Inte ett nyårslöfte men… kanske ett klimatmål?

Jag gillar verkligen inte nyårslöften. Jag har nog snarare känt nån slags stolthet i att inte göra löften som ändå är gjorda för att brytas, kanske redan innan januari är slut. En hälsosammare livsstil, börja träna och annat. Istället har jag satt upp mål. Vad är skillnaden kanske den skarpsynte undrar? Ja, vad är skillnaden? Kanske att ett mål är mer något som man jobbar emot och ett löfte mer är upplagt för att brytas? Jag vet inte riktigt. Ärligt talat är jag ganska måltrött också. Dels på grund av ett lätt överanvändande av mål på jobbet vilket gör en lite matt. Hur många olika mål kan en arbetsplats ha på hur många nivåer egentligen? Många tydligen. Kanske tröttnade jag framför allt när varje medarbetare skulle komma på ett eget mål och presentera inför gruppen. Så krystat, så inte alls från hjärtat.

Nåväl, detta inlägg skulle inte handla om målen på mitt jobb även om det visade sig att jag inte var ensam om att gå vilse i antalet mål och att de därför faktiskt har minskats kraftigt. Nej, inlägget var tänkt att handla om miljömål. Inte Sveriges, utan mina egna. Eller våra egna kanske, jag tror faktiskt att alla behöver tänka mer målmedvetet på hur varje individ ska minska sin egen miljöpåverkan om vi ens ska ha en liten chans att reda ut detta med en beboelig planet i behåll. Jag har gjort klimatkollen och på ett ungefärligt plan räknat ut min miljöpåverkan. Eftersom vi inte äter kött och har en vettig uppvärmning sparar det in lite koldioxid. Istället är den största punkten för min koldioxidförbrukning konsumtion. Dels drar hundarna upp en hel del och där kan jag inte göra så mycket. Jag ger dem ett helsvenskt foder, men mat måste de ha. I övrigt handlar jag betydligt mindre grejer till hundarna än vad jag gjorde för kanske 10 år sedan. Halsband och koppel slits ut så det är hål innan de får nya. Till hemmet handlar jag till stor del begagnat. Inte allt men ändå mycket. De senaste möblerna köpte jag på en trottoar av en tjej i stan, vår soffa köpte vi av en vän för 5 år sen, köksbordet och stolarna av en tjej på brukshundklubben, Arvids byrå plockade jag upp i Ljungsbro, vitrinskåpen inne i stan osv. Visst har vi köpt nya möbler också, vi har ett stort hus, men en stor del av alla möblerna är ändå second hand. Kanske till och med mer än hälften?

Arvid får en del nya kläder eftersom min erfarenhet av att köpa kläder online är lite… tråkig. De flesta häller så mycket sköljmedel i tvättmaskinen så att man känner lukten när man kliver ut ur bilen och det är inte så kul. Begagnade ullkläder har ofta nåt litet småhål eller fläck. Men trots detta så har Arvid aldrig fått en ny jacka eller överdragsbyxor utan allt är köpt begagnat. Många tröjor och t-shirts är också köpt begagnade. Jag är också väldigt nöjd med de ullkläder jag köpt begagnade från Ulligt återbruk. Byxor som är gjorda av gamla herrtröjor fyndade på nån loppis och sen omsydda till barnbyxor. Kan det bli bättre? Det värsta med ull är att kläderna inte håller så bra. Men då kan man köpa ulltrikå på bit och sy små söta lappar att sätta på kläderna! Både barn och mamma är nöjda.

IMG_20190106_201701_311

Nej, det är inte där skon klämmer utan det gäller min egen klädkonsumtion. Jag köper i princip aldrig begagnat även om det har hänt. Jag säljer en del kläder begagnat, men köper det mesta nytt. Delvis är det för att jag sliter ut kläder som jeans, men kanske framför allt skor jag använder i terräng. Om ett par skor överlever mer än en säsong är det fantastiskt och då vill jag såklart inte köpa skor som redan är slitna sedan innan. Men tröjor, byxor mm, där kan jag bli bättre! Mitt första mål är att jag ska minska mina klädinköp kraftigt och försöka hitta kläder på t ex tradera eller second hand-butiker istället.

Nästa mål är att ha ett köpstopp! Inte ett totalt stopp men av allt som inte är absolut nödvändigt. Sen kan man alltid diskutera vad som är nödvändigt och jada jada, jag vet att detta inte är vattentätt. Men ändå, mindre nätshopping  för mig! Ett sätt är att använda saker man redan har. Till exempel servetter, det är ju rätt onödigt att köpa i papper. Men även rätt onödigt att köpa i typ om man redan har snygga handdukar. Jag har fått ett helt lass gamla kökshanddukar, prydligt manglade med monogrammet EA på. Jag tror det är min farfars fasters handdukar, Eva Andersson. Det är liksom ett stycke historia att använda ett sådant tygstycke som servett, till skillnad från en servett som slängs i brasan eller i brännbart.

Den sista delen i mina klimatmål är att minska på skräp. Vi slänger väldigt lite brännbart för att vara en familj på tre men andelen kartong och framför allt plast som vi återvinner är stor! Jag vill att den ska minska! Många förpackningar runt mat är svåra att undvika upplever jag men plastpåsar är en sak som faktiskt går att byta ut till nätpåsar till frukten och tygpåsar till resten. Istället för plastfolie och plastlådor använder vi tygbitar med bivax eller lådor av glas. De går att skölja av, diska och återanvända!

20190107_223610

Idag tog jag ytterligare ett stort steg inom skräpminskningsavdelningen och det är att sluta använda schampo och tvål på flaska! Istället har jag köpt tvål i fast form (yes, minska konsumtion var det ja, men detta tror jag ändå på), både till hår och kropp. Nu ska jag sluta bära tunga schampoflaskor till gymmet och simhallen eller på väg hem från affären. Nej istället ska tvål användas! Jag hittade tvål både lämplig till hår, hud och till hundarna så nu hoppas jag bara att jag ska trivas med mina nya tvålar så snart de kommer. Även henna till håret ska testas för att minska kemikalierna (ja, grått hår är skitsnyggt, jag har bara inte förlikat mig med tanken på att JAG är snygg i det) och min deo gör jag ju redan själv på lika delar kokosolja, potatismjöl och bikarbonat med nån droppe lavendel i. Bästa deon för övrigt, har ni testat?

Har ni några tankar om hur ni ska minska er klimatpåverkan?

Annonser

Publicerat på 07 januari 2019, i Just nu, Klimatet, Vår omvärld. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. Jag har tänkt mycket i år eftersom jag nog ändå tänker att det kan komma att bli en lång flygresa nästa jul. Framförallt ska jag äta mer veganskt. Tänker dock fortsätta med matkasse och den är ju vegetarisk men även den lutar mer och mer åt vegan faktiskt, det kommer en del Oatly och så.

    Fast tvål och schampo står på listan, men först ska jag använda slut på det jag redan har hemma och det lyckades jag inte ens med förra året (då löftet var att bara köpa typ Urtekrams grejer)

    Mitt största problem är helt klart bilen. Trots att jag cyklar till jobbet. Och bilen hör ihop med hundarna, utan hund kanske jag hade kunnat tänka mig vara utan bil, men inte med hund. Förra året lyckades jag ta tåg till ett enda domaruppdrag, i år ska jag fundera igenom det här med tävlandet och dömandet och se om det går att göra något åt det.

    Köpstopp 2019 är nödvändigt både för klimatet och för att jag ska ha råd med den där resan nästa jul 🙂 Hittills går det väl iofs sådär… Resan kommer involvera klättring. Klättring kräver utrustning. Säkerhetsutrustning vågar jag inte köpa begagnat. Klätterskor finns nog knappt att få tag på begagnat, de slits.

    Hundarna behöver inget. Jag sparade till nya halsband åt dem i somras faktiskt efter att Kaia slitit av sitt. Men så hittade jag ett par bortglömda i en låda och pengarna ligger fortfarande kvar på Dreams. De äter sin svenska mat och får sina revben som tugg.

    Men på listan över vad som verkligen verkligen inte får komma in i min garderob i år står jackor och jeans, det har jag så det räcker många år framöver!

    Gilla

    • Du har ju ett rykte om dig att ha många jackor, röda är de väl va? 😀 😀 Vi använder också Urtekram och P vill nog fortsätta med det. Men jag ska gå all in på tvål så får vi se 🙂 Bilen är också ett problem, men vår nya bil drar ju väldigt lite på långresor och inget på korta. Min bil ska bytas ut så småningom. Det är ju en etanol men nån gång ska jag ha en elbil. Måste ju ha bil för att ta oss till jobbet om jag inte ska lägga flera timmar på pendling varje dag..
      Flyget är svårt. Eventuellt vill vi hälsa på Pascals bror i London. Och eventuellt måste vi åka nånstans men det vet vi inte alls. Det funkar ju inte alltid att lägga flera dagar på att resa.. Men jag är sugen på att åka tåg nånstans mer som semester! Och i sommar tänkte vi nog ta bilen till Alperna!

      Gilla

      • Haha, ja, röda jackor är verkligen ingen bristvara! Inte svarta heller. Eller ens blå.

        Jag kör etanolbil och Simon kör gas, så vi gör väl vad vi kan. Känns inte rimligt att byta ut en fungerande bil heller så jag kommer nog köra den tills den dör.

        Gilla

        • Min bil kommer få gå tills den dör också. Men den är 17 år i år och har gått 27 000 mil och det är nog rätt gammalt för en Fod focus så risken är att det inte dröjer så väldigt många år tills att nån går sönder som blir så dyrt att det är bättre att skrota..

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: