Tre starter i IK1 har vi fått till i september mitt i all röra i min familj. Inga resultat att tala om tyvärr, istället har hundskrället varit nära att hamna på Blocket, haha. De två starterna i Borsnäs skar han nämligen! Att skära betyder att hunden istället för att springa ut på en fin päronformad båge för att hämta fåren, så springer hunden åt andra hållet än vad föraren sagt och korsar den tänkta linjen mellan föraren och fåren. Detta gjorde Yeti när jag skickade höger, inte bara en utan två gånger, på båda starterna. Då ryker 19 p rakt av och man är rätt körd för att få fina poäng. Resten av banan gick rätt bra den första dagen men andra dagen tog poängen slut i delningen och vi fick ytterst få poäng med oss hem. Första dagen fick vi ett tredjepris. Vad som gör detta extra störigt är att Yetis utgångar egentligen är helt lysande. Man kan få som max 20 p på det momentet och Yeti har 20 p på alla starter utom dessa två där han fått 1 p… Ja vad säger man? Onödigt kanske?

Den sista starten var i Jönåker och där skickade jag vänster (favvohållet) och han satte 20 p som han borde. Sen blev det krokigt och framför allt svårt att dela fåren och så tog poängen slut och vi klev av med ytterligare ett tredjepris.

När ska vi lyckas sätta en hel bana så poängen blir vettiga tro? Våra nästa planerade starter blev inställda så vi kanske inte kommer starta förrän nästa år. Hoppas då på bra rundor och fina poäng!

Vad jag tar med mig från denna säsongen är att även om vi inte sätter alla moment på tävling så går han faktiskt riktigt bra på träning! Det gjorde han inte förra året utan då hamnade vi i konflikter där han vek ner sig mot djuren gång på gång. Nu är han starkare, mer uthållig och går ofta riktigt riktigt bra på hemmaplan! Den känslan ska vi ”bara” ta med oss på tävling också. Inte så bara men att vi uppnår den känslan hemma är en vinst i sig med denna inte alls lättränade hund!