Vilken usel start!

Det är bara tisdag och jag önskar redan att veckan var slut. Idag körde jag på ett rådjur på vägen hem med Arvid. Det är rådjur nr två sen i december, riktigt usel statistik. Denna gång såg jag ett rådjur som studsade över vägen, jag bromsade men träffade rådjuret som kom efter det första mitt på fronten. Så stod jag där i mörkret med ett gråtande barn och ett rådjur som hjälplöst sparkade i diket. Jag ringde polisen som tyckte vi skulle åka hem men det kändes verkligen inte roligt att lämna ett lidande djur efter mig. Då stannade en bil som undrade om vi behövde hjälp. Jag svarade att han kunde hjälpa till om han hade ett gevär. Det hade han inte men han stannade och avlivade det stackars djuret med en kniv. Det var nog väldigt tveksamt om den avlivningen skulle klara svenska djurskyddsregler men det var nog bättre än att vänta kanske nån timme på en jägare..

Men eländet denna vecka började redan igår när jag först fick gå till vårdcentralen för att jag misstänkte att jag hade en blodpropp i benet. Jag blev skickad till US för ultraljud med de hittade inget. Benet gör fortfarande ont men jag hoppas det går över. När jag kom hem såg jag att tackan Märta, som är en av de två som träffat baggen Arax, var blodig i baken. Efter en stund födde hon två små foster.. De var pyttesmå, kanske runt 15 cm och de var såklart döda. När jag tog undan de små och Märta mjukt bäade efter dem började jag gråta och sen satt jag i halmen och snorade och grät medan jag såg Märta i ögonen. Lilla gumman. De små skulle ju legat kvar i magen hela två månader till för att sen komma ut som små lockiga och busiga lamm fulla av liv. Istället blev det såhär tokigt. Så himla ledsamt!

När jag kom hem idag efter rådjursincidenten skulle jag hämta hundarna från hundgården och då smet unghunden jag har på prov ut och jagade fåren. Inte fick jag tag på henne och hon singlade ut stackars Märta som ramlade och slog upp ett sår på nosen. Inget allvarligt, men ändå. Hela situationen uppstod för att jag var slarvig och jag kände mig usel när jag väl fått tag på hunden. De stackars traumatiserade fåren fick Monster ta tillbaka till hagen och in i stallet i lugn och ro.

Nu känns det rätt eländigt och jag har dessutom ont i nacken. Kanske får ringa vc imorgon igen? Det kanske är bäst om jag kryper ner i sängen och stannar under täcket resten av veckan. Eller kan det bara bli bättre?

Annonser

Publicerat på 29 januari 2019, i Just nu. Bokmärk permalänken. 3 kommentarer.

  1. Det är lagligt att avliva trafikskadat vilt med kniv. Grundregeln är att man ska förkorta lidandet. Jag hjälpte själv till att avliva ett dov som en bil före mig hade kört på genom att bedöva genom slag mot huvudet och sedan skära av ådrorna i halsen. Nästan allt är bättre än att de ligger och lider.

    Gilla

    • Det var väl det där med ett slag i huvudet som hade varit bra. Det fick inte den här stackaren. Funderade på fälgkorset men jag kunde inte göra något egentligen med ett gråtande barn på höften. Men man kanske skulle ha en hammare och en kniv i bilen..

      Gilla

  2. Näe vilken vecka! Hoppas helgen blir bättre!

    Gilla

%d bloggare gillar detta: