Hurra! Monster fyller tvåsiffrigt idag! Denna härliga, underbara hund som hoppade rakt in i hjärtat på mig för snart 10 år sen när han var en liten valp. Monster, som jag haft så mycket roligt med, vi har tävlat massor i agility, vi har gjort vallhundsprovet, vi har vallat en massa hemma, vi har paddlat kanot och vi har vandrat i fjällen. Monster flyttade till mig när jag fortfarande bodde i studentlyan i Ryd, innan jag träffade Pascal och han har sen flyttat med mig till Krokek, tillbaka till Linköping, till Jönköping och till slut till vårt hus. Han hängde också med på resan med att få barn. Han är så fin med Arvid också även om han nog tänker att Arvid är en valp och att han inte alls behöver göra som han säger. Igår ville Arvid hämta hundarna från hundgården så han gick ut och släppte ut hundarna. Men sen fick han inte med sig Monster in. Monster satte sig och satt kvar medan Arvid klurade på hur han skulle göra. Ropa funkade inte alls så han gick fram och drog Monster i örat och i pälsen men Monster satt kvar. Då lyfte Arvid Monsters framtass men Monster satt tålmodigt kvar ändå. Först när jag öppnade dörren kom han glatt i galopp. Jag undrar ju hur han tänkte där egentligen när han vägrade flytta på sig?

Nu är denna valp som gav mig gråa hår när han tuggade upp väggar av både betong och trä, testade gin och hängde i gardinerna en rätt stadig hund som jag kan lita på. Men jag vet också att jag kan lita på att han stjäl mat från bordet om han kommer åt, att han äter upp hönsens mat och att han smiter in till fåren och puttar på dem lite om jag släpper ut honom i trädgården… En buse i viss mån fortfarande alltså!

Idag firade Monster med tårta, men kanske allra bäst var ett pass vallning på förmiddagen! Han är en otrolig arbetsnarkoman den hunden! Finns inget bättre än att jobba tycker han. Jag hoppas att vi får ha kvar honom i många år till, finaste hunden! ❤ ❤ ❤