Fårklipparen har varit här och gett damerna ny frisyr. De tycker det blev lite kort men det ordnar nog till sig innan vintern 🙂 Just nu känns det bara lite kallt för dem, termometern står på 1 grad… Burr! Hoppas de inte fryser..

Jag har vallat rätt mycket den senaste tiden. Monster och jag jobbar vidare på rena flanker och tempo i drivningarna. Det tar sig tycker jag, även om det lätt blir slarviga flanker så fort vi tränar något annat som typ delningar eller fålla. Utmaningen för mig är att hellre tappa fåren än att tolerera en dålig flank. Jag tycker ändå att träningen går framåt, jag har tidigare släppt igenom alldeles för mycket sådant och Rom byggdes ju inte på en dag heter det ju.

Yeti har mognat oerhört sedan i våras. Han är  träningsbar på ett helt annat sätt, mottaglig i huvudet. Han är rå och ofärdig, men det går framåt för varje pass. Yeti springer hellre på en flank än bromsar och tänker till och däri ligger nog den största utmaningen för oss. Förutom det så har Yeti tagit på sig hela ansvaret att hålla fåren vilket innebär att han vill gå upp och stoppa fåren även vid en vanlig drivning när jag går först. Eller vid cirkelträning då han tvärvänder och springer i full fart åt andra hållet på eget bevåg. Inte ok… I ärlighetens namn har jag skött min del av att hålla fåren lite dåligt och det har säkert bidragit till Yetis känsla av att han ska jobba på alla sidor samtidigt. Jag skyller mycket av det pga att jag oftast har Arvid på ryggen. En är inte den perfekta föraren med en barn på ryggen helt enkelt. Jag tycker iaf att det går framåt och på slutet av passet gick han riktigt bra!