Igår ringde äntligen veterinären från Djurdoktorn. Det hon hade att säga var enkelt, det syntes inget konstigt på Yetis MR. Ingenting onormalt i skelett, diskar eller nerver. Det enda påtagliga var en muskelartrofi på höger bakben, dvs att han har mindre muskelmassa på den sidan. Det visste jag om sedan tidigare eftersom Marie mätte honom i maj. Vad vi däremot inte har, det är en förklaring på varför Yeti har ont i ländryggen, inte kan röra sig normalt i framför allt trav och varför musklerna minskar i omfång på ena bakbenet. Veterinären föreslog att vi skulle fortsätta med röntgen av hasen, fortsätta felsöka var problemet sitter. Jag känner lite att pengarna rinner iväg men att svaren är lika långt borta som tidigare.

Jag skrev en fråga på SVaKs facebooksida igår och fick svar om diskbråck, spondylos mm. Just de sakerna kan jag avfärda som anledning till Yetis krämpor; de borde verkligen synas på en MR. En del hundar repar sig efter smärta i ländryggen och kommer tillbaka till ett aktivt liv. Andra håller inte..

Den mest intressanta synpunkten var frågan om bäckenet kan vara snett? Det kan tydligen bli snett efter en smäll och Yeti är ju synnerligen oförsiktig och impulsiv. Tyvärr har veterinärer och fysioterapeuter svårt att hitta ett sådant fel utan det är kiropraktorer som är experter där. Vad jag vet finns det ingen hund-kiropraktor i Östergötland men om någon känner till en får ni gärna hojta!!

Vi ska till Djurdoktorn igen på måndag, tills dess kör vi koppelvila och motion för de yngre grabbarna grus i Svartån. Yeti är lite tveksam till att hoppa i, men när han väl simmat ut är det svårt att få in honom igen. Monster älskar att simma och plaskar runt i vild förtjusning 🙂 Igår tror jag Monster simmade i över 15 minuter och Yeti ca 10. Det är varmt i vattnet och perfekt för simträning ute nu!

Simsimsim!!