Månadsarkiv: mars 2015
Kastrationsångest
Ja jisses vad jag har haft ångest angående Yeti och hans kulor. Dels har vi problem vid hundmöten med att Yeti inte är kontaktbar då och dels spänner han väldigt mycket även med hanhundar som vi känner. Yeti har aldrig varit i slagsmål men han har ju heller inte fått chansen.. Sen har han kissat inomhus hos vänner och även här hemma när vi hade vänner på besök. Att han satte på en säck med fårull är ju också en anledning.. Knäppa hund! Som tur var kom inget kladd på själva ullen!
Men, den allra största anledningen är hundmöten. Det är inte särskilt roligt alls att ha en hund som stressar upp sig på upp till 50 meters avstånd från en annan hund, som slänger sig hit och dit och som är omöjlig att få kontakt med. Det är ännu svårare att jobba med eftersom jag alltid har en bebis och två hundar till med mig. När vi bodde i stan och mötte många hundar var det klart bättre men fortfarande jobbigt så jag tror verkligen inte att jag kan träna bort det här på något sätt som är praktiskt genomförbart för mig.
Men sen har vi nackdelarna med kastrering.. Att hanhundar kan börja flirta med honom.. Att det är en kirurgiskt ingrepp som har risker. Att det kanske inte hjälper överhuvudtaget. Att det kanske ändå skulle ha växt bort med mognad och ålder (fast jag tror ju inte det, det har ju bara blivit värre..) Och sen den största ångesten, vad ger mig rätten att modifiera honom och hans kropp med kirurgi för att jag inte är nöjd med hans beteende? Egentligen tycker jag ju att jag inte har den rätten.
Efter väldigt mycket funderande så landade jag ändå i att jag måste höra någonting. Detta påverkar ju vår relation negativt och jag tror att det kan bli ett problem vid träning och tävling. Så idag blev det av. Och just nu har jag ännu mer ångest. Vad har jag gjort? Opererat en kompis som litar på mig?? Men den känslan kommer ju att dämpas i rakt med att Yeti mår bättre igen och jag hoppas att jag kommer att känna mig nöjd med mitt beslut i framtiden.
Yeti charmade in sig på djursjukhuset, här är han med veterinär Anders! Fotot ligger ute på Djursjukhuset Jägarvallens facebooksida!
Älskade Monster fyller 6 år
Eftersom jag klantade mig och lade ut detta en månad för tidigt så kommer det här igen 🙂
Underbara hund, i snart sex år har du förgyllt mitt liv! Finaste mysigaste du som hoppade rakt in i hjärtat på mig när du var 5 veckor gammal och där finns du än!
Tack Åsa för den underbara hund och stort grattis till Kelli, Zack, Jem och Dira!
Agility i Valla!
Igår var det dags för Rosettjakten och den första tävlingen sen i september. Den här gången har vi ju faktiskt tränat lite även om vi är långt ifrån högform.
I första hopploppet var det en massa strykningar och det gick alldeles för fort tills det var min tur. Jag hade ju tagit det rätt lugnt, trodde det var många hundar kvar. Istället kom jag in i ridhuset när hunden före mig gick in. Av med jeansen och jackan, av med Monsters täcke och in på banan. Vi hann inte landa alls och Monster var sjövild, tjuvstartade och drog in i en tunnel efter hinder nr 2 och vi var diskade.. Slutet av loppet kändes bra iaf!
Till nästa hopplopp var vi ute i mycket god tid. Uppladdningen blev optimal o g det kändes jättebra när vi klev in. Ett missat byte och övergång till plan B gjorde att Mon rev ett hinder och fick en vägran i slalom. Sen drog vi på oss en rivning till. Men känslan var jättefin! Vi var ett team!
Sista loppet blev ett sånt där kaoslopp. Jag klantade mig och missade ett byte vid fjärde hindret och sen hade vi lika gärna kunnat gå av.
Som enskilt hinder behöver vi verkligen träna på slalom! Utöver det är det ju handling handling handling.. Men det var kul att vara på banan igen!
Jag kände mig rätt dum som inte stannade och hjälpte till när jag tävlat klart. Men med en hungrig bebis hemma och fulla tuttar var det inte ett alternativ. Någonstans går gränsen för vart jag vill sitta och pumpa 😉
Bloggopepp och agilitypepp
Bloggen, tja det händer inte jättemycket.. Eller framför allt är inte den riktiga inspirationen där. Egentligen ploppar det upp ämnen som jag skulle vilja blogga om men det stannar vid tanken..
I helgen och idag har jag tränat agility, tro’t eller ej! Monster har insett att det finns kontaktfält igen men vi behöver träna handling. Vi missförstår varandra så Monster svänger åt fel håll ibland och så kan vi ju inte hålla på..
Yeti är den stora stjärnan! Nu hoppar han 50 cm och hoppar faktiskt mycket oftare än springer under. Så duktig! Dessutom tror jag att han idag kopplade ihop bakbensmotoriken med balansen! Han skuttade nämligen upp med baktassarna upp på kontaktfältet medan jag jublade av förtjusning 😀
Vet inte riktigt vad vi ska göra med kontaktfälten men det kan aldrig vara fel att börja lite med en 2+2-position tänker jag!
Yeti och Tigi vid Rosenkällssjön!
Tankat energi i Tinnerö
Vilken fantastisk dag det var idag! Jag är föräldraledig idag och hade tänkt träna agility med hundarna och åka på öppna förskolan med Arvid. Istället lockade solen och vi åkte till Tinnerö! Mer än två timmar i solen blev det, åh vad jag älskar våren!
Arvid sov mest på min rygg men i början var han vaken 🙂
Monster njöt av värmen med tassarna doppade i diket.
Yeti passade precis som Troll på att bada.
När vi kom hem busade vi i soffan medan hundarna sov. En så gosig unge jag har alltså! Helt underbar ❤
Fåren är sålda!
Alldeles nyss petade vi in våra får i en hästtransport och vinkade hejdå! De får ett jättebra hem hos en familj där dottern och hennes unghund ska valla dem. De vill ha snälla nybörjarfår och våra är perfekta till det så jag tror det blir kanon!
Mot nya äventyr!
Vad ska vi göra med vallningen kanske ni undrar? Jo vi vill ha springigare får och därför ska 12 ryatackor flytta hit snart! Det kommer nog bli en utmaning tror jag och det behöver vi 🙂 De ska gå här men även hos pappa. När de är hos pappa ska de mest bara vila och på det viset hoppas jag att vi att de ska hålla sig pigga och livliga!