det löser en del

                Gilla

                • Yeti väger 21 så han är inte jättestor, men jämför med 14 så skiljer det ju ändå en hel del. Om alla tre grabbarna drar samtidigt åt nån härlig fläck så är den 21+22+27= 70 glada kilon att stå emot. Det är mycket det.. 😛

                  Gilla

          • the crazy pack

            Jag skulle undvika bälte om fogarna strular. Aldrig haft så ont i fogarna som efter promenad m bältet!
            Du tror inte att det är en ”ovana” han satt sig till att lyfta på tassen? Han var ju ung när han skadade sig. Har hört att de lättare ”fastnar” i haltbeteende då.

            Gilla

  2. Vad trist att det inte ger med sig! 😦

    Gilla

    • Ja det är så himla tråkigt! Han är ju så galet understimulerad 😦 Vill ju göra roliga saker med honom, inte bara tjata om att inte dra i kopplet..

      Gilla

%d bloggare gillar detta: