Att tycka om att diskutera har i min värld varit en positiv egenskap så länge jag kan minnas. Jag är uppfostrad med att diskussion är bra. Men vad är att diskutera? Är det att trycka ner sina argument i halsen på den andra, att höja rösten, att prata tills den andra tystnar? Att hitta på argument som den andre inte kan svara på, att utmanövrera, att överlista, att använda sig av härskartekniker? De flesta kan nog hålla med om att det finns många fula sätt att diskutera på. Att inte bry sig om att någon blir ledsen, att kräva att få diskutera känsliga ämnen och att skälla ut den andra om hen inte ställer upp? Men vad är det viktiga? Att vinna poänger, att vinna diskussionen eller att faktiskt övertyga personen?

Går det ens att övertyga någon som inte vill? Ofta missar man i sin iver att diskutera att den andra kanske är lika övertygad om motsatsen som man själv är om ens egen åsikt. Men är det då kört? Ja kanske i många fall. I de allra allra flesta fall skulle jag säga. För att bli övertygad om en åsikt man själv inte har krävs någon form av öppenhet eller nyfikenhet. Det tar lång tid att ändra en åsikt och det händer oftast genom upprepad information under lång tid.

Jag tycker mindre och mindre om att diskutera. Jag har alldeles för ofta diskuterat ämnen som legat mig alldeles för nära känslomässigt, vilket gjort att jag hamnat i affekt. Men det har också kostat mig mycket. För mycket. Jag har kanske lärt mig att sitta på händerna lite mer idag men inte alltid. För ett tag sen reagerade jag i affekt i ett inlägg som handlade att skriva saker som man skäms över att man tycker. Det var många åsikter som uttrycktes men en åsikt träffade mig rakt i hjärtat. Trots att jag inte alls känner personen reagerade jag med lillhjärnan som ett sårat djur. Jag skrek ut sorg och vrede och ilska och fick skäll i kommentarsfältet. Var det klokt? Nej det hade kanske varit bättre att vara tyst. Men jag håller fast vid att även i en tråd som går ut på att man får säga vad man vill så kan man fortfarande välja att vara snäll och det var verkligen inte vederbörande. Det är lätt att tycka att någon annan är dum som blir arg när man inte provat att bära hennes ryggsäck.

Nej jag tycker inte att det är roligt att diskutera längre. Ibland skriver jag min åsikt på nån idiotisk länk för att spräcka en bubbla där alla håller med men det kostar så oändligt  oändligt mycket mycket energi. Om jag ändå visste att det jag skrev skulle ha någon påverkan alls, men det enda det gör är upprör känslor och kostar energi.

Trots att jag inte tycker att det är särskilt roligt att diskutera så har jag väldigt svårt att låta bli. Jag lägger min näsa i blöt och luftar min åsikt till höger och vänster. Men varför? Jag tror det är någon form av brist på impulskontroll. Jag reagerar på något och agerar, direkt. Sen är sociala medier lite uppbyggt på att folk gör så. Det är genom att folk reagerar som länkar sprids och klickas på och diskussioner bildar rörelse och aktivitet. Om människor inte reagerade på vad de ser på sociala medier skulle de ju inte finnas. Men nästa fråga är att även om de sociala medierna mår bra av att folk reagerar, gör folket det? Eller mer avgränsat och mindre generaliserat, gör jag det?

Jag har ju nu tagit en paus på 7 dagar från Facebook. Under de 7 dagarna ska jag reflektera över hur jag vill att mitt förhållande ska se ut. Ska jag ha kvar mitt konto överhuvudtaget? Ska jag vara kvar men banta antalet grupper, eller åtminstone avfölja dem så att jag inte får dem i mitt flöde? Ska jag ha kvar mitt konto men inte ha appen på telefonen? Att mitt förhållande till Facebook ska fortsätta se ut som det gör nu känns inte som ett alternativ. Någonting måste ändras.

Men är då inte Facebook bra för något alls? Jo det är det ju! Det kopplar ihop en massa människor som har samma intressen eller livssituation, eller utsatthet. Facebook skapar mindre ensamhet. Facebook ger nya vänner och nya inputs. Det är ett enkelt sätt att dela information på. Ett enkelt sätt för föreningar att nå ut!

För mig personligen tycker jag de roliga och givande diskussionerna som skapats utifrån något av mina blogginlägg är det allra bästa. Det vill jag ju inte vara utan! Som jag känner just nu borde jag alltså ha kvar mitt konto, men använda det enbart på sätt som ger energi. Som att länka blogginlägg till exempel 🙂