Mormors födelsedag

Så fin hon var min lilla mormor. 99 år hade hon blivit idag om hon levt men hon gick bort 2004. Hon fick alzheimers och tynade bort under många år. Man säger att alzheimers är de anhörigas sjukdom men jag vet inte. Mormor hade så mycket ångest och ilska i sig i sin sjukdom.

Men för mig är inte mormor den skuggan av sig själv i sjukdomen utan jag minns henne mest när jag var yngre. När hon var frisk och när jag var barn. Vi hälsade ofta på hos dem och det var så mysigt! Deras lilla lägenhet som var varm och som luktade.. Trygghet. Och kaffe.

Men vad minns jag mest? Hon var en varm famn, hon var tusen och åter tusen små ordspråk, hon var fötter som smög upp på morgonen i torpet, tände i spisen och kokade kaffe ljuvliga sommarmorgnar, hon var rädd för vatten men åkte båt ändå, hon var pokerspel på sommarkvällar och alltid den som kände en som blandade ihjäl sig, hon var det klirrande ljudet av disken utomhus, hon var den som sa ”välkommen till den livslånga pinan” dagen jag fick min första mens, hon var den under vars varma täcke jag snög ner tidiga morgnar, hon var bakelser på Domus, hon köpte mitt första nagellack och en my little ponny, hon såg MIG och hon var kärlek.

Älskade mormor, för alltid i mitt hjärta.

Publicerat på 03 februari 2019, i Familj, Just nu, Kärlek. Bokmärk permalänken. Kommentarer inaktiverade för Mormors födelsedag.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: