Monthly Archives: november 2014

Bära barn del 1 – sjalar och selar

Jag tänkte kort beskriva bärande av barn av den enkla anledningen att jag i min vildaste fantasi inte kunnat ana att barnvagnarna skulle stå och damma medan jag bär runt på bebis i en vävd sjal. Visst är det fascinerande hur olika saker kan bli från tanke till praktiskt genomförande? Vi utvecklas hela tiden, hittar nya vägar och lär oss nya saker – det ger mig hopp! Nåväl, åter till bärandet.

1. Varför bära? De flesta (men inte alla såklart) barn har ett stort (enormt) behov av närhet när de är små. De har legat i mammas mage i 9 månader, ständigt omgivna av värme och ljud som sin mammas hjärtslag. Trångt är det också. Att komma ut i en kall, stor och tyst värld är skrämmande och den tryggaste platsen är nära hjärtat hos sina föräldrar. Att bära barnet i armarna blir snabbt tungt, men i en sjal får en händerna fria och barnet ligger trångt och varmt, nära nära.

2. Trikåsjal är det som rekommenderas att en börjar med. Det fungerar även på en väldigt liten bebis vilket det inte alltid gör med selar. Trots att jag hade spädbarnsinlägg i min sele så kändes den stor när Arvid vägde runt 3 kg.. Trikåsjalen kostar runt några hundralappar och knyts på ett sätt som är lätt att lära sig. En bär alltid på magen i en trikåsjal. Den är mjuk och go men blir svajig och kan kännas tung att bära i när bebisen blir lite större.

IMG_4052.JPG
Vår första trikåsjal, en Aldoria Bambu. Den är sval och passar små sommarbebisar!

3. När trikåsjalen börjar kännas tung och svajig börjar det bli dags att byta till en vävd sjal! Vävda sjalar finns i otroligt många färger, mönster och material. De finns även i olika längder mellan 1-8 där 2-7 är vanligast. En 2a är 2,7 m och en 7a är 5,2 m och det skiljer 0,5 m mellan varje storlek. För en nybörjare är det lättast med storlek 5, 6 eller 7. Vävda sjalar kan kosta från några hundralappar till flera tusen för de mer exklusiva. För ett mindre barn funkar det fint med en sjal i bomull medan det för större och tyngre barn passar bättre med olika blandningar mellan bomull och till exempel hampa eller lin.

IMG_4154.JPG
Min första vävda sjal, en Elleville Jade, stl 5, 100 % bomull

Nu på vintern kan det passa bra med en sjal i ylle medan på sommaren kanske det funkar bättre med en bambublandning.

IMG_4417-1.JPG
Min andra vävda sjal och den vi använder allra mest just nu, en Elleville stl 7 med 40 % ull knuten i en fwcc, front wrap cross carry

I en vävd sjal kan en ha bebis på magen, på ryggen eller på höften. Det finns massor av olika knytningar, en av de enklare att börja med är fwcc som jag har på bilden ovan. Det finns massor av filmer på youtube som visar hur en ska knyta. I en vävd sjal kan en även bära större barn eftersom sjalen sprider ut vikten över rygg och axlar.

4. Det finns även ringsjalar som en hänger över ena axeln. De är vävda och passar bättre vid kortare stunder av bärande eftersom vikten inte blir jämnt fördelad. Men den går fort att ta på sig och eftersom det är mindre tyg passar den bra att ta på sig till exempel om vid en ska shoppa lite snabbt.

5. Selar finns det en hel uppsjö av. Först och främst så ska en satsa på en ergonomisk sele. Det finns massor av ergonomiska delar som Pognae, Beco, Boba, Tula, Ergobaby m fl. Vad som INTE är en ergonomisk sele är Babybjörn, köp inte en sådan! De ergonomiska selarna är bättre för både bärare och framför allt för barnet, de ger stöd från knäveck till knäveck och hjälper till så att ryggen blir C-formad. Barnet ska sitta i grodposition med knäna högre än rumpan och rund rygg. En kan bära på ryggen, magen eller höften men alltid med barnets framsida mot din kropp. Det finns någon sele (Ergobaby 360) som funkar för bärande framåt men barnets position blir inte lika bra. Vilken sele som är bäst av de ergonomiska selarna är en smaksak. Själv gillar jag min Pognae men får lite ont i skuldrorna om jag bär länge medan Ergobaby inte alls föll mig i smaken. Om en har större barn är det många som gillar Tula Toddler som är bredare i sätet. Till mindre barn finns spädbarnsinlägg till selarna men de kan se väldigt olika ut.

IMG_4262.JPG
Arvid och jag med selen från Pognae

6. Mei tai m fl. Det finns en uppsjö av olika hybrider mellan sjal och sele som kan se lite olika ut. De är ofta gjorda i fina tyger och är riktigt vackra! Jag kan inte så mycket om just dessa men de består av axelband och ryggdel för barnet som en sele men har inte midjeband utan istället knyter en runt midjan.

Hoppas att du blivit inspirerad av prova! Att bära har ju förutom att det är supermysigt även fördelarna att en får händerna fria att hålla hundkoppel i och en kan gå i terräng istället för bara på vägar. Perfekt! Två tips om du vill veta mer är grupperna Bärsjalar och Bärsjalar och bärselar säljes/köpes på Facebook!

Annonser

Älskade Trollgubben fyller 11 år!

Tänk att det var 11 år sedan Troll föddes som en liten liten skrutt! Tänk så liten och ulligt gullig han var denna hund som hoppade rakt in i hjärtat på mig! Finaste härligaste goaste Troll, som hängt med mig genom 11 flyttar, 4 förhållanden, hus och nu barn. Alltid har han varit vid min sida! Han har gjort mycket också Troll! Tävlat en massa i lydnad ända till eliten, tävlat klass 3 i agility, IK1 i vallning, är uppflyttad till lägre i brukset och dessutom tävlat barmarks-SM. Inte illa pinkat! Idag firar Troll med att valla lite får och få extra gos.

Troll på snö Troll på golv

DSC_5757 SG103485

Älskade gullgubbe, jag hoppas du hänger med länge till ❤ ❤

Throwback Thursday

Jag har inte pysslat med Throwback Thursday, mycket för att jag oftast missar det. Plötsligt är det fredag liksom 🙂 Men idag går vi tillbaka långt i tiden! För nästan exakt 8 år sedan, den 28/11 2006, jag, Troll och My bodde i studentlägenhet i Ryd och en ilsken katt hade tagit över grannskapet…

Detta hände oss igår, en helt vanlig måndag..:

Vi är på väg hem från kvällspomenaden,  My är kopplad eftersom hon som vanligt gått och letat efter lämplig skit att äta, och Troll är lös. Vi är nästan hemma och viker in på vår gata, Troll lite före som vanligt, men det är sent och inte många ute så det är lugnt. När jag kommer runt hörnet står Troll och nosar på något, när jag kom närmare ser jag en katt. En arg katt. Den hoppar med bredsidan mot Troll och fräser med svansen som en tjock borste och Troll springer undan mot mig!

My blir lite tokig och skäller och ska fram till katten, men istället kommer katten närmare oss! Vilt fräsande gör den sig redo att anfalla lilla My, jag böjer mig ner för att lyfta upp My och köra bort katten, men My skuttar för mycket och katten fullständigt ignorerar mig så jag får istället hala upp My i halsbandet! Det är i sista sekunden, katten stirrar ilsket på mig och My och viftar med den uppburrade svansen. Den vänder sig om och ser Troll igen och sätter full fart mot honom! Troll flyr in mellan husen och håller på att krocka med en kille som kommer gående där. Jag börjar springa mot dörren och ropar samtidigt på Troll som kommer efter mig med katten i hasorna.

”Katten är helt galen” skriker jag till den stackars killen. ”I don’t speak Swedish” svarar han, varpå jag skriker ”The cat is fucking mad! It’s attacking us! It’s totally crazy!!” medan jag springer mot porten.

När jag kommer fram till porten sliter jag i handtaget, men GAH!!! Den är låst! Nu känner jag mig som en kass skådespelare i en skräckfilmsparodi och tiden saktar ner till slow motion medan jag sliter upp nyckeln ur fickan och försöker få in den i låset. Jag nästan hör de klasiska ljudeffekterna eka pulsvis medan jag sneglar bakåt och där, mellan cyklarna kommer katten smygande, närmre och närmre! Den fräser fortfarande och vrålar ilsket MEEEEEOOOOOWWWW!!! Nu är den nästan vid trappan!! Troll ser nervöst sig om, han vet inte om han måste fly över katten, vi är inträngda i ett hörn och nyckeln strular!

Så helt plötsligt får jag in nyckeln, kastar upp dörren och rusar in, ropar på Troll som flyger in genom dörren och sen slänger jag igen dörren så fort jag kan! Räddad!!! Pulsen slår 200 slag i minuten och jag backar in i trapphuset medan jag ser katten stå på trappan fortfarande med svansen piskande och raggen rest… Vi hann undan den här gången.. Men hela natten hör jag kattens klagande tjut eka mellan husen..MEEEEEEOOOOOOOOWWWWWW!!!!!!!

En riktig skitdag

Igår lunchade jag med P på Pizza hut medan hundarna väntade i bilen. Sen tog vi en långis i Rydskogen. Jag tycker Monster har tappat muskler här ute på slätten och skogen är mer utmanande och bättre för hundkropparna. Det började jättebra med glada hundar men så plötsligt såg Troll ut såhär:

IMG_4391.JPG
Skitnöjd! 💩💩<

Det är det allra värsta med Rydskogen, en massa bajsnödiga joggare som inte kan hålla sig. Måste en verkligen bajsa i skogen när en joggar? Stryk skulle de ha! Eller en kram av Troll när han ser ut som på bilden! Eller skulle de kanske få tvingas att bada honom? Vad vore värst liksom? 😁

Hur får en hem en sån här äcklig hund i bilen? Anna, som har Trolls syster Flugan, berättade om när hon strippade för att klä på en bajsig Fluga en tröja fastknuten med bh-n runt magen 😂😂😂 Jag slapp tack och lov att strippa! Istället hittade jag en plastpåse i bilen, rev hål i bottnen och trädde över huvudet på den äckliga hunden.

IMG_4392.JPG
En deppig bajsig hund

När vi kom hem var Troll nersjunken i förödmjukelsens mörkaste avgrund.

IMG_4393.JPG
En mycket deprimerad bajsig hund

Inte nog med att plastpåsen var hemsk, den gled dessutom ner över Trolls ögon så att han gick rakt in i en stolpe! Stackars stackars Troll! Sen fick han ju på köpet bada.. Usch.. En skakande hund i duschen medförde ett omedelbart behov av en dusch även för matten. När jag kände mig hyfsat fräsch igen hade Arvid bajsat ner alla sina kläder. Men det var väl passande som avrundning om inte annat 😜😜

Sol i november

I lördags skulle jag ha varit på Östgötamästerskapen men jag hostade hela natten och vaknade med blixtrande huvudvärk så jag och Arvid stannade hemma medan Monster åkte med till ÖM och tävlade. Istället åkte vi ut till Tinnerö och tog en promenad med finaste Ida och Karin! Hundarna njöt av naturen och vi njöt av solen! Knappt vi trodde våra ögon men solen var faktiskt framme under hela promenaden! Så otroligt härligt 😀

IMG_4382.JPG

Det är ju tur att jag har en liten solstråle här hemma när vädret är så otroligt grått och trist annars! Arvid lyser upp varje dag, han är så otroligt gosig ❤️ Jag bär Arvid fortfarande, tycker det är så mysigt och dessutom betydligt enklare än att forsla runt en vagn i terräng. Han kikar på världen omkring, tittar ut över slätten eller upp på träden. Jag berättar om träden eller sjunger sånger och Arvid pratar gör fullt, när han inte sover förstås.

Pascal är bäst att få vår knodd att skratta, högt och härligt! Jag blir alldeles lycklig av att höra det ❤️

En liten vallfilm på Yeti

Det är verkligen nyttigt att filma dig själv! När jag ser den här inser jag ett par saker, ligg ska vara Ligg och inte Ligg LIGG och en får inte tjuva på flankkommandona 😛 Jag överdriver antalet liggkommandon för att jag helt enkelt inte litar på honom helt, en tumme i ögat så att säga. Och, fasen vad svårt det är att valla, ha ett barn på magen OCH dessutom filma vettigt 😛 Får be nån att filma nästa gång. Men, det är ett litet Yeti-smakprov iaf!

Kurs för Karin M

Alltså detta att gå kurs en gång per månad för Karin under denna höst har gjort underverk för Monsters och min träning! Han går så fint så fint nu!

Igår var vi alltså på kurs på fina Säby gård och detta var sista tillfället ute. Nästa två tillfällen är inomhus i ridhus och jag anmälde både Monster och Yeti av bara farten.

Men tillbaka till gårdagen, vi gick en bana först, typ en VP-bana fast med delning också. I somras sket sig ju våra hämt så att vi öht inte kunde genomföra ett hämt eftersom Mon inte gick ut alls eller stannade alldeles för kort. Att han igår gjorde en riktigt fin utgång, tog mitt ligg, gjorde en bra framdrivning och gick riktigt bra runt banan kändes ju fantastiskt! Det var inte perfekt och delningen först efter flera försök men det kändes ändå super! Så underbart att vi kommit så långt! 😀 😀

Vi gick även in på nästa steg, korta hö/vä och det kommer ju gå vägen det också 🙂 Mon har lätt för att låsa sig, men släpper så otroligt mycket bättre i flanken än tidigare att detta kommer att lösa sig med lite träning.

Nu är vallningen riktigt rolig!!

Ovanpå detta så går Yeti så fint så fint nu! Ikväll gick vi ut i mörkret för att ge fåren hö, Yeti och jag. Han fick driva bort dem och sen tog vi med dem till stallet igen och han driver så fint och lugnt så jag blir alldeles tårögd. Han är ju fantastisk att jobba med den hunden! ❤

Gamla kontoret har blivit ett nytt syrum

Äntligen är mitt syrum färdigt! Det projektet har hållit på ett tag eftersom vi var tvungna att fixa nya golvlister och foder till fönstret. Men i helgen fick vi hjälp av pappa och nu är rummet färdigt, sånär som på en taklampa.

Såhär såg rummet ut i prospektet:

Gamla kontoret

Garderoberna till vänster och skrivbordet är fast inredning.

Det vi ser är ett litet rum med målade väggar på strukturtapet och fast inredning i form av ett skrivbord och två garderober. Rätt trist och omöjligt att göra något med. Men när vi konverterade till vattenburet fick vi valet att borra hål för rören genom den fasta inredningen (och behålla den för alltid) eller att riva ut den. Vi rev ut den. Då visade det sig att tapeten under var målad i en annan färg. Jättesnyggt, verkligen. Dessutom fanns det inte några golvlister runt väggen och fönstret hade inga lister på den vänstra sidan.

IMG_4172

Hörnet bakom garderoberna. Framför de inbyggda hyllorna satt luckor, men de fick åka till tippen.

Och bakom skrivbordet.

Och bakom skrivbordet.

Vi var helt enkelt tvungna att göra något. Men vad? Då jag hade börjat sy en massa saker till Arvid och hade tyg liggande i hela huset kröp idén fram – jag ville ha ett syrum!

Jag målade taket och väggarna vita, och satte renoveringstapet på en vägg, den som inte syns på bilderna ovan. Sen tapetserade jag väggen och sågade till och satte dit lister längs med golvet och pappa satte som sagt dit fönsterfoder. En sväng till Ikea blev det också för att köpa ett vitrinskåp till tygerna samt lådor till tråd och andra småsaker.

Ett tu tre så här blev det såhär!

