En tråd på fejjan inspirerade till ett blogginlägg som inte bara beskriver hälsan hos mina hundar 😉 Tråden handlade om hundfoder, och som vanligt när det kommer till hundfoder så blir diskussionen större än den ursprungliga frågan. Varför kan en fråga sig? Hundfoder engagerar och det finns massor vetskap och sanningar som är mer eller mindre väl underbyggda. Alla hundar är individer och alla hundar svarar olika på foder. En del klarar bara färskfoder, andra behöver allergifoder, ytterligare andra fungerar jättebra på ett billigare torrfoder. Många människor har haft hundar som klarade olika typer av foder olika bra och detta tillsammans med människors åsikter och tankar om sin EGEN kost gör att det finns ett nära nog oändligt antal tankar om foder. Utöver detta finns det forskning som tar upp teorier om till exempel samband mellan olika sjukdomar hos hund och maten de äter och om hur hundens ursprung påverkar vad den borde äta.

Jag tänker att det finns flera olika parametrar som avgör vilken sorts mat en ger till sin hund. Det kan vara saker som:

• Pris
• Tillgänglighet
• Allergi, överkänslighet eller sjukdom hos hunden
• Fodrets ursprung
• Typ av foder (färskt, torrt, BARF)
• Trender, ex spannmålsfritt
• Vad som är ”mode”, populära märken

Jag är övertygad om att de flesta väljer mat som en tror är den bästa för sin hund. Vad som fascinerar mig är att väldigt många verkar mena att det är utländska foder som är det bästa? I de fall som hunden behöver en viss typ av foder, kanske ett veterinärfoder så kan jag köpa det, men ifall hunden i princip skulle kunna äta vad som helst? Det här är fascinerande ur flera aspekter. Först och främst undrar jag varför många glatt köper till exempel ett amerikanskt foder men som ALDRIG skulle köpa dansk fläskfilé? Det finns ju flera aspekter varför en INTE borde köpa amerikanskt kött, som deras förebyggande antibiotikaanvändning, att djur föds upp och lever under industriliknande förutsättningar och att GMO används (och då kanske inte pga av om GMO skulle vara skadligt i första hand utan på det sätt utsädesföretagen dominerar marknaden).

I Sverige har vi hårdare djurskyddslagar än i de allra flesta länder och att köpa svenskt gör att vi har större insyn och större kontroll över vad som hänt med djuren i hundfodret än om vi köper foder från andra länder. Detta är något som jag tror att många är medvetna om när det gäller vår egen mat. Det är ”inne” att köpa närproducerad ekologiskt mat till sig själv. Men hur kan det samtidigt vara ”inne” att köpa ett hundfoder som är maxat på kött av djur uppfödda i USA? Hur kan det motiveras?

I diskussioner om foder på nätet kommer alltid förslag på utländska foder och mitt argument om svensk kött faller ofta platt till marken. Jag är övertygad om att om diskussionen rörde sig om mat till människor skulle samma människor föra fram argument för svensk mat. Jag fattar bara inte vad som är den stora skillnaden? Jag landar i flera frågor:

• Är utländska foder mycket bättre än svenska?
• Är de bättre på att marknadsföra sig?
• Är inte djurvälfärd en aspekt när det gäller våra husdjurs mat?
• Är det spannmålsfria foder som lockar?
• Om ett amerikanskt foder är spannmålsfritt och ett svenskt bra foder innehåller viss del spannmål, är det då viktigare att fodret är helt fritt från spannmål än att det inte finns rester av antibiotika i fodret?
• Hur viktigt är det att djuren i innehållsförteckningen haft ett drägligt liv?

Jag är uppriktigt nyfiken 🙂