Erika och framför allt Gunvald må vara jobbiga att valla på men de har verkligen gjort flocken mer harmonisk! Även om det fortfarande märks vilka tre som är från den ursprungliga flocken så tycker jag att de smält in in på ett bra sätt. Framför allt är de äldre damerna mer tillgängliga! När jag köpte dem stod de i ett hörn i två dagar och jag såg dem varken äta eller dricka. Även när jag tog hem dem igen efter sommarbetet stod de längst bort i hagen nästan hela tiden och om de var någon annanstans så sprang de iväg så fort någon gick ut i trädgården. Jag fick ge dem hö och vatten längst bort för att vara säker på att de skulle äta.

Men nu! Nu står alla fem vid grinden och väntar när jag kommer ut på morgonen och sen springer de till stallet. Och de går till och med in i stallet när jag är kvar! Jag vill ju inte ha dem alltför kramiga eftersom de är svåra att valla på då men jag behöver ju absolut kunna vara nära dem utan att de får panik. Och vi närmar oss alltmer den punkten 🙂