Påverkar du dina barn? 

Rubriken är ju fånig egentligen. Såklart att du påverkar dina barn! Vi blir ju alla påverkade av människor runt omkring oss och barn extremt mycket eftersom de inte har en massa tidigare erfarenheter att jämföra sina upplevelser eller information med och eftersom ens föräldrar är, ja ens föräldrar. Du väljer ju vilken information du ger till dina barn och pådyvlar dem din livsstil på ren automatik. Det är ju inget konstigt, så vad babblar jag om? Jo detta..

Jag stöter då och då på människor som ifrågasätter att en som vegetarian även låter ens barn äta vegetariskt. Att vi gör en orätt mot barnen som förvärrar henne rätten att äta kött. Att vi inte låter barnet välja. De drar dessutom jämförelser med religion, att muslimer inte låter sina barn välja någon annan religion eller att inte tro på gud. Eller som en man som menade att det var på gränsen till barnmisshandel när en muslimsk flicka valde att äta en vegetarisk burgare då hon inte litade på servitrisens försäkran om att det bara var nötkött i hamburgaren.

Jag undrar vilken planet de här människorna växte upp på? En planet där alla köttätare-föräldrar samtidigt som de introducerar mat vid 6 månader lär sina barn att kött kommer från levande djur som dödats för att bli mat och erbjuder ett vegetariskt alternativ så att barnet själv får välja? Eller där alla katoliker lär sina barn att hinduismen är det rätta sättet att leva och tro? Eller förlåt, jag glömde att den sekulariserade protestantiska livsstilen är den enda rätta.

Nej jag tror att de överhuvudtaget inte har tänkt. Alla föräldrar (ja det finns ju naturligtvis undantag..)  vill väl ändå sina barn deras bästa och alla föräldrar lär väl ändå sina barn det som de tror är rätt förutom allt det som barnen lär sig av bara farten. Framför allt vill de ju inte lära sina barn sådant som de tycker är fel! Jag vill ju inte ge Arvid kött eftersom jag tror att det är det bästa för jordklotet, miljön och djuren att leva vegetariskt (eller egentligen veganskt i alla fall där vi inte vet om djur farit illa). Jag uppfostrar inte Arvid till katolik eftersom jag själv inte är katolik. Jag försöker dela med mig av mina värderingar om människors lika värde eftersom jag tror på det. Jag vill lära Arvid empati och medkänsla genom att visa honom empati och medkänsla eftersom jag tror att det är rätt! Jag kommer inte säga till Arvid att gud finns eftersom jag inte tror på gud. Jag är naturligtvis färgad av min egen uppväxt, av min kultur, av de människor jag mött och erfarenheter jag haft! Och jag kommer att färga av mig på Arvid! Hur skulle jag kunna göra annat?

Att gå omkring och tro att ens egen livsstil är det enda sättet till den grad att en tycker att de som gör annorlunda val i fråga om matvanor eller religion ägnar sig åt barnmisshandel är rätt magstarkt. Det där bibliska ordspråket om att  se stickan i din frändes öga men missa bjälken i ditt eget, det är väldigt användbart tycker jag.. 

Annonser

Posted on 25 augusti 2016, in Debatt, Vår omvärld, Veganism/vegetarism. Bookmark the permalink. 3 kommentarer.

  1. Visst är det så! Jag tänker att jag gärna vill öppna upp och berätta att det finns olika åsikter och inte säga att jag har rätt i vad jag tycker och tänker. För att inte döma ut andra och ha en öppenhet är något jag tror på:) Men jag tycker verkligen inte att det betyder att tex muslimer ska träna sina barn till ateism. Det är stor skillnad mot att informera om att det finns andra förhållningssätt.

  2. Birgitta Bergström

    Vi har ju alla värderingar som jag tror att vi till största del lärt oss av föräldrar och andra nära anhöriga.
    Många av oss har dålig koll på sina värderingar.
    Exempel är ”gubbe med hatt” i trafiken, värderas som typiskt beteendemönster med låg hastighet och ”mitt på vägen”. Vad kommer det här ifrån? Jo, jag har ”lärt mig” att stoppa in den här bilförartypen i ett ”fack” men varför? Varför bryr jag mig egentligen om att nån kör sakta mitt på vägen?

    Samma sak återkommer gång på gång.
    Just nu pratar vi arbetstider på mitt jobb, jag har arbetskamrater som tycker dom är dåliga för att dom kommer till jobbet vid 9 och jag kommer före 7. Det är inte fel att komma 9 på den här arbetsplatsen, vi har flextid. Men dom känner sig dåliga. Varför?
    Varför är det ”fint” att vara morgonpigg? Vem har bestämt det?
    Jag går hem tidigt, dom går hem senare. Vi är olika, vissa jobbar bäst på fm. andra på em. Vem har hittat på att morgonpiggga är bättre?

    Vi behöver se kritiskt på våra egna värderingar och ställa oss själva frågan varför!

%d bloggare gillar detta: