Jag tror minsann att det är dags för en liten bokrecension! Det var bra länge sedan om jag minns rätt. Numera så läser jag sällan böcker – jag hinner inte, eller så blir jag avbruten. Att lyssna på böcker går bättre, det kan man lätt göra samtidigt som något annat så länge detta andra inte tar upp för mycket hjärnkapacitet.

Jag har nu, som rubriken antyder, lyssnat på tre böcker om Maj. Vem är då Maj? Jo hon är en hemmafru i Örnsköldsvik, född i slutet av första världskriget. Genom de tre böckerna Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris lär vi känna Maj och vi får följa henne och hennes familj från år 1938 till i början av 60-talet. Maj är ingen lättsam och enkel person, hon är inte varm, glad och lätt att tycka om. Hon ältar, tänker för mycket och låter sig styras av vad andra tycker istället för att lita på sin egen magkänsla. Men Maj är också en produkt av sin tid. En tid vars kvinnoroll var oerhört snäv, där ett litet felsteg kunde få stora följder.

Ett stort skäl till att jag gillade böckerna om Maj så mycket är att de skildrar en tid när både min mormor och farmor var unga och vuxna. Även om särskilt min mormor var en mycket varm person, framför allt mot oss barn (vilket Maj verkligen inte kan lastas för att vara) så levde de i en tid där all ekonomisk makt var männens och där idealet gick ifrån att vara husmodern, hemmafrun, till att vara den arbetande kvinnan som såklart även samtidigt tog hand om man barn och hem. Jag känner igen Maj i min farmor som hade full koll på hemmet och var mycket ordningsam, men inte särskilt varm och tror att de flesta av oss kanske har en Maj någonstans runtomkring oss. Kanske kan vi genom de här böckerna få en större förståelse för Maj och kvinnor som är som henne? Kvinnor som formas av en omvärld där det är mycket viktigt att ha en fin yta, ett strålande rent hem, välartade lyckade barn och ständigt en kaka i ugnen och 7 sorters hembakade småkakor i skafferiet.

Jag grät när jag läste om Majs förtvivlan att försöka trösta sin lilla nyfödda dotter Anita och samtidigt följa de stränga råden från barnmorskan om amning var fjärde timma och inte någon kroppskontakt i onödan. Den lilla flickan och modern som förtvivlat försöker nå varandra, men som misslyckas gång på gång eftersom Maj lyssnar på sin omgivning istället för inåt, på sitt hjärta. Och jag fnissade gång på gång åt författarens sätt att resonera om det rimliga i omvärldens förväntningar på Maj – såväl som förväntningarna på kvinnor idag! Och det är just där som gör de här böckerna till mer än bara en vanlig roman – författaren väver gång på gång in reflektioner som speglar vår egen tid och de förväntningar som vilar på oss idag! I mitt inlägg om amning för några dagar sedan fanns ett avsnitt ur Att föda ett barn med och här tänkte jag klippa in ett avsnitt ut den tredje boken, Liv till varje pris.

” FICK DE NÅGON frufridag som Hyland ville ge husmödrarna så gentilt? En söndag i månader får far i huset sköta matlagning och hushåll. Eller sparar han disken till kärringen? Fyrtiofem timmars arbetsvecka. Så ska det bli nu, för alla utom hembiträdena. Och Maj som inte arbetar alls! Är det så som hon ser på sig själv när industriarbetarnas kortade arbetsvecka får lagstadgat stöd. Ja, för även kvinnor kommer att tala om för Maj att en förskräckligt stor del av hennes väl utförda arbetsuppgifter är onödiga. Överdrivna. Klart att förvärvsarbete och småbarnsår kan förenas! Jo. Med fulltid minst tio timmar borta från hemmet. Gå upp senast sex, till daghemmet sju, på arbetet halv åtta – arbeta – till daghemmet halv fem, handla maten, hemma sex. Laga middag – får aldrig ta mer än en halvtimma, ändå – om det ska smaka gott nog närmare en hel. Duka, äta, diska, stöka, plocka, tvätta, sopa, dammsuga, läsa läxor, trösta, leka, läsa saga. På natten ligga med varandra? Maj tycker inte att Anita har något att se fram emot. Hur ska man dessutom hinna sköta sin personliga hygien och hälsa, gymnastisera, lägga håret, smörja med lotion. Måla naglar på fingrar och tår. Och så raka ben och armhålor – men inget mera ännu – för att åtminstone vara lite attraktiv i sällskapslivet. Är det så konstigt att många kvinnor väljer deltid? Kvinnofällan. Så många fällor en kvinna kan falla i!”

Ja såhär är stilen, Majs ärliga och inte alltid rumsrena tankar i kursivt blandat med författarens tankar om nu och då. Klockrent sätter Kristina Sandberg ord på det som skaver!

Jag kan bara säga – läs den! Och ge den en ärlig chans, ge Maj en chans att förklara sig genom generationerna.

Och ja, Kristina Sandberg var även sommarvärd i P1 i somras! Lyssna här!