Månadsarkiv: april 2018
Snuttisar
Tack för alla namnförslag! Jag tror det får bli en liten svart Bälla och en grå liten Bälinda 😀 Det blir ju fler lamm, förhoppningsvis två tacklamm till om man får hoppas 😉
Det är supersvårt att ta bilder som inte är suddiga på dem, de rör sig hela tiden. Gjorde ett försök nu på morgonen, helt skarpa är de inte men det går ju att se hur gulliga de är ❤️
Årets första lamm är här!
Det är bara två tackor som ska lamma i år och det är precis lagom. Igår kväll kom de första, det var Ulla som även i år var tidigt ute. Det var kärlek vid första ögonkastet med baggen om man säger så 😉Två små fantastiskt söta tacklamm blev det, ett svart och ett grått! Namn har de inte just nu, har ni bra namn på B får ni tipsa 😀
Två och en halv dag i London!
Vi är på väg hem efter ett par dagar i London! Inklämda mellan sista SAM-ansökan på jobbet och lamning och ändå kom vi faktiskt iväg. Pascals bror bor numera i London och vi bodde på ett hotell i Shepherds Bush, i närheten av där han bor. Hotellet var riktigt trevligt! Vi råkade av misstag boka executive vilket gav oss fördelar av gratis frukost och en lounge där vi kunde äta enorma bakverk och dricka läsk och öl/vin på eftermiddagen utan extra kostnad. Dessutom bestod vårt rum av två rum och ett badrum med både dusch och badkar vilket både jag och Arvid nyttjade. Vi har ju inget badkar hemma så det gäller att passa på!
Vi har hunnit med rätt mycket på våra två dagar! I torsdags kollade vi in Westminister Abbey, för att sedan är lunch på ett litet vegetariskt hak, The ragged canteen. Efter lunch vandrade vi längs med South Banks i solen till Tate museum. Vi kollade på väldigt många väldigt konstiga saker folk kallar konst innan vi gick förbi S:t Pauls cathedral på vägen till hotellet där vi vilade fötterna ett tag. Sen åt vi middag med Romain och hans flickvän Marie på en trevlig indisk restaurang!

Arvid och farbror Romain!
Igår började vi dagen med vaktbyte på Buckingham Palace! Sen tog vi oss till Towern och kollade in kronjuvelerna. My god vad stort Towern är! Vi åt falafel till lunch innan vi tog oss till National history museum. De hade ett fjärilshus som vi gick in i. Kunde ju vara kul för Arvid tänkte vi men han fick typ en panikattack. Först gick det bra och vi tittade på alla fjärilar men efter en stund började han vifta vilt omkring sig och grät hysteriskt. Han fick nog känslan av att det var stora fjärilar överallt på honom. Jag fick helt enkelt gå ut med honom och då lugnade han ner sig.

Fjärilar som vill bli flera

Vår executive lounge!
Inne på naturhistoriska finns en stor utställning med dinosaurier som vi tänkte kunde vara kul. De har bland annat en Tyrannosaurie i naturlig storlek som rörde sig. Den såg väldigt äkta ut och Arvid flippade igen. Han grät och skrek så vi gick gå. Skeletten gick bättre men några små dinosaurier som också rörde på sig var också läskiga. Vi gick till presentshoppen istället och där ratade Arvid de läskiga dinosaurierna men föll för en mjuk bebisdino i ett ägg ❤️ Tyvärr glömde vi den i loungen 😢
Kvällen avslutades med en promenad på Carnaby Street till en vegetarisk restaurang som heter Mildred. Den var lite speciell med många snirkliga gångar och trappor men maten var god!
Idag tog vi en promenad i Notting Hill i folkvimlet innan vi åt en burgarlunch med Romain. Sen var det dags att fara mot flygplatsen.
Vädret har varit fantastiskt, det har gått super att resa med Arvid och kul att träffa Romain och Marie. En riktig liten andningspaus i vardagen. Nu ska det bli kul att hämta hundarna och invänta lamningen som borde komma igång om någon vecka!
Vallning på Tuna Kungsgård
Idag träffade jag Ulrika för att valla på hennes söta ungtackor! Jag vallade igår också hemma och körde typ bara gå rakt fram mot djuren i lina och jäklar om det inte satt bättre idag! Yeti var riktigt duktig men blir trött fort. De har ju inte vallat nåt alls nästan i vinter. Men idag höll han linjerna bättre och gjorde flera hämt med Ulrika hos fåren. Det hade han svårt för i höstas men det gick helt utan problem idag!
Monster gick riktigt bra fast jag upptäckte att jag gjort det för enkelt gör honom med look back så det behöver vi träna mer på. Han tycker det är lite svårt när det blir en större flock också, då händer det att han lämnar några. Vi jobbade med delningar och att valla på två flockar, nyttigt och roligt!
Eftermiddagen hängde vi i trädgården, framför allt Arvid och jag. Jag hade tänkt beskära träd men pallade visst inte, istället satte vi upp studsmattan och Arvid premiärhoppade för året! Jag roade mig med att gräva upp potatislandet och rensade bort mängder av ogräs. Det är ju snart dags att sätta potatis och så rotfrukter. I år har jag tänkt täckodla mer. Tycker det är vansinnigt tråkigt att rensa ogräs.. Jag har en massa ull som är full av höboss, den kanske kan mota ogräs? Vi får se hur det går med det😊
Vallning i vårsolen
Nu när snön försvunnit på vallarna har vi tränat vallning på de nyklippta tackorna. Tjockisarna och baggen får stanna hemma och så får hundarna ta med sig resten ut. Förra helgen råkade vi tappa fåren ut på vägen två gånger, först drog de ut när jag klippte en tacka och hade missat att stänga grinden ordentligt och dagen efter när jag skulle ta ut dem på vallen.. Det var pinsamt båda gångerna! Bilar fick stanna och första gången knackade en lätt hysterisk dam på dörren medan hennes man vaktade fåren på vallen på andra sidan vägen. Andra gången hade två bilar stannat och fåren var mitt emellan dem. Liiite pinsamt, sa jag det? Nåja, det går iaf snabbt att få in dem igen. Men jag borde kanske köpa en varning-för-får-skylt?
Idag var jag snabbare och parerade innan fåren drog som en avlöning ut på vägen (varför vill de nödvändigtvis ut där??) och båda hundarna fick sig en genomkörare på vallen. Yetis främsta uppgift är att gå gå gå, rakt mot djuren. Lina på och så bara gå gå gå. Det går hyfsat när han är pigg, urdåligt när han börjar bli trött. Han är vek mot djuren också men han jobbade fint idag! Tycker han är modigare än innan vintern! Självförtroendet växer på honom när han slipper elaka Erika. Fast hennes dotter är den tjurigaste i gänget nu så jag borde faktiskt försöka sälja dem båda i höst..
Monster gick super. Han går så himla bra! Vi slipade på delningar och look back och visst finns saker att jobba på men han känns verkligen fin. Vi börjar till och med få ordning på tempot och den där jättekonflikten i flankerna är helt löst sen jag fick fenomenala tips från Karin S för ett år sedan. Ibland kan en kurs helt revolutionera träningen och så var det då!
Jag är så himla nöjd med att jag har en grupp att valla på den här våren. De är väldigt trevliga att valla på, de är kvicka och lätta men inte hysteriska som ryorna. Väldigt fina små får 🐑 ❤️❤️
Vår och familj
Idag kom ju äntligen våren, just som vi började tro att den helt enkelt skulle hoppa 2018 och glida tillbaka till evig vinter. P har förberett odlingslådor och planterat och så har vi gått en långpromenad längs med Göta kanal. Det kändes både abstrakt och fantastiskt att gå i linne i solen när snön fläckvis låg kvar och isen flöt på kanalen.
Min syster anlände till Sverige i tisdags efter tre månader utomlands och har hängt hos oss fram tills igår. Arvid har varit hemma från dagmamman och har bland annat klippt sig och varit på Leos lekland. Nu har han ett armband från Leos och en pojkfrisyr. Jag älskade hans halvlånga hår men han såg ut som ett rufsigt troll jämnt så det fick bli kort. Gulligt det med såklart 😍 Arvid har verkligen haft en supervecka med sin älskade moster! Han såg helt lycklig ut när vi åkte till jobbet i torsdags och han satt i Majas säng ❤️
Vi har passat på att träffa brorsan med alla barnen och hälsa på farfar. Farfar är fyllda 95 och bor på hem sen i julas men har alltid varit helt klar. Men nu sviktar minnet och dimma sänker sig över det som varit. Han är inte dement men minnena sjunker ändå sakta nedåt. Jag frågade lite om släkten på hans sida men jag var ute för sent. Borde skrivit ner allt han sagt om släkten för länge sen men det är alltid lätt att vara efterklok. Det är inte så roligt att bli gammal. Att sitta på ett hem med andra gamla som är för dåliga för att prata eller för att förstå. Han har en kalender för 2018 men har inte skrivit något i den. Det händer ju ingenting säger han, alla dagar är likadana. Han lyste upp när vi kom i alla fall, de första sekunderna sa våra ansikten honom ingenting, men sen kände han igen oss och blev glad. Måste åka dit oftare, det är inte så långt ju. Sen händer ju livet och saker kommer lätt emellan och man skjuter upp igen och igen. Men för någon som känner sig ensam medan dagarna flyter bort inomhus bland människor som antingen jobbar där eller är för gamla för att prata med är 30 minuters besök och bakelse en stor sak och ett välkommet avbrott i tristessen.
Yeti 5 år!
I förrgår fyllde Yeti 5 år! Denna människoälskande krambjörn till hund som kanske allra helst ligger i en soffa på en person som pussar honom på nosen och kliar honom. Vi har visst inte åstadkommit några resultat i någon gren, men vi har kul ändå med promenader, lek och så vallning såklart!
Stort grattis till Yeti och alla 8 syskonen!