IMG_4369

Hyllorna målades och fick vara öppna. Ett nytt skåp med mycket förvaring fick flytta hit.

IMG_4371

Mitt lilla skrivbord i shabby chic-stil med mammas gamla symaskin på. Ett taklampa ska köpas och tillsammans med fönstret blir det mycket ljus!

IMG_4373

En fondvägg med blåblommig tapet!

Idag står här en divan som går att sova på men planen är att flytta in en riktig säng så småningom så att rummet även kan användas som gästrum!

Känslan idag

Gårdagens inlägg skrev jag medan Arvid åt mellanmål på parkeringen utanför Norsholms djurklinik – optimalt utnyttjande av tiden och dessutom bra att få tankarna på pränt så fort som möjligt. Idag skuttade Yeti fler gånger på promenaden och jag kände mig kanske aningen nedslagen igen. Men jag ska försöka hålla peppen uppe eftersom det finns flera positiva bitar!
1. Inget syns på röntgen. Varken i tassen, knät, höft eller ländrygg. I juni syntes däremot en svullnad runt tårna på röntgenbilden.
2. Igår gick det inte att provocera fram en reaktion vid böjning eller tryck runt leden och det har det gjort tidigare.
3. Igår markerade han inte alls! Arne har tidigare sett en liten markering.
4. Inga ligament verkar vara inblandade och inflammationen finns inte kvar.
5. Marie är övertygad om att Yeti kommer hålla för agility och att denna tå inte kommer att ställa till det i framtiden 😃😃

Så jag tänker att han kommer att minska hoppsastegen vartefter och försöker tänka positivt 😊

Idag har vi vallat och Yeti gick riktigt bra! Superbra faktiskt, han växer och växer i vallningen! Åh jag längtar så otroligt mycket tills att jag får träna ordentligt med honom och tänk bara den dagen vi kan börja med agility också! Det ska bli otroligt roligt 😃😃

IMG_4355.JPG
Yeti och hans älsklingsbebis ❤️❤️

Yeti har hälsat på hos Marie

Den första känslan är klart positiv! Marie hittade inget som ömmar i tår eller tass, den förhårdnad (fibros) som Arne beskrev i journalen när vi var där sist är så liten att hon inte alls känt den om hon inte vetat om den. Yeti belastar lika på benen, klorna är jämnt slitna, han markerar inte. Han står jämnt på sina tassar och spretar inte med någon tå. Han är jämnt musklad och är fräsch hela han! Så himla skönt!!

MEN vad är det då som gör att han lyfter på benet? Jo Marie tror att det beror på en överrörlighet i tassen så att han känner av ett obehag när han sprätter iväg. Jag har ju stretchat ihärdig och det har varit rätt, men nu blir det för mycket. Nu ska jag bara stretcha efter ansträngning. Yeti är lite kort i baksida lår också och behöver stretchas där med.

Marie beskriver Yeti som en slank och lätt bc. Han är inte färdig i kroppen, lite kohasig och ranglig. Han är inte dåligt musklad men behöver mer muskler runt rumpa och lår för att bära upp sig. Med tanke på att han varit kopplad i nästan 6 månader är det nästan konstigt att han ändå har så mycket muskler som han ändå har.

PLANEN framåt är att öka belastningen. Vi ska fortsätta med balansbollen varje dag. Sätta på manchetter runt bakbenen, tomma först i två veckor och sen med 1 g per kg och utöka från 10 min till 30 min. Yeti ska fortsätta vara lös men får ju inte leka med andra hundar. Vallningen, tja han får ju inte rusa, annars är det ju ok. Jag får helt enkelt lägga upp det så att han aldrig rusar (min egna tanke).

FRAMTIDEN ser ljus ut tycker Marie! Jag bör verkligen inte slå agilityn ur hågen och detta ska verkligen fixa sig! Gör det inte det så är det något annat, då kanske vi får gå vidare med ex magnetröntgen. Men förhoppningsvis ordnar det sig av sig självt med lite mer tid 😀

IMG_4364.JPG
Monster vill också träna och har därför satt sig på en pall ❤️