Category Archives: Fåren

Får på bete

Även om det kändes som att våren aldrig skulle komma så gjorde det till slut det och det med besked. Tackorna, dvs min vallgrupp, fick flytta på sommarbete idag och de verkade mycket nöjda med det!

Vi passade på att valla en sväng på kvällen och det gick riktigt bra. Jag tycker det börjar lossna, både Monsters look back och Yetis drivningar. Efteråt gick vi i kohagen och båda hundarna svalkade sig i de stora pölarna 😀

Annonser

Snuttisar

Tack för alla namnförslag! Jag tror det får bli en liten svart Bälla och en grå liten Bälinda 😀 Det blir ju fler lamm, förhoppningsvis två tacklamm till om man får hoppas 😉

Det är supersvårt att ta bilder som inte är suddiga på dem, de rör sig hela tiden. Gjorde ett försök nu på morgonen, helt skarpa är de inte men det går ju att se hur gulliga de är ❤️

Årets första lamm är här!

Det är bara två tackor som ska lamma i år och det är precis lagom. Igår kväll kom de första, det var Ulla som även i år var tidigt ute. Det var kärlek vid första ögonkastet med baggen om man säger så 😉Två små fantastiskt söta tacklamm blev det, ett svart och ett grått! Namn har de inte just nu, har ni bra namn på B får ni tipsa 😀

Vallning i vårsolen

Nu när snön försvunnit på vallarna har vi tränat vallning på de nyklippta tackorna. Tjockisarna och baggen får stanna hemma och så får hundarna ta med sig resten ut. Förra helgen råkade vi tappa fåren ut på vägen två gånger, först drog de ut när jag klippte en tacka och hade missat att stänga grinden ordentligt och dagen efter när jag skulle ta ut dem på vallen.. Det var pinsamt båda gångerna! Bilar fick stanna och första gången knackade en lätt hysterisk dam på dörren medan hennes man vaktade fåren på vallen på andra sidan vägen. Andra gången hade två bilar stannat och fåren var mitt emellan dem. Liiite pinsamt, sa jag det? Nåja, det går iaf snabbt att få in dem igen. Men jag borde kanske köpa en varning-för-får-skylt?

Idag var jag snabbare och parerade innan fåren drog som en avlöning ut på vägen (varför vill de nödvändigtvis ut där??) och båda hundarna fick sig en genomkörare på vallen. Yetis främsta uppgift är att gå gå gå, rakt mot djuren. Lina på och så bara gå gå gå. Det går hyfsat när han är pigg, urdåligt när han börjar bli trött. Han är vek mot djuren också men han jobbade fint idag! Tycker han är modigare än innan vintern! Självförtroendet växer på honom när han slipper elaka Erika. Fast hennes dotter är den tjurigaste i gänget nu så jag borde faktiskt försöka sälja dem båda i höst..

Monster gick super. Han går så himla bra! Vi slipade på delningar och look back och visst finns saker att jobba på men han känns verkligen fin. Vi börjar till och med få ordning på tempot och den där jättekonflikten i flankerna är helt löst sen jag fick fenomenala tips från Karin S för ett år sedan. Ibland kan en kurs helt revolutionera träningen och så var det då!

Jag är så himla nöjd med att jag har en grupp att valla på den här våren. De är väldigt trevliga att valla på, de är kvicka och lätta men inte hysteriska som ryorna. Väldigt fina små får 🐑 ❤️❤️

En får fundera på fåren

I höstas eller våras någon gång skrev jag ett inlägg i hur svårt det är att ha får som funkar i vallningen. Jag fick många bra tips om att ha en avelsgrupp och sen valla på sparade tacklamm. Jag svarade att det funkar inte för mig, jag har inte plats, ork osv. Men kommentarerna från det gamla inlägget har legat och jäst och jag har tänkt om lite. En stor skillnad sedan i våras är att vi numera har två fållor som funkar utan att bli översvämmade så fort det är lite blött så att det faktiskt funkar att dela på fåren. Sen har jag ju två tackor som vägrar att vara vallfår. Duktiga mammor är de och dessutom genbanksdjur där Ulla är rätt gammal – och äldre tackor ska man prioritera att avla på enligt allmogefårföreningen eftersom de är närmre ursprunget. 2016 var det faktiskt bara 18 av 80 besättningar åsenfår som tog lamm och det är inte bra. Där har jag möjlighet att bidra! Dessutom kommer jag förhoppningsvis ha M3-status nästa år vilket innebär att det blir mycket lättare att sälja lamm till liv. Så, kontentan blev att det blir lamm detta år och kanske även framöver. Inte många, men kanske 2-3 tackor per år tänker jag betäcka. Dels för att rekrytera själv men också för att sälja till liv i den mån det går. Jag hoppas att det ska kunna funka som jag tänkt! Kostnadsmässigt är fåren en ren förlustaffär pga att fodret kostar mycket på vintern. Räknar jag in dem i hundkontot däremot, ja då kostar de ungefär lika mycket som bensinen och startavgifterna när jag tävlade som mest agility. Så, nu känns det genast bättre! 😂 😂

Novembervallning

Höst och hundträning är ju en dålig kombination när det är mörkt redan vid 16. Jag har vallat lite i halvmörker med Arvid på höften i vår lilla hage men det blir sådär. Det är för korta avstånd och svårt när jag knappt ser hunden. Yeti fegar ur när det blir tajt och vill varken driva eller hämta ut dem från staketet. Han gick så fint tidigare i höstas i den större hagen men då var Ulla och Erika på bättre humör. Nu måste de bort om Yeti ska valla, med Monster går det ändå.

Jag har tidigare fått tillåtelse att valla på vallen utanför oss men jag vill inte det när det är så blött. Det får bli när det frusit på. Nu är jag därför begränsad både av mörker och utrymme.

Idag tog jag ut fåren på vägen och drev dem rakt upp, sen över en bit av vallen och hem igen. Bara drivning, bara gå sakta rakt fram mot djuren. Det låter ju lätt men är supersvårt, särskilt för Yeti som helst lägger iväg på en lång flank i galopp så fort det blir minsta motstånd. Fåren är ju hur snälla som helst när surtanterna förpassats till stallet. Bara går i lugn takt rakt fram. Därför är det lite svårt för mig att fatta varför man som hund absolut vill galoppera upp på sidan? Då går de ju direkt av vägen ut i åkern och där vill jag absolut inte ha dem!

Yeti satte jag helt enkelt lina på. Får tvinga honom att bara gå där och mata på. Efter ett tag går det ju bättre. Detta borde vi göra varje helg, bara gå där och mata fram i sakta tempo. Går han för nära blir fåren förolämpade och stannar och blänger. Inte mer än rätt kan man ju tycka, de rör sig ju och svarar på hunden även om han är en bit ifrån.

Monster är bra på att mata på men gör det för fort. Först sakta och sen fortare och fortare. Sen ville han också inledningsvis upp på vänster sida. Varför? Vi verkar ha helt olika tankar om vart fåren borde gå. Att alla ska gå på den plöjda åkern tycker jag känns skitjobbigt och smutsigt men vad vet jag? Sakta sakta, rakt fram och så håll ut även på den korta flanken åt vänster, det är vad vi tränar på. Det går bättre ändå!

Monster är verkligen en grym vallhund. Vem vet hur långt han hade kunnat gå med en duktigare förare som satsat på vallningen? De låsningar som vi haft hade nog inte varit några problem om jag löst upp dem snabbare. Synd att han inte blev pappa!

Nu blev det en hel novell! Ett riktigt träningsinlägg. Såna skrev jag ofta förr, nu blir det inte så ofta. Det är kanske som orkar läsa ända hit? Om inte annat är det kul att gå tillbaka och läsa hur träningen gått framåt (eller bakåt 😉) när en tid har gått.

Far får får får? 

Frågan har återigen uppstått vad jag ska göra med fåren. Erika och Ulla är så tjuriga och vill absolut inte vallas. Erika stångar Yeti så ofta hon kommer åt och Ulla har attackerat Monster ett par gånger. Bäst är ju om dessa tjuriga damer helt enkelt inte blir vallade på och då kan de ju betäckas och få lamm istället.  Häromdagen bestämde vi att Bärtas bagglamm Albin ska flytta hem till oss igen och bli pappa till lamm i vår. Bärta ska inte betäckas eftersom hon bara har en fungerande juverdel och Märta är för nära släkt med Albin. Men det blir lagom med två tackor som lammar i vår och en vallgrupp på fem mer samarbetsvilliga tackor. Dilemmat blir att dela flocken varje gång jag vill träna men det får lösa sig. Under betäckningen måste det ju bli två grupper ändå. 


Planen på sikt är att sälja de äldre tackorna. Jag har försökt sälja bara Erika men det har gått sådär. Kanske kan det gå bättre att sälja tre i en grupp? Vi får se nästa sommar 😊

Fåren har flyttat hem och hundarna har fått ett bord!

I förra veckan slog en varg 8 får bara ett par mil bort och efter detta syntes den ännu närmare. Det var ett skäl till att fåren fick flytta hem, bättre bete och skydd för storm och regn var ett annat. Det är skönt att ha dem hemma och veta att de har möjlighet att gå in i stallet om vädret blir riktigt dåligt och den höga granhäcken skyddar dessutom bra mot alla vindar utom de ostliga.

I helgen rev jag staketet mot min sandpaddock som jag hade så många agilitydrömmar om. En annan era. Idag är den igenväxt och får ingå i betet istället. Det gör att formen på hagen blir bättre för vallning också!

Vädret var så varmt och skönt i söndags att jag fick mycket gjort utomhus! Bland annat byggde jag ett bord till hundgården. Det är vårt gamla balkonggolv som fått nytt liv. Det där golvet har verkligen kommit till användning! Det är både golv och framsida till hundkojorna förutom det nya bordet!

Fåren är flyttade

Igår flyttade jag och Monster upp fåren till den nya hagen med elstängsel. Bagglammen gick ju igenom efter ca 5 minuter men tackorna har nu hållit sig inne i ca ett dygn! Jag skapade bättre förutsättningar denna gång, tre trådar direkt, nyklippta får, djupare och dessutom vattnat jordspett och en lyckosam regnskur på morgonen.

Jag har gått i valet och kvalet hur jag ska göra med tackorna. Jag har försökt sälja Erika eftersom hon är så elak mot Yeti men det har gått dåligt. Jag har mest fått kommentarer om att min hund borde tuffa på sig och att tackor kan vara tuffa men det hjälper ju inte varken mig eller Yeti.

Idag testade jag att valla i nya hagen och då gick det faktiskt riktigt bra med båda hundarna! Erika stannade ett par gånger men attackerade inte och Yeti sprang inte undan utan stannade bara. Så skönt! Det är mycket trevligt att ha lite mer yta än hemma, den här hagen är ungefär en hektar och den hemma är 3500 kvm.

Monster tränade drivning på avstånd och det gick bra tills han blev trött och tappade bort sig på höger och vänster.

Jag hoppas att vi får till mer vallning nu i en större hage som ligger längs med vår vanliga runda. Det blir naturligt uppvärmning, nedvarvning och dessutom tillsyn av fåren, ett perfekt upplägg!

Nyklippta damer

Bagglammen har flyttat hemifrån och tackorna går hemma för tillfället. Pappa och jag tog hem dem i torsdags och det var ett äventyr. De är inte särskilt lättlastade om man säger så. Monster fick jobba hårt och självständigt för att hålla styr på tackorna som ständigt gjorde utbrytningsförsök.

Nu är de hemma mest för att de skulle klippas innan jag tänkte prova att släppa dem i hagen med elstängsel. Att klippa tackorna gick fantastiskt bra! De stod upp och jag behövde knappt hålla i dem. De har varit med förr och bara accepterade! Så himla skönt! Därför var jag vid gott mod när lammen skulle klippas. Det gick inte lika bra… Omg så sprattliga små tackor kan vara.. Blod, svett och tårar kan vi sammanfatta det med, jag klippte mig själv ganska djupt i ett finger så blodet strömmade.

Igår var jag helt förstörd i kroppen, tog mig knappt upp till stående. Idag är jag helt ledbruten, har svårt att resa mig men det är lite bättre. Hur 17 bär sig fårklippare åt egentligen, för att inte bli helt förstörda i ryggen? Själv känns det förvillande likt känslan när jag lade mig i sängen efter ett arbetspass på zucchinifälten i Australien och var tvungen att klättra med händerna på grannsängen för att ta mig upp efteråt..