Rolig agilityträning med en sur eftersmak

I måndags tränade jag agility för första gången sen i maj. Både Yeti och Monster tränade, vi var ett helt gäng och det var riktigt riktigt roligt! Vi körde en hoppkombination med flera olika varianter som alla var rätt enkla och med stora avstånd mellan hindren. Monster gick jättebra och det kändes inte alls som att det var nästan 8 månader sen vi körde ihop. Yeti hoppade på mediumhöjd och var mycket entusiastisk! Han inledde med att missa lite hinder men på slutet av passet sög han på hinder och gick super!

Det största orosmomentet var att Yeti skulle vara halt efteråt men det var han faktiskt inte! Han drog upp benet nån gång men inte mer än vanligt. Tänk om jag hade en bra plan för Yeti yetski? Men veterinären sa ju när jag pratade med honom i augsuti att han inte hade några lösningar förutom koppelvila och det känns faktiskt inte som ett alternativ. Men ett kiropraktorbesök till kanske? Han är ju väldigt mycket bättre än vad han var i somras, det är bara det att jag tycker att han är just ”bättre”, inte ”bra”.

Den sura eftersmaken visades sig när jag kom hem och hundarna vilat ett tag. Då var nämligen Monster jättehalt 😦 Jag blev nästan gråtfärdig, jag har ju tänkt att Monster är frisk, han har tränat hårt i vallningen, busat massor och varit helt fräsch och fin. Och ändå, ett pass agility så har han ont i samma tå som strulade i maj. Jäkla skit. Nu får det helt enkelt bli pension från agilityn för Monsters del. Det är för slitsamt för tårna att var så het och ta i hårt i agilityn. Han får bli enbart vallhund istället. Tack och lov är han inte lika illa däran som i våras, han var bättre redan igår och idag är han hältfri. Men jag satte in NSAID redan första kvällen eftersom jag inte vill att det ska bli något stort av det. Vi har inget att förlora på att han äter inflammationsdämpande och koppelvilar i någon vecka.

image

Idag har det varit riktigt kallt ute, mellan -15 och -20 grader. Yeti får lite köldkramp i tassarna bak och Troll får snö i tassarna ibland. Annars klarar hundarna kylan bra. De är glada, går gärna långpromenad och rullar sig otroligt många gånger i snön. Troll är den som far sämst av kylan. Han är väldigt stel efter vila just nu och har på sig pyjamas inomhus, dvs nättäcke. Vi har väldigt kalla golv när det är såhär kallt ute men hundarna väldjer klok nog att ligga i soffan, i biabäddarna, på mattan eller på golvet i groventrén eller i badrummet där vi har golvvärme. För Trolls del är det ju extra viktigt att han inte blir kall..

image

Advertisements

Posted on 06 januari 2016, in Agility, Monster, Troll, Yeti. Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Ninnie Lindvall

    Kate hade också problem med sin tå. För två år sedan slutade vi med agility och det är två år sedan hon sist var halt. Ändå har hon jobbat hårt med vallningen. Hämt över 400 meter i terräng och så. Hejja på med vallningen, hoppas träffa dig på någon tävling 🙂

  2. Så sjukt surt. 😦 Finns inga ord…

%d bloggare gillar detta: