Det går verkligen ingen nöd på mig.

Jag är föräldraledig men är inte ens ensam med Lovis hemma eftersom Pascal jobbar hemifrån. Jag har hundarna som ger mig dagliga promenader och det är ärligt talat inte många stunder jag är sysslolös med ett stort hus och en sjuåring som ständigt drar ner leksaker till soffbordet eller tar med en kompis hem. Nej, det är verkligen inte synd om mig någonstans. Jag har världens sötaste bebis och världens finaste hundar. Men jag saknar umgänge och stimulans.

Det enda som felas är en pandemi som tagit död på vårt sociala umgänge och som hindrar oss från att göra roliga saker inomhus. Som bio, teater, middagar, fester med mer med mer. För att inte tala om öppna förskolan, kyrkans sångstund för småbarn och ja, allt som gör att man träffar andra människor. Nu när omikron flödar vågar jag ju inte ens träffa mina väninnor för lunch, det som varit ljuspunkter under hösten.

Jag har varit hemma ända sen jag var valpledig i slutet av februari 2020. Jag jobbade visserligen från slutet av mars 2020 tills i början av juni 2021 men det var sällan jag var på min arbetsplats. Jag åkte bara dit för att hämta och lämna bilnycklar och skriva ut papper. Pascal har jobbat hemifrån sen i mars 2020 och gör det fortfarande. Vi har följt rekommendationerna och vi har också klarat oss från covid. Hittills.

Men det är verkligen skittråkigt att vara duktig och följa rekommendationerna. Inte gjorde det ju lättare att RS sköt i höjden i höstas och man uppmanades vara väldigt försiktig med spädbarn när covid faktiskt minskade ett tag. Vi har träffat lite kompisar utomhus och det är både mysigt och trevligt såklart. Men att gå ut och äta, se någon föreställning eller prata inomhus på kvällen med ett glas rött, det saknas ju.

Som sagt, det finns många som har det värre än mig. Som sliter i vården, som förlorat närstående i covid, som själva är sjuka, som bor själva och inte har någon partner eller familj att umgås med.

Och ändå, trots att det inte är ett dugg synd om mig, så är det så förbannat tråkigt med denna pandemi.