Månadsarkiv: maj 2015
Vackert i Björkeberg
På dagen:
På kvällen:
Men vart är värmen? Jag har vinterjacka och mössa och imorgon är det sista maj!
Grabbarna fryser iaf inte, trots att Yeti tappat all päls 🙂
Monster på återbesök
Jag tycker att Monster har svarat riktigt bra på behandlingen, både att han är hältfri och en mycket gladare hund. Skillnaden på Monsters uppsyn när vi kom in till veterinären idag jämfört med för två veckor sedan var enorm. Då – en moloken och ledsen hund, nu – en frimodig hund med svansen på svaj. Veterinären höll med så nu blir det halvering av metacam och remiss till rehab.
Troll är det värre med. Han är piggare och gladare men han tar inte ut steget och belastar helst inte alls på höger bak när han står stilla. Han ser inte jättehalt ut i rörelserna men att han inte belastar är en klar försämring sedan innan han gjorde sig illa. Nu har han fått elbehandling tre gånger, han har fått carthrophen i februari och står på nsaid och det är inte så mycket mer vi kan göra. Vi får se hur länge det går helt enkelt. Nu är han glad och pigg och verkar må bra iaf och det är ju huvudsaken!
Yeti är sjövild. Jag har inga restriktioner med honom innan veterinärbesöket i nästa vecka men min motivation är i botten. Kul att träna med hund som inte är fräsch liksom.. Samtidigt dumt att vila bort symptomen innan veterinären får titta… Svårt!
Slut på vabben!
Idag blir det första arbetsdagen för mig efter denna långa period av vab. Jag har varit sjukt effektiv denna sista vecka! Ett av rummen har fått renoveringstapet i förberedelse för en riktig tapet, det gamla ensilaget som fåren ratat har jag skyfflat till en gödselstack och så har jag fixat staket i mängder. Fåren bröt sig ju ut här i våras och jag vill se till att staketet står i ur och skur! Så jag har dragit bort alla märlor, slagit ner stolpar tätare och sen är planen att dra nätet spänt med trädgårdstraktorn eller bilen. Sen jäklar!
Trädgårdstraktorn är oumbärlig!!
Fåren har ställt till med en del så stadiga staket är ett måste! De rymde ju som ni vet, men bara 11 hittades.. Det 12e var spårlöst borta! Herrn som hittade fåren ville gärna att de skulle beta där så de fick hänga där en vecka och när Lydia och AC skulle hämta dem, då var de plötsligt 12 igen! En tacka har alltså hängt på egen klöv i 4-5 dagar ute! Ett sådant ofårigt beteende.. Inte räckte det med det heller, när fåren skulle vallas in i transporten ville de inte alls och det vilda fåret galopperade bort i solnedgången och kom inte tillbaka! Jisses vilken knasfia.. Dagen efter var alla 12 på plats igen och kunde vallas in i transporten och köras hem.
De gick lugnt och stilla i vår sommarhage i en vecka, sen skulle de klippas. Klippningen gick bra men sedan hoppade de över staketet två gånger den dagen! Jag var där båda gångerna och satte upp fårnät så det blev dubbel höjd på det där vi misstänker att de hoppat. Nu har damerna hållit sig på plats trots vallning och infållning så det var nog klippta de inte ville bli. Tur att de bara klipps två gånger per år 😉
Varför ha en frisk hund när en kan ha tre halta?
Jag har varit hos Marie idag med både Troll och Yeti. Troll fick sista elbehandlingen och han mår lite bättre. Gladare, inte ont, men belastar inte fullt ut.
Yeti bokade jag in eftersom jag har en känsla av att han inte är helt fräsch. Han drar upp bakbenet i hoppsasteg ibland och han gör det i högre grad efter belastning. Marie hittade inget specifikt men han är 1,5 cm smalare runt höger lår och när vi tog in honom i vattentrasken så tog han betydligt kortare steg med höger bakben än med det vänstra. När Marie sänkte vattennivån visade han hälta. Jag har även sett hälta när Yeti vallar. Då, i långsam och fokuserad skritt kommer det fram. Så vad är felet? Det är oklart men någonting är det som stör.. Nu är hältutredning inbokad hos Sven på Djurdoktorn.
Jag orkar faktiskt inte fler bakslag med hundarna nu. Det är så jävla jobbigt att alltid gå och oroa sig, ständigt kolla efter avvikande rörelser. Dessutom kan ni ju tänka er hur det ser ut ekonomiskt. Det är ju dyrt med EN hund som ska till veterinären och rehab, testa tre på samma gång.. Vi är ju dessutom väldigt panka nu när jag har vabbat och P varit sjukskriven i snart fem veckor.
Jag känner mig ledsen, bitter och så himla trött. Det är inte roligt att ha hundar som är skadade hela tiden. Det är så jävla pissigt tråkigt så ni kan inte tänka er.. 😦
Leva med vattenburen ytjordvärme
Hundarna (utom Yeti) är halta och motivationen att träna stackars Yeti är inte på topp. Istället tapetserar jag och lika bra är det i regnet. Dessutom kan det ju passa bra att utvärdera vårt nya värmesystem nu när det börjar bli varmt igen.
Det går inte att säga rakt av hur mycket billigare det blir varje månad eftersom vi inte tidigare haft i närheten av den värme vi har haft i vinter. Förra och förrförra vintern var vi för snåla för att vrida upp elementen och tre rum var avstängda och helt kalla. I de rum vi var i var det runt 17-18 grader som bäst, på morgonen var det betydligt kallare i köket. Vi hade alltid yllesockor, tofflor, långkalsonger och fleecetröja på oss. Ja, det var kanske lite snålt, men den enda månaden vi vred upp värmen fick vi vi en elräkning på 5000 kr… Huset är ju liksom rätt stort.. Vi eldade ju också såklart så det blev hyfsat varmt i vissa rum, men överlag var det rätt kyligt.
Så vi bestämde oss hastigt och lustigt att vi skulle lägga strax över 200 000 kr efter ROT på att konvertera hela huset till vattenburet och gräva för ytjordvärme. Ett beslut som såhär i efterhand var helt rätt! Visst, lite mer lån blev det men faktum är att trots att vi idag har 20 grader varmt på nedre plan och runt 24 (!!) där uppe så är våra elräkningar betydligt lägre än förut! Om en då lägger in att vi har det betydligt varmare nu så blir skillnaden väldigt stor!
Vi sparar dessutom in kostnaden för veden som vi nu inte behöver. Eller, visst eldar vi, men nu är det för att det är mysigt och i vinter har vi gjort av med kanske 2 kubik, max.
Totalt sett är vi väldigt nöjda! Mycket väl investerade pengar och huset är väldigt mycket mysigare nu! 😀
Helvetes förbannade jävla skit
Monster har artros i tåled 2,3,4 på båda fram. Svullen och öm vid tå 2 strax under sporren. Metacam och korta promenader i koppel i två veckor, sen återbesök och nedtrappning av medicin. Prognos oklar, omöjligt att säga om vi kommer kunna träna eller tävla någonsin igen, men det vi är anmälda till, guldagilityn, ser ju väldigt mörk ut. Vi kommer ju troligen fortfarande ha karens då..
Jag vet att allt inte kanske är helt kört, men just idag är jag bara ledsen, besviken och trött på allt som har med artros, skador, rehab, koppelvila att göra.. Jag är bara så trött. 😥
Världens finaste Monster ❤
Halt matte – halt hund
Idag åkte vi på inoff på Catharinas agilitycenter. Jag ville dels starta Yeti i blåbärsklassen och dels göra något roligt med Monster. Sen ville jag kolla av hur jag pallar att springa också inför tävlingen på söndag. Till att börja med, jag borde verkligen inte rensa ogräs. Jag rensade en hel del ogräs i rabatter och grusgång igår och det är inte bra. Jag kände av höfterna redan innan jag sprungit nåt alls idag. Jag har ändå känt mig betydligt bättre den senaste veckan så jag ville inte stanna hemma bara för att.. Nu i efterhand så är jag egentligen inte alls förvånad över att jag har ont, men jag tror att en hel del av det kommer från gårdagen. Det jobbiga är att det ibland smäller till i ljumsken och då kan jag inte stå alls på det benet. Jag tar mig knappt någonstans alls utan blir stående. Så blev det nu på eftermiddagen när jag höll i Arvid. Mycket obehagligt. Men, eftersom jag faktiskt kunde träna lite häromdagen så tror jag ändå att det skulle kunna funka med liiiite agility om jag struntar i ogräset.
Nåväl. När jag kom hem var även Monster halt! Hunden som aldrig haltar 😦 Han har ont vänster fram, gissningsvis i en tå. Något måste ha hänt i sista loppet.. Så jäkla trist! Hoppas det går över fort.. 😦
Själva tävlandet gick över förväntan! Yeti var först ut i blåbärsklassen. Han har aldrig kört så många hinder på rad och har aldrig sett så många tunnlar. ”Va, en till?” tycktes han tänka och sprang glatt förbi. Det var roligt och helt kravlöst och kul tyckte vi båda två 🙂
Monster drämde till med en nolla och vann hoppklassen! Vi hade ett par snurrar men det var riktigt roligt! En enkel bana som jag hann med i och Monster var i hand, skoj!! I agilityklassen trodde visst Monster att det var en lysande idé att ta ramen på däcket och sen gå direkt på balansen. Det tyckte inte domaren.. Inte jag heller, så vi startade om och då tror jag att vi nollade.
Kontentan idag är att vi hade himla trevligt om en nu undantar alla krämpor efteråt. Vi satt i en liten grupp ihop och filmade varandra och hejade på och det var avspänt och himla mysigt! Johanna och Malin passade Arvid som var nöjd och glad oavsett och det var himla trivsamt och kul! Jag känner att just nu kanske denna nivå är lite lagom. Jag kan bestämma samma dag om jag vill åka beroende på dagsform hos både mig och Arvid, det räcker att åka halv nio och det tar bara en timma med bil. Mycket enklare att inte dra upp bebis mitt i natten och åka jättelångt. Jag ska helt enkelt låta bli att anmäla fler tävlingar som det slutar med att jag stryker mig ifrån tills fogarna är mer stabila. Eller ja, Kalmar är jag ju anmäld till och dit hoppas jag verkligen att vi tar oss..
Troll har varit hos Marie
Troll har blivit något bättre över helgen. Han fick morfin och det har nog verkat på rätt sätt, dvs han har slappnat av och fått lite större rörlighet i leden. Men han är fortfarande halt och har svårt att ta sig upp. Dessutom är humöret inte på topp och häromdagen bet han Yeti oprovocerat. Situationen är inte hållbar som den är just nu men jag hoppas att det finns chans att vända det. Det var trots allt bara 1 1/2 vecka sen han gick långpromenader och kanske 3 veckor sen han hoppade hinder..
Jag hade en galen tur igår när jag ringde Norsholms Djursjukhus och fick en tid redan idag hos Marie. Det är normalt 3 veckors väntetid men Troll behöver ju hjälp nu! Marie hittade smärta i höften men även i höger knä. Troll fick elbehandling och jag tycker nog att han svarade bra på det för han belastar faktiskt lite mer på tassen nu. Han ska tillbaka för ytterligare ett par behandlingar så jag hoppas att det kan hjälpa.
Nu håller vi tummarna att denna akuta inflammation kan hävas så att Troll kan komma tillbaka till sitt aktiva pensionärsliv!
Troll är lätt skeptisk till fotandet men står iaf på sin tass!
En rabatt!
Nu är min rabatt runt avloppsbrunnarna klar! Eller ja, Pascal vill att vi gör rabatt ända upp till grusgången eftersom han är ett fan av symmetri. Jag tänker att vi nog bygger ut den, men inte precis just nu.
Jag är mycket nöjd med resultatet! Nu växer här blommor, stenpartväxter, lavendel och jordgubbar. Så mycket bättre än nässlor :mrgreen::mrgreen:
Fåren är hittade!
Sent igår kväll fick jag ett samtal från en herre som har fåren gåendes i sin hage bakom huset! Så himla underbart! De hade traskat dit under natten mellan torsdag och fredag och har hängt där sedan dess 🙂 Det komiska är att jag känner denna herre, min mamma och hennes bästa kompis brukade fika hos honom för många år sedan och jag har även sommarjobbat lite där! Han fick mitt nummer genom djungeltelegrafen, em svägerska jobbar på en kakfabrik och där var det någon som visste vart de hör hemma. Det måste ju vara genom Facebook tänker jag! Så stort tack alla ni som har delat, någonstans har det faktiskt gett resultat!!
Att ringa polisen verkar folk inte göra i första hand när de ser bortsprungna djur har jag märkt. Många har sett fåren och denna man visste att de varit i Böttestad i torsdags, men EN enda person har ringt polisen. Det var en kvinna som stod i en bilkö som väntade när fåren passerade över den stora vägen mellan Mantorp och Skänninge. Hon ringde polisen i torsdags kväll men polisen kopplade inte ihop hennes samtal med min anmälan utan jag fick reda på det igår när jag ringde dem och frågade, alldeles för sent för att göra nåt vettigt av den informationen. Sociala medier verkar vara betydligt effektivare i såna här fall!
Denna sträcka har de rört sig, 7-8 km på några timmar. Helt galet! Jag tänker ju att får stannar efter ett tag när de springer, men att stanna först efter 7 km? Jisses..
Life of Monster, Yeti & Jinn